vårblommor

Nämen – det ÄR ju jag!

Hej hej
Det finns inget ljuvligare än att ströva en runda i sin trädgård, med kameran i högsta hugg.
Jag älskar sådana stunder när man kan låta tankarna fladdra fritt och bara fokusera på allt vackert man får syn på.
Det var när jag gick där som tanken slog mig. Jag kom att tänka på den där runda mulliga figuren som jag köpt på årets konstrunda. Den underbara keramiksaken av Annika Österlind….
Så kom jag också att tänka på bilderna från  förra årets traditionella familjefotografering. Då när jag själv var tvungen att posera framför kameran …
Det var då jag såg koppling. Det var ju JAG som var modellen till den här keramiksaken.
-Nej så stor rumpa har inte du … kommer någon att protestera. Men jo, det har jag visst. Jag är bara ganska duktig på att dölja det där akterpartiet.
För visst tusan måste det väl ändå vara jag som varit modell …. eller?
 … de där små valkarna på ryggen – kärlekshandtagen – de är ju nästan identiska …
Vill ni se fler galna bilder från vår tösafotografering så finns de r …. de där bilderna då flickorna ville att jag skulle ta av mig varenda tråd på kroppen och agera krokimodell framför ett chockat Stenshuvud.
Och ja, när jag tänker efter, så är jag kanske som klippt och skuren för ljust den rollen …
Jag har ju länge funderat på vad jag ska bli när jag blir stor och kanske har jag kommit på svaret … Krokimodell …
Jag får nog fundera på det ett tag till och tills dess fortsätter jag att njuta likt Ferdinand. Jag sitter här i min trädgård och luktar på mina blommor.
Kvällens citat:
Om vi kunde sprida
Kärlek
lika snabbt som vi
sprider dåliga nyheter,
skvaller och rena
spekulationer, skulle
världen se väldigt
annorlunda ut.
Ha en härlig kväll och våga göra något galet.
Kram Annika

Nämen – det ÄR ju jag! Läs mer »

Tankar när det plötsligt går bakåt.

Hej hej
Det som går bakåt är min dumma, dumma ischias och rygg. Kanske är jag för otålig och envis, eller så är det så som det är med diskbråck. Plötsligt gör det mer ont igen och det känns som jag har en järnstång inne i smalbenet. Kanske är jag dumdristig och för ivrig att komma igång igen ….
Men något som jag tvärsäkert kan säga är att våren går framåt. Det kan jag i alla fall se med mina egna ögon.
Min lilla rödsippa blommar. Snöklockorna som jag fått av min underbara faster och krokusarna som jag satte för några år sedan.
De blommor som jag älskar allra mest just nu i min trädgård, det är mina julrosor.
Det är något med dem som gör mig så glad.
Och så är det kanske för att de växer i den rabatt som mullvadarna just nu inte totalförstört.
När jag nu sitter i mitt kök och misströstar litegrann, så måste jag faktiskt påminna mig själv om att livet är ganska ok för min del. Diskbråck är inte farligt.
Jag är inte rädd för smärta, det har jag aldrig varit. Det jag är rädd för är att smärtan ska bli för stor så den kan begränsa mig. Sådär övermäktig så man blir totalt klubbad som en säl. Att det onda ska hindra mig i allt jag vill kunna göra, eller åtminstone i de saker som tillhör vardagen och de vanliga sakerna i livet.
Jag behöver ju nödvändigtvis inte bestiga Mount Evererst … även om jag hade älskat att göra det.
Nej, det duger inte att oroa sig. Jag tänker på så många som har det betydligt sämre i sina liv… eller ännu värre … de vänner som inte längre har något liv, de vänner jag tagit farväl av,  de som mer än gärna bytt med mig om de haft chansen…
Jag har tänt mitt ljus i min nya ljusstake. Den där som jag köpte på konstrundan. Jag har fyllt den med väldoftande kaffebönor. Min favoritdoft. Åhhh jag älskar doften av kaffebönor.
Det finns några dofter jag älskar lite mer än andra och det är just kaffebönor och eeee doften av bensin … ja, jag vet, det är lite halvgalet.
Så lyfter jag blicken och ser den ljuvliga buketten som jag köpt dagen innan. De där underbara blommorna som de säljer på Lidl för en hyfsad slant.
Just i detta nu, med en välsmakande kopp kaffe i handen. Levande ljus som skapar stämning och harmoni och en ljuvlig bukett i vasen… Just i detta nu, mår jag alldeles fantastiskt!
Så ler jag ett busigt leende och tänker för mig själv … tur att jag valde kaffebönor istället för bensin där i den nya ljusstaken… det kunde blivit … spännande ….
Nu ska jag sparka igång dagen och njuta av livet så som det är just nu.
Dagens citat:
Du är både och,
inte antingen eller.
Precis så, Inte fasiken behöver man placera sig själv i något fack. Man kan vara allting på samma gång.
Ha en fin dag och kram från
en halv Annika och en misslyckad men rolig selfie….

Tankar när det plötsligt går bakåt. Läs mer »

Min lille sjö, du är så fin.

Hejsan.
Äntligen har jag och hundarna kunnat ta en promenad ner till vår älskade Gyllebosjö.
Där är så underbart vackert. Även om jag blev lite häpen över att det ännu såg så vintrigt ut där.
Men åhhh … jag lovar att fåglarna sjöng både ljuvligt och  ljudligt. Men inte någon sång som handlade om vinter den här morgonen i alla fall!! Det var vårsånger för hela slanten i varenda träd och buske.
Det stramade och gjorde lite ont när jag gick, men även om rygg och nerv egentligen ska vila, så måste hjärta och sinne få sitt. Kroppen har ju en massa andra delar också som måste hållas igång för att må bra. Armar, fötter, ögon och öron … ja, allt det där måste få sin aktivitet för att bli lyckligt. Och jösses så gott jag mådde den här morgonen.
Att lyssna på det porlande ljudet från bäcken och se alla tecknen på att det faktiskt var en vår på väg, det kändes underbart.
Hemma i min egen trädgård har det även börjat titta upp lite vårblommor. Snöklockorna kikar fram genom snötäcket och i en solig hörna lyser de ljuvligaste irisarna upp.
I fjor vid denna tiden stod min lilla rödsippa i full blom. Men nu börjar man äntligen se skymten av små knoppar. Julrosen blommar snart för fullt och påskliljorna är på gång. Allt känns så hoppfullt och jag är glad att det bara är i slutet på mars. Jag vill liksom spara allt det där underbara, för när det väl kommer igång så går det alldeles för fort.
Dagens citat:
Du mår bättre om du:
Tänker mindre och känner mer.
Surar mindre och ler mer.
Talar mindre och lyssnar mer.
Dömer mindre och accepterar mer.
Tittar mindre och gör mer.
Klagar mindre och uppskattar mer.
Fruktar mindre och älskar mer.
Alla har vi nog något att bli bättre på i vår strävan efter lyckan.
Jag ska tänka lite extra på att lyssna lite mer, istället för att prata hela tiden. Det få bli dagens ”att tänka extra på” för min del.
Det där med att prata så förtvivlat mycket, det har jag nog ärvt av min mormor. Hon pratade så hon inte fick luft till slut…
jag måste hinna prata nu när jag träffar er förstår ni, sa hon och fortsatt prata utan att andas….
Ha en härlig dag.
Kram på er från mig.
Annika

Min lille sjö, du är så fin. Läs mer »

Vilken skillnad mot i fjor

Hejsan
Ikväll vill jag bara kika in här på bloggen med lite bilder från hur det såg ut i Gyllebo i fjor. För ganska exakt ett år sedan alltså.
Då var våren redan i full gång här hos oss. Jag hade varit iväg och köpt blommor till mina ektunnor och krukor.
Jag och Stefan njöt av kaffe och goda mackor på verandan.
Tänk vilken skillnad det är mellan varje år.
Istället njuter vi för fullt av massor av blommor inomhus, som lite plåster på såren liksom.
Tiden kommer då våren är här och vi kan plocka in blomster från trädgården istället.
Dagens citat:
Jag väljer att se så positivt
jag kan på det som händer mig,
det blir liksom lättare att
leva då.
Det positiva med att ha en senfärdig och lite dryg vår är att den med stor sannolikhet kommer att bli bättre till nästa år.
Tills våren tillåter utefika här hos mig, njuter jag av fotona från förra året.
Kram på er alla.
Annika

Vilken skillnad mot i fjor Läs mer »

Som små konstverk

Hejsan.
Ikväll har jag fastnat för tre bilder från mitt bildarkiv.
Det är tre närgångna bilder på vårens första små blommor. Vintergäck och krokus.
Det är något speciellt när de där första blommorna kikar upp i trädgården tycker jag.
Här har även några av vårens första småkryp kommit med på bild. Ser ni den lilla gröna i den solgula blomman?
Pyttesmå småkryp.
Dagens citat:
Man behöver inte alltid
visa sig från sin bästa sida –
är den tillräckligt bra
så lyser den igenom.
Jag ska fira min lilla fina Molly lite extra kväll. För just idag blir hon 3 år.
Jag har haft lite extra klo- och pälsvård på henne, för såklart ska hon känna sig fin på sin födelsedag.
Grattis min lilla juvel.
Tiden går så fort, och det känns som om det var igår du kom till oss som liten valp.
Kram på er alla
Annika

Som små konstverk Läs mer »

Rulla till toppen