Hejsan.
En helt vanlig vardagskväll är sannerligen underskattad.
Redan har det hunnit gå en hel månad sedan vår semester tog slut, och Askungens ord ”jobb och jobb”, ekar i mitt huvud när jag susar från det ena arbetat hem till det andra. Det är då jag blir alldeles varm i hjärtat när jag möts av min dotter i dörren som säger, mamma, jag har gjort kvällsmat åt oss.
Ja att mötas av ett sådant här gäng får orkan att stiga till full styrka igen!! Som en snabbladdning av ett batteri.
Efter maten blev det minsann tid för både ”grodutforskning” och reparation av traktorns motor. Inte för att jag är särskilt kunnig på motorer, men Scott verkade vara expert! Vagnen måste kopplas bort förstår du mormor…
Visst är vanliga vardagskvällar en smula underskattade ändå!
Särskilt de kvällar då det kommer ett gäng busungar på besök. Fast allt roligt har ett slut. Buspojkarna åkte vidare hem till Tomelilla, grodorna i Gyllebo pustade ut och jag hade inget annat val än att sätta mig framför pappershögen som planerat.
Dagens citat:
När jag var liten och behövde lägga mig klockan 21:00, längtade jag tills jag blev vuxen för att kunna vara uppe så länge jag ville… Den tiden är tydligen 21:00…
Ha det bäst och kram
Annika
Åh va skönt för dig med färdig mat när du känner dig sliten. Va rädd om dig nu så du inte blir för ansträngd. Underbara små och vad minstingen han växer, haha pojkar och traktorer de går hand i hand.
Må väl/MH
Det får bli lite mindre jobb om ett tag, känner jag, jag vill ju ha lite mer tid för pojkarna också. Kram kram