Vi fortsatte till havet.
Hejsan.
Den där underbara morgonen då jag och Tina startade vår dag uppe på Brösarps Norra backar, så fortsatte vi sedan vårt äventyr som vi brukar – nämligen en tur till Vitemölla.


Vi började med att lätta på klädseln för att sedan ströva längs strandkanten en bit norrut. Himlen såg först både grå och hotfull ut. Men efter en stund skingrades molnen och solen kikade fram.


Uppe på strandängen blommade ljungen i en ovanligt mörklila färg. Förmodligen var det torkan som gjort färgen så mörk och djup. I sanden hittade vi en liten röd bil, som i själva verket var en vackert målad sten. Vi satte den på en trädstam och hoppades att den skulle komma att glädja någon mer än oss.


Trots att klockan bara var 10 på förmiddagen så var det dags för oss att äta dagens lunch. Vi hade ju stigit upp ur sängen redan lite över tre, så ”mat- och sovklockan” var något förskjuten och våra magar började ilsket knorra.
Tina hade fixat det, sa hon, och plockade fram några av de största räkmackor som jag skådat ur sin kylväska. Makalösa, världsbästa Tina alltså.

Ja jisses så mätta vi blev efter dem. Trötta och nöjda, likt mätta och stinna griskultingar, slumrade vi till en kort stund där på stranden. Så himla mysigt vi hade det.

Tusen, tusen, tusen tack Tina♥ … och det där du säger varje år ”vi behöver inte ta så mycket med oss” … 😉

Dagens citat:
Livet är inte vad du gör utan hur du gör det.
Ja, det kvittar nog vad vi hittar på, det brukar alltid bli fantastiskt – vi två ”käringår” av samma skrot och korn.
Kram Annika

Vi fortsatte till havet. Läs mer »

















































































