flatcoated retriever

Hemma är alltid hemma.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Ljuvliga känsla att vara hemma. Det är ju det bästa som finns.
Hemma i mitt älskade Gyllebo, med min käre Stefan och våra hundar och katter.
Även om dagen började med en våt runda i regn och rusk så var jag lika lycklig för det.
Hemma är alltid hemma!
Även fast mitt kontor svämmade över av papper och mailkorgen var proppfull, trots det så njöt jag ju i fulla drag.
Det var gott att vara hemma.
Trots att det regnade och stormade så var det skönt att vara ute i naturen.
Grillning på rastplatsen i skogen var jag förstås inte direkt sugen på, men en fantastisk plats för en picknick.
Nej, nu är jag mer sugen på att pyssla och laga mat inomhus.
Att tända upp en massa levande ljus, duka fint och laga god mat.
Tips:
Just nu finns en kampanj på Eva Solo produkter hos Camprade, som ni kan hitta här.
Jag hade behövt både lite nya knivar i ett snyggt knivblock, och en ny termoskanna.
Kvällens citat:
Begränsa inte dina utmaningar.
Utmana dina begränsningar.
Ha en härlig kväll och kram från mig.
Annika

Hemma är alltid hemma. Läs mer »

Värdefull tid.

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
 (inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Så mycket värdefull tid en dag kan innehålla.
Värdefull tid för mig är alltid början på dagen. På morgonen då jag har möjlighet att vistas i en underbar natur. Varenda dag är jag tacksam för mina morgonstunder.
Värdefull tid är också att jag en dag fick möjligheten att hinna med en lunch med min dotter.
Trots att veckan för oss båda innehöll en massa annat, så var den här stunden så värdefull!
En sallad på stan och att sedan sakta strosa en stund i ett höstvackert Ystad. Ljuvligt.
Värdefull tid är också att få gå på den obligatoriska hälsokontrollen hos veterinären med en älskad vän, som ska fylla 10 år nästa år…
Ett liv innehåller så mycket värdefull tid. Tid som vi i stunden oftast inte förstår värdet av, men då livet förändras och vi sedan ser tillbaka på den tid som passerat, så minns vi de här vanliga stunderna med djup tacksamhet.
Jag har tagit för vana att varenda dag notera tre saker som jag känner tacksamhet för. Och jag lovar, det går ALLTID att tänka ut tre saker, hur hopplöst misslyckad en dag än har varit. Det kan helt enkelt bara vara att någon gav mig sitt leende eller att det fanns en ledig parkeringsplats …
Positivt tänkande, början till ett bättre mående.
Dagens citat:
Min daglig rutin:
Gå upp
Vara (underbar) fantastisk
Gå och lägga mig.
Ha en toppendag. Och vill ni härma efter mig, så ta för vana att i korthet skriva upp tre värdefulla saker som hänt varenda dag. Det blir en härlig läsning av den boken.
Värdefull tid är ju egentligen all tid. Och vill man ha sådär lite extra koll på tiden så krävs det faktiskt en elegant klocka på armen … Just nu har jag hittat en kampanj på Frederic Graff klockor, och på min önsklista finns den här och den här.
Det finns mycket herrklockor också … kanske ett julklappstips till ”honom”. Olika modeller hittar ni här.
Kram Annika

Värdefull tid. Läs mer »

Att åldras och bli gubbe.

2 kommentarer / Hundar och katter / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan och gomorron.
En del har den underbara möjligheten i livet, att få åldras och bli gubbe.
Nej, jag syftar då egentligen inte på min käre make Stefan, även om han såklart också åldrats en smula sedan jag hittade honom i ett byggvaruhus runt millenniumskiftet.
Den jag menar och syftar på här, är min käre hund. Min store, underbara flatte Johnny.
Som de flesta hundar har han varit extra trött och slö den här sommaren. Det har väl egentligen inte varit särskilt konstigt med tanke på den långa heta sommar vi haft.
Johnny har dessutom haft ont i ena benet och stundom hoppat runt här på bara tre ben.
Ålderdom och artros tänkte jag och beställde medikamenter på nätet.
Jag höll Johnny i vila och gav honom ett dyrt dundermedel från Nya Zealand som görs på grönläppad mussla.
Om det är den grönläppade musslan som gjort verkan, eller det är en form av hundalzheimers som nu kommer smygande, det vågar jag inte med säkerhet säga… Men någonting har hänt. Johnny är pigg som en treåring igen. Och med en flatcoated retrievers mått mätt, så vill det inte säga lite.
Han har blivit som ”100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Plötsligt, efter drygt nio år har Johnny börjat rymma från tomten. Första gången trodde jag det var en slump … att en grind av misstag stått öppen eller så …
Andra gången jag hämtade honom hos snälla människor i Gyllebo insåg jag att han själv tagit sönder nätet och rymt.Hans nos var blodig av allt knuffande på vårt stabila stängsel. Johnny var helt obekymrad om sin blodiga näsa och såg alltigenom lycklig ut.
På facebook bedyrade jag mina grannar att det här aldrig någonsin skulle hända igen. Heligt och dyrt försäkrade jag att det var sista gången de fått påhälsning av vår förrymde hund …
Orden jag skrev på nätet hade inte mer än skickats iväg ut i cyberrymden förrän Johnny försvann som en avlöning igen.
Alla som har haft en hund på rymmen vet hur hemskt och otäckt det är. Man är inte bara orolig för vad den fyrbente vännen ska ställa till med för andra människor, såklart oroar man sig för sin älskade hund också.
Nu har vi återigen rymningssäkrat vår tomt. Men av den blodiga hundnosen att döma så har Johnny gjort några tappra försök igen när ingen ser…
Med en pigg hund och ett diskbråck som sakteliga börjar läkas ser jag fram emot en härlig löparhöst med min gamle vän igen.
Jag och Johnny har sprungit många mil, sida vid sida och kanske får vi möjligheten att lufsa på ännu en höst.
Fundersamt glor jag på burken med den grönläppade musslan och på den köttgryta jag precis håller på att tillaga åt min käre make….
Så kikar jag på Stefan där han ligger på rygg borta i soffan med sin stora gipsade fot i högläge …
Skulle man våga testa på honom också ….???
Men så minns jag tiden då vi träffades …. nej, det orkar jag nog inte med just nu …
Dagens citat:
Det enda sättet att leva länge är att åldras.
Ja man ska vara glad och tacksam för att man får åldras, det finns så många som inte får den möjligheten.
Och skulle ni se att Stefan följer med på våra löparrundor till våren när gipset tagits bort, ja då vet ni vad jag smugit ner i hans morgonkaffe.
Ha det fint och kram
Annika

Att åldras och bli gubbe. Läs mer »

Vem har familjens bästa självkänsla?

Lämna en kommentar / Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Jag brinner ju för det här med mental träning. Att bygga på min självkänsla och mitt självförtroende.
I min familj finns det en individ som i liket med Zlatan har en medfödd onaturligt stark tro på sig själv. Det är någon som definitivt inte behöver träna på att bättre på sitt självförtroende.
Det är en gosse som tar för sig av livet. Han älskar precis alla människor av hela sitt hjärta, inklusive sig själv förstås. Och han tror fullt och fast att alla han träffar älskar honom lika mycket tillbaka.
Hunden Johnny.
Något han älskar minst lika mycket som sig själv, det är mat.
Det spelar ingen roll att han aldrig har blivit serverad någonting direkt från matbordet, för hoppet är det sista som överger en flatte. Johnny slutar aldrig hoppas på att även han är inbjuden att ta för sig direkt från buffébordet. Han är alltid den första självskrivne gästen när jag kallar att maten är serverad.
Med stora luffsande kliv tränger han sig först i matkön.
Att tigga och försöka tjuva mat från familjemedlemmar, det generar inte Johnny det minsta.
Det spelar ingen roll hur arg man blir på honom och försöker tillrättvisa när han bufflar sig fram för att tigga – Johnny anser att en stulen matbit är värd alla sura miner i världen, långsinthet och nyp i öronen.
Nu får Johnny inte särskilt mycket skäll eller bannor av någon av oss, eftersom det liksom rinner av honom som vatten på en gås, det är liksom onödig energi att lägga på negativ energi. Vi får istället försöka dressera honom att inta sin plats i väntan på sin egen mat. Man får ta till mutor.
Ett helt underbart skafferi har han som är bara hans. Det innehåller djurfoder, gotter, ben och andra viktiga saker. Det innehåller en ynka hylla som katterna och de små hundarnas attiraljer får samsas på, annars är det bara Johnnys. Och såklart finns sådana skitsaker som bajspåsar. Det där skåpet, det har han full koll på vår käre Johnny.
Ja nog vore det härligt att ha samma själkänsla som hunden Johnny. Att ta livet på samma sätt som han gör.
Ingenting generar honom. Han bryr sig inte om ifall någon tittar snett eller han egentligen inte är omtyckt. För honom räcker det med sina egna känslor. Och en stark känsla för honom tycks vara hunger … men såklart också kärlek till sin familj.
Dagens citat:
Vänlighet är ett språk som till och med
den stumme kan tala och den döve höra.
Ha en härlig dag och kram på er.
Annika

Vem har familjens bästa självkänsla? Läs mer »

Tysta morgnar och en ond bråd död.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Det är så härligt i skogen nu när sommaren går på sluttampen. Det är nästan helt tyst och inte en endast fågel sjunger. Åtminstone inte lika ihärdigt som de brukar göra när våren nalkas.
Det känns så skönt. Det är som om naturen behöver den här tystnaden efter en högljudd och skränande sommar.
För andra gången den här sommaren hittar jag en död ekorre på stigen i skogen. En till synes välmående och frisk ekorre, som bara låg där stendöd på marken framför våra fötter. Småhundarna inspekterade nyfiket det döda djuret innan jag puttade in den lille stackaren i kanten. Naturens kretslopp, så som det är tänkt, men såklart lika sorgesamt för det.
Jag stannade för att knäppa några bilder på hundarna i skogen. De små hundflickorna kunde inte riktigt sitta stilla och de snurrade och konstrade på sitt vanliga ”pomeranianvis”, så till sist fick de onda ögat av den stora Johnnyhunden.
Ja, att sitta stilla och bli förevigade är väl inte det roligaste mina hundar vet…
Till och med korna och hästarna gick där tysta och tuggade i sig sin gröna frukost.
Jag njuter alltid av att stanna till och studera dem för en stund. Det är något vilsamt och harmoniskt över betande kreatur. Jag liksom fylls med en måbra känsla i hela kroppen.
Hemma i min stuga hade mina döttrar dukat fram en härlig frukost när jag kom hem. Det var bara för mig att slå mig ner vid köksön och hugga in. Stunder av samvaro med mina närmaste, min familj som jag älskar. Dyrbara stunder som det inte blir så ofta nuförtiden.
Dagens citat:
Du kan leva livet
på ett av två sätt:
antingen
gnälla över vad
du inte har
eller
vara tacksam över
vad livet gett dig.
Det är ditt val!
Ha det gott och kram
Annika

Tysta morgnar och en ond bråd död. Läs mer »

Halta, lytta och litta tannavärk.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Vi har en fantastisk sommar om man jämför med i fjor. Den där hemska sommaren då Stefan hamnade på intensiven i Lund.
I år har inget sådant livshotande tillstånd dykt upp, utan det är mest bara småkrämpor som det finns gott hopp om att bli bra ifrån.
Stefan har fått en tid för sin steloperation nu och jag undrar i mitt stilla sinne hur de där tre månaderna blir. Dagar i total stillhet efter operationen kommer det att bli för honom….
Jag inser att mitt tålamod kommer att sättas på stora prov i höst.
Även om han förstås borde varit i stillhet med sin onda fot redan nu, så lyckas han vareviga dag hitta på med saker som skvallrar om att han inte fullt ut lyder läkarens råd…
Ja, ni anar inte vad man kan uträtta stående på bara ett ben.,
Och såklart har han rätt i att det gäller ju att passa på nu, nu när han kan bada efteråt,
Efter operationen kommer hela benet vara inpackat i gips, och då blir det förstås lite svårare.
Hunden Johnny har också haft en åkomma som gjort honom halt och trebent. Helt plötsligt en dag kunde Johnny inte stödja sig alls på det högra bakbenet. Nu har han varit i vila i 14 dagar och det verkar ha blivit något bättre tycker jag.
Sådär är det med gamla gubbar. De vill så mycket som kroppen inte riktigt klarar av….
En dag var jag med min dotters lilla hund hos veterinären för att dra ut en massa tänder och slipa bort äcklig tandsten. Japp, så går det när man inte vill borsta sina tänder ordentligt.
Under tiden passade jag och min dotter på att ta en sväng till Emporia för att shoppa och fika lite, innan det åter var dags att hämta hem den lilla drogade hunden igen.
Hemma väntade mina egna dunbollar och jag funderade på om det inte var dags att bruka allvar med deras munhygien också. Sagt och gjort. En babytandborste kom fram och med kaviar som tandkräm gjorde jag lite tappra försök att fräscha till deras gaddar. Det gick väl sådär måste jag erkänna. Det är då märkligt hur små tvåkiloshundar kan knipa igen gapet om de verkligen bestämmer sig för det.
Dagens citat:
När vi blir gamla smyger
sig skönheten in på djupet.
Och det är ju faktiskt bättre att ha lite dålig andedräkt, än ingen andedräkt alls.
Ha en härlig dag och kramar från mig.
Annika

Halta, lytta och litta tannavärk. Läs mer »

Aldrig har en regnig dag varit så efterlängtad.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hundar och katter / Av / / , , , , / 1 minute of reading
Hej hej
I onsdags fick vi regn precis hela dagen. Det var så himla härligt och så efterlängtat.
Det var som att vandra i en ljummen dusch, och nere vid badplatsen passade ett morgonpiggt par på att ta sig ett dopp före frukosten.
Vid ”ramslöksbacken” slog en stark doft av lök mot mig, och det var som om marken girigt sög i sig så mycket vatten det bara gick, som en uttorkad svamp.
 Det var precis det här som naturen behövde. Alla växter, insekter, fåglar och djur, alla behöver vi vatten för att leva.
Dagens citat:
Lycka är inte sommar.
Lycka är regn, när det varit torrt länge.
Lycka är väl att kunna känna lyckan i det lilla.
Ha det fint.
Kram Annika

Aldrig har en regnig dag varit så efterlängtad. Läs mer »

Johnny fyller 9 år

Lämna en kommentar / Hundar och katter / Av / / , , , / 4 minutes of reading
Hejsan
Precis just idag så fyller min älskade hund 9 år.
Och jag vill bara stoppa tiden.
Vår underbara fantastiske Johnny!!
Jag minns när jag hade vår tidigare hund, en flatcoated retriever det också. Han hette Leo och när han var cirka två år, så uttalade jag orden:
-aldrig mer ska jag ha en hund av den här rasen …
För en flatte är lite mer än alla andra retrieverhundar. Lite mer turbo liksom, och kräver såklart att man tränar och uppfostrar lite mer då också. Men Leo växte till sig och blev såklart en mycket älskad hund.
När vi hastigt miste vår Leo då han bara var 6 år, så ändrades mina ord helt.
Med tårarna flödande längs mina kinder minns jag att jag sa till Stefan:

-vi måste skaffa en ny hund, och det måste vara en flatte!!

Så kom Johnny in i våra liv.

Susedalens Right For You.
Och så rätt han har varit! Rätt för oss.
Tack Susedalen för ert förtroende.
Först och främst har han varit en älskad familjemedlem som med stor glädje deltagit i allt vi företagit oss.
Han är alltid glad och med på noterna. Och det spelar liksom ingen roll vad det gäller.
Att åka till veterinären det älskar han. Där får han ju full uppmärksamhet. Även om det ibland slutar med att han återvänder hem nerdrogad, vinglig och med tratt runt halsen. Ändå är han lika positivt inställd till nästa besök. Han slutar aldrig älska sin veterinär.
Johnny älskar helt enkelt att få vara med där vi är och ju mer uppmärksamhet han får desto bättre tycker han..
År 2011 blev jag och Johnny godkända som militärt hundekipage och krigsplacerade tillsammans med de tuffaste grabbarna i en insatsgrupp.
Johnny har älskat det där livet från första stund. Han njuter i fulla muggar över att få vara med. Han är aldrig någonsin för trött för att jobba och han älskar när det smäller och han är i centrum.
Förmodligen kan han känna allas adrenalin och hur vår spänning ökar, då är han också med på noterna.
Johnny är ingen farlig hund, utan han används som en bevakningshund. Hans uppgift är att berätta för mig och soldaterna ifall någon obehörig finns i ett visst område, eller om någon håller på att ta sig in till oss. Han kan även spåra och förfölja någon och hans styrka är att han aldrig någonsin ger upp.
Johnny är nog den i vår grupp som aldrig heller kopplar av helt och hållet. Trots att han ser ut att vara i djup sömn så far han upp som en raket om det kommer någon ny människa i närheten.
Så efter fyra dygn, som våra övningar är, brukar han vara ganska trött när vi kommer hem.
För att få Johnny till att hellre vilja jaga människor än harar ute i skogen så har jag fått trigga igång hans människokärlek. Och en människoälskare har han blivit av rang. Tyvärr tror han att alla vi möter älskar honom lika mycket tillbaka och hans sätt att visa sin kärlek är ibland ganska burdust. Så här hemma går han lite till överdrift när vi får gäster, men de flest känner ju Johnny och har överseende.
När familjen utökades med två små lurviga pomeranian, så tog han emot dem med nyfikenhet och glädje. Aldrig någonsin har han visat någon aggressivitet eller ilska mot någon av dem. Däremot har det hänt att de två små pommeflickorna bitet Johnny, både i läppen och i bakbenen. Då har Johnny mest fnyst och gått därifrån.
Min älskade Johnny, vad jag önskar att jag kunnat stoppa tiden.
När en mellanstor hund som Johnny är, fyller 9 år, så är det ungefär som om han går in i pensionsåldern.
Men av Johnnys attityd att döma så verkar han inte sugen på att gå i pension ännu i alla fall.
Älskade fina hund, grattis på din dag.
Just nu har Johnny lite strängare diet. Som så ofta lägger han på sig lite för mycket i vikt. Sådär som det är för oss alla som älskar mat. Johnny är en sådan, en matälskare!
Så tyvärr får tårtan vänta.
Kvällens citat:
När det är för svårt att titta bak,
och du är för rädd för att titta fram…
Titta sidan om dig,
jag är där.
Jag älskar dig min fine, fine Johnny!!
Jag önskar er alla en härlig kväll. Jag ska njuta av mina hundar och ikväll får Johnny lite mer uppmärksamhet.
Kram på er
Annika

Johnny fyller 9 år Läs mer »

En tidig morgonrunda.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Hoppas ni alla mår väl efter sommarens stora helg.
Jag mår toppen och jag vägrar ägna en enda liten tanke åt att det nu vänder mot mörkare tider.
Ja, ändå skriver jag det, så alltså tänker jag väl på det lite grann.
Fast mest njuter jag. För den här sommaren – den här sommaren är ju så, så härlig.
Ikväll blir det bara ett litet inlägg med lite tankar och bilder från vår tidigara morgonrunda.
En ljuvlig morgon innan jag sparkade igång allt mitt arbete på kontoret.
På firman har vi öppet två veckor till och just den här tiden före semestern så brukar jag ha lite extra mycket att pyssla med alla papper.
Ändå har jag bokat in lite mer roligheter och äventyr än vanligt framöver. Ja, jag är kanske lite galen som tror att jag kan hinna med allt. Men livet är så kort och det finns så väldigt mycket kul att hinna med.
Och jag ska försöka ta er med på så mycket som möjligt här på bloggen. Vänta bara ska ni få se …
Men först måste jag njuta lite av lugnet och lyssna in vad mitt hjärta och min själ har att säga.
Sedan är det full fart som gäller och gasen i botten.
Kvällens citat:
Artighet är konsten att dölja sina
naturliga impulser.
Bäst är väl en skön blandning av spontanitet och vanlig mänsklig hänsyn mot varandra.
Ha en fin kväll.
Kram Annika

En tidig morgonrunda. Läs mer »

Är det inte mycket jobb?

Lämna en kommentar / Allmänt, Hundar och katter / Av / / , , , , , , / 4 minutes of reading
Hej hej
Ja den frågan får jag titt som tätt.
Människor undrar om jag inte måste lägga mycket tid på mina hundars skötsel och pälsvård.
Nej, svarar jag alltid. Fast om jag nu verkligen tänker efter så är det ju klart att jag pysslar ganska mycket med dem. Allting är ju relativt och jag älskar att hålla dem fina och välskötta så jag tänker liksom inte på det som något som är arbetsamt.
Såklart kräver alla hundar att man kollar igenom pälsen, känner igenom dem efter skador, fästingar och annat. Kikar lite i öronen, lite i munnen … ja lite överallt helt enkelt. Varje dag. Men det blir det ju automatiskt, eftersom man kelar och gosar med dem varje dag.
En gång i månaden har jag skönhetssalong här hemma. Då blir det ordningen på frisyren också.
Inte för att jag är någon särskilt bra hundtrimmare. Men jag tycker att det ser bättre ut när hundarna är välkammade och klippta. Särskilt noga försöker jag vara med tassar och klor. Det är så fint med hundar som har välputsade ”fötter” tycker jag.
Beroende på väderlek och aktivitet så skiftar det ju lite hur ofta det badas och schamponeras såklart.
Men här hemma har jag ju så lyxigt så jag har ett speciellt hundbad till dem, så det är inte särskilt mycket jobb med att slänga hela gänget i badet.
En liten skymt av vårt bad kan ni kika på här.
När jag för snart 20 år sedan träffade Stefan, så undrade han om inte jag kunde klippa honom.
Jag hade bara klippt mina två terrierhundar förut, men hur svårt kunde det vara tänkte jag. Det var ju ungefär samma …
-javisst svarade jag kärleksfullt, jag har klippt … eeeh många….
Ja, med det resultatet förstod jag att jag gjorde bäst i att hålla mig till hundtrimning i fortsättningen.
Numera går Stefan på salong och klipper sina gyllene lockar, så ser jag efter de fyrbentas frisyrer här hemma.
Att sköta om sina pälsklingar är inget betungande för mig. Inte alls.
Betungande är det däremot när de inte riktigt är friska. När man märker att de inte mår bra. När de är sjuka men inte kan förklara hur de känner det.
Det där hände  med Johnny i veckan.
Han har hostat och harklat ett tag. Så plötsligt skrek han till när han böjde på nacken för att dricka. Detsamma hände när han senare skulle plocka upp en leksak från golvet.
Diskbråck i nacken var min första tanke.
Över telefonen konsulterade jag min veterinärdotter Andréa som visade på sig själv hur jag skulle undersöka hunden Johnny.
Hon böjde och tänjde på sina egna armar och jag härmade efter på hunden Johnny. Lite roat tänkte jag för mig själv, att det var ju tur för Andréa att det inte var tömning av analsäckarna hon lärde ut där över videon på Messenger …
Jag kunde inte hitta något mer fel på stackars Johnny, så i väntan på en tid hos bästa veterinären Per, så fick matskålar flyttas upp för att skona nacken.
Man tager vad man haver …
När vi så kom till veterinären så verkade nacken helt ok. Istället tror vi att det onda kom ifrån halsen. Med rejält svullna tonsiller och mycket slem i halsen kan symtomen kommit därifrån. Det förklarar ju också hans konstiga harklingar den senaste tiden.
Nu är det antibiotika som gäller så får tiden utvisa om vi gissat rätt.
Svaret på min fråga i början är:
-Nej det är inget jobb alls. Det är bara ett kärt besvär, som jag älskar.
Fast för någon som inte gillar hundar så hade det varit ett digert arbete.
Andra gillar fotboll och för dem är det inte jobbigt att ligga i soffan timme efter timme.
Vi är alla olika.
Dagens citat:
Teoretiskt sett kan män och kvinnor lära sig att
förstå varandra. Och teoretiskt sett kan man
fånga ål med lasso.
Ha en fin dag och ägna så mycket som möjligt av din tid åt sådant som du brinner för, då känns det inte som ett jobb, men försök att halvhjärtat visa lite intresse för andra familjemedlemmars hobbys också.
Jag håller i alla fall mina tummar för de där gulblåa pågarna som springer efter en rund boll på Tv:n just i dagarna. Men det är mest för husfridens skull.
Kram Annika

Är det inte mycket jobb? Läs mer »

Rulla till toppen