Allmänt – Sida 95 – Gylleboannika

Som små solar.

Gomorron Bloggen.

Hos oss har all snö för länge sedan försvunnit, och ersatts av hårda vindar. Ömsom regn, ömsom solsken.

Ännu är min trädgård inte särskilt vacker, och överallt har vi låtit löven ligga kvar som skydd för frosten. Ändå tycker jag att den aldrig blir vackrare än nu, tidigt innan våren får riktigt fäste.

Då de trotsigaste av mina blommor uppkäftigt tittar upp och liksom ler.

Det är vintergäck, snödroppar och andra spirande knoppar som gör mig lycklig.

De liksom kommer om löften om vad som komma skall. Åhhh, vad jag längtar efter våren.

På min hundrunda blåste det hårda vinder. Löven dansade så lilla valpen Lykke blev alldeles yr av allt jagande efter vartenda flygande löv hon såg. Under natten hade ett litet dött träd fallet över vägen.

Jag tycker det känns så skönt när det blåser vårvindar som torkar upp marken och liksom luftar bort all vinter.

Mina små krukrosor fick åka ut i orangeriet för lite rehabilitering. Vårt torra inomhusklimat är inte gjort för dem och efter ett tag brukar de se riktigt ledsna ut här inne. Ute i orangeriet brukar det snabbt repa sig och sedan får de komma ut när vädret tillåter och då blommar de oftast så det slår härliga till.

Stefan och lilla valpen Lykke grejade i trädgården. Lite bus runt poolen såg jag allt att de höll på med.

Jag tror minsann att jag har en lika leksen gubbe som Marie Mandelmann …

Jag har varit hos min ögonsköterska för kontroll.

När jag nyss fyllt 40 upptäcktes att jag hade glaukom. Då blev jag skräckslagen och trodde att jag skulle bli blind. Nu tänker jag nästan aldrig på det där mer. Jag tar mina ögondroppar och livet rullar på som vanligt.

Allt var bra även idag.

På kvällen lagade jag till riktig svensk husmanskost åt oss. Kålpudding. Jag älskar gammaldags husmanskost med potatis. Det är något jag ofta lagar.

Småhundarna kontrollerade noggrant golvet så jag inte sprätt iväg några delikata vitkålsbitar.

Så var det dags att säga hejdå till lilla hunden Snowie, som åkte hem till Tomelilla igen.

Dagens citat:

Fast man är liten är man

minst lika viktig som en stor.

Kram och Hejdå från Mig.

Som små solar. Läs mer »

Ett riktigt hundväder.

Kära Blogg

Måndagmorgonen började med ett ganska fint och milt väder.

Jag och hunden Johnny skuttade upp från vår skönhetssömn och joggade ett varv runt sjön.

Livsandarna vaknade fort till liv.

Sedan tog jag med småhundarna ut i den härliga hagen, där vi strövade runt bland de gamla ekträden.

Mitt i allt det lite gråa och lite färglösa, sken en orange gelésvamp upp med sin självlysande färg.

En gullkrös.

Den gamla ekdungen med sitt kärr i den stora hagen är så vacker.

Hit går jag när jag vill tänka, må gott eller ”bara vara” för en stund.

Senare på eftermiddagen tilltog vinden och vi fick ett riktigt busväder.

Regnet piskade mot rutorna alltmedan hundarna nöjt föll i sömn.

Vid middag gjorde jag och hunden Johnny oss redo för en hjälpinsats.

Det var Missing People som sökte efter en ung man i Kivik.

Längs kusten ut mot Stenshuvud stretade vi på i regn och blåst på snorhala stenar, hela eftermiddagen.

Utan resultat.

Den lokala fiskaffären hade frikostigt ställt upp med mat, dryck och varm lokal.

Jag håller nu tummarna att ”pågabiden” snart är tillbaka välbehållen och trygg.

På kvällen nästan dog jag i soffan. Min rygg värkte oroväckande mycket. Mina älskade töser skapade extra mycket stoj och liv i stugan och efter dagens insats med mycket tankar, kände jag mig djupt tacksam över livet jag fått.

Dagens tänkvärda ord:

Jag undrade alltid varför inte

någon gjorde något åt det;

tills jag insåg att jag var någon.

Kram och hejdå från Mig.

Ett riktigt hundväder. Läs mer »

Vi går på tur vid Forsemölla och i Mandelmannens hagar.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 20 februari, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hejsan Bloggen.

Det var en grå men ganska mild söndag.

Jag och hunden Johnny gav oss iväg runt sjön tidigt i gryning.

Alldeles ensamma strövade vi fram genom skogen den här morgonen.

Nästan all snö och is hade försvunnit, så vi passade på att plocka bort julgransbelysningar och fastfrusna tomtar.

Min ståtliga rumsgran som hängt med i många år, började se mer och mer krasslig ut. I ett sista försök att rädda livhanken på den, flyttade vi helt enkelt ut den i orangeriet. Luften där ute kan göra underverk för ledsna växter.

I ett hörn stod mitt lilla potatisträd och stoltserade med några små lila blommor.

På eftermiddagen tog vi småhundarna med oss på en tur.

Lilla valpen Lykke blir lätt bilsjuk, så vi körde bara några kilometer bort.

Vid det bedårande vackra Forsemölla hamnade vi.

Såklart passade vi på att vandra i Mandelmanns vackra beteshagar.

De mest underbara vyer man kan tänka sig.

Vi träffade på familjen Mandelmanns grisar. De där som Gustav älskar, men som Marie är lite rädd för och egentligen inte gillar.

Om jag ska födas till gris i mitt nästa liv, då vill jag bo hos Mandelmannen, för gladare och friskare grisar får man leta efter.

Så njöt vi av den fantastiska utsikten, det välkända ”ensamma trädet,” som man kan se från nästan alla platser i Rörum och det lilla söta elverket som nu blivit känt genom TV.

Så vände vi och vandrade tillbaka igen.

Jag hoppades för mig själv att denna magiska plats inte kommer få allt för stor uppmärksamhet framöver. Den känns liksom lite för ömtålig för det. Och alldeles särskilt dyster i sinnet blev jag när ett otal cigarettfimpar och påssnusar låg slängda där i vårt underbara landskap… snälla besökare, var rädda om vår moder jord.

Dagens tänkvärda:

Låt naturen ha sin gång – den vet bäst själv.

Kram och Hejdå Bloggen

Vi går på tur vid Forsemölla och i Mandelmannens hagar. Läs mer »

10-års kalas i Sjöbo

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 19 februari, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Kära Blogg

Jag började min lördagsmorgon med en nätt springrunda tillsammans med hunden Johnny.

Åhhh … jag har så blandade känslor när jag springer. På samma gång som jag njuter i fulla drag, så är jag så väldigt rädd och orolig att det kommer att göra min skada i ryggen värre … Hur ska man kunna veta?

Nåväl, jag mår så fantastiskt bra av kroppens rytmiska rörelse, naturen och känslan när man får fart på pulsen. Jag springer nu med större fokus på vad som händer inne i kroppen och vad den säger mig än någonsin förr.

Lovely!

Sedan betade jag äntligen av det stora tvättberget. Att stå och stryka tvätt är egentligen lite som terapi för mig. Doftar ljuvligt.

På eftermiddagen var det dags för 10-års kalaset i Sjöbo. Mina söte systerson Samuel hade fyllt år i veckan och den här lördagen träffades vi alla för att fira.

Med present till ”grisen” och en söt liten santa paula till min syster styrde vi kosan mot Sjöbo.

Vi åt och mumsade så det slog härliga till.

Köttfärsfylld pannkaksrulle … Mums säger jag bara!! Tårta och kaffe förstås.

Kelna och tillgivna hundar överallt och i en gren uppe i taket satt ödlan Göran … hette han så egentligen?

Tack syster Görel för en så mysig lördagseftermiddag ♥

Dagens tänkvärda:

Tills man har älskat ett djur,

kommer en del av ens

själ att vara sovande.

Kram och Hej från Mej.

10-års kalas i Sjöbo Läs mer »

Små, små vårtecken.

Lämna en kommentar / Natur / Av Annika Olsson / 18 februari, 2017 / Allmänt / 1 minute of reading

Kära Blogg

Även om det åter var disigt och grått så hade en annan känsla definitivt slagit sig rot här.

Känslan av vår.

I min trädgård kunde jag hitta små, små tecken på att den faktiskt är på väg.

Snödroppar såklart. Julrosorna är också på väg att slå ut. Min lilla sippa i rött slår även den snart ut i blom.

Ljuvligt.

Runt vår lilla täppa strök familjen rådjur i sin jakt på små delikata knoppar att mumsa på.

Vi har fått vårt fibernät inkopplat och snälla Ante kom hit och hjälpte oss med tekniken så vi även kunde se på TV.

Lite fredagsfint fixade jag med. Kontoret stod på tur för storstädning.

Felix låg mest avsvimmad i matkoma hela dagen.

Såklart var jag och hundarna ute i skogen också en sväng. Och såklart den obligatoriska ”självisen” som alltid bjudet på lite ståhej ….

På eftermiddagen tittade familjen från Ilstorp hit med bullar och semlor.

Alltid mysigt att träffas.

Till kvällsmat såhär en februarifredag tyckte jag att det passade med riktigt smaklig och mustig kalops.

Lagerbladen plockade jag färska ute i orangeriet. En lagerbladsplanta som hängt med i många år.

Mmmm ….

Dagens tanke:

Du är summan av dina val.

Kram och ha en härlig helg.

Annika

Små, små vårtecken. Läs mer »

Soprullar på parad.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 17 februari, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Kära Blogg

Nu när solen har tittat fram ett par dagar, så har det verkligen börjat klia i mina gröna fingrar.

Jag längtar sååå efter att skrota runt i min trädgård, ligga på knä och pilla bort lite ogräs eller slå mig ner med mitt macroobjektiv och försöka fånga en surrande humla på bild.

När jag den här morgonen vandrade med hundarna runt sjön träffade jag på sommarbyns alla nya soprullar.

Alla soptunnor ska bytas ut eftersom vi ska börja med sopsortering i hela fritidsområdet. Den här morgonen hade de samlat alla de splitternya tunnorna vid badplatsens parkering. Det såg nästan lite lustigt ut.

Badplatsens egen skräptunna är en sådan där gammal gallertunna med papperspåse som man hade när jag var barn. Jag älskar den! Ett litet stycke nostalgi.

Min vandring var underbar. Vägarna var rejält isiga så jag hade dobbar på skorna. Vid slottet stod de gamla alpackorna och blängde på oss som alltid. Det var en alldeles vindstilla morgon och fåglarnas sång hade ändrat karaktär och antog nu en mera vårlig melodi. Hoppfullt och vackert så jag nästan blev religiös på kuppen.

Lilla hunden Lykke är drygt fem månader. Det betyder att hon är i ”spökåldern”. Och spöke det ser hon … mitt på ljusan dan…. Med en hes röst skäller hon på både det ena och det andra. Hade jag inte visst bättre så hade jag trott att hon även kommit i målbrottet.

Även om jag just nu har min ”smala period” så tyckte jag att vi skulle lyxa till vår kvällsfika lite grann. Viktnedgång kan, bör och ska få ta tid! Äppelpaj med knäckigt täcke. Mums!

Dagens citat:

Ibland är människor vackra.

Inte på grund utav deras utseende.

Inte på grund utav vad de säger.

Utan enbart genom vad de är.

Kram och Hejdå från Mej.

Soprullar på parad. Läs mer »

Priset på färska champinjoner.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 16 februari, 2017 / Allmänt / 3 minutes of reading

Kära Blogg

Vi fick ännu en dag med en massa flytande D-vitamin. Jag älskar solen!

Tidigt, tidigt … nästan innan solen gått upp, sprang jag och Johnny vår runda runt sjön. Jag var ganska stel och hade molande värk långt, långt inne i ljumskar och höfter, men i ett mjukt och mycket lugnt tempo så njöt både ”hung och tant”.

Senare på förmiddagen promenerade jag med småhundarna ut på ett område i Gyllebo som vi kallar för ”Stäppen”. Där finns den vackraste enebacke man kan tänka sig.

När jag var barn minns jag att färska champinjoner var något väldigt dyrt … om det överhuvudtaget gick att köpa i affären. Jag älskar den här svampen, i alla dess former. Rå, stekt marinerad … Det är bara så himmelskt gott, tycker jag.

Jag minns när jag som liten flicka lekte hemma i hagarna på Christinehof och hittade dessa vita små bollar. På stående fot brukade jag äta de där små delikatesserna, och hade då inte en tanka på att det kunde vara vit flugsvamp.

Nu kan man köpa färsk svamp på ICA. Fem kronor för en ask. Visserligen från Polen, vilket jag tycker är onödigt långt iväg. Helt galet vad vissa saker blivit billiga.

Den här dagen frossade vi lite extra till kvällsmaten.

Stefan mådde lite si och så efter sin behandling, och kom hem till lunch. Här hemma skötte han företaget från soffhörnet istället. Katterna blev stormförtjusta över att få sällskap mitt på ljusan dagen.

Även hundarna blev glada över att få familjen samlad. Ljudet av Stefans bil känner de alla igen på långt håll.

Johnny inväntade Stefan med nosen tryckt mot dörren. Småhundarna satt fint på sin röda matta, sida vid sida i spänd förväntan.

Dagens outfitbild:

Munktröja: köpt i Mexico

Grått linne: så gammalt att inköpsstället totalt fallit i glömska.

Tommy hilfiger Jeans: Köpta på Eckerlunds år 2010

Birkenstockskor: Köpta på Hälsolinjen i Simrishamn och gör underverk mot hälsporrar.

… grå krans på väggen av mossa: köpt på Kockska Blommor i Simrishamn

Molly tycker om när hon själv kan komma upp i fåtöljer och ligga där och mysa. Jag brukar lägga ut kuddar så hon ska kunna klättra upp via dem.

Nu har Stefan istället spikat ihop några små pallar åt henne. För att hon inte ska glatta köpte jag ett par billiga stolsdynor på Rusta som vi spikade på. Ganska enkelt och kanske inte de snyggaste små möblerna som tillverkats, men Molly älskar dem.

Dagens tänkvärda:

Om de saknar dig,

hör de av sig

Om de behöver dig,

säger de det

Om de bryr sig om dig,

visar de det

… och om inte, är de inte

värda din tid.

Kram från mig.

Priset på färska champinjoner. Läs mer »

Den helige Valentine.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 15 februari, 2017 / Allmänt / 3 minutes of reading

Kära Blogg

Så har det varit Alla Hjärtans Dag. En högtid som härstammar från ett helgon på medeltiden sägs det. På medeltiden ansåg man att just den 14 februari var dagen då alla fåglar bildade par och man såg också denna dag som vårens första.

Här hos oss på Österlen stämde det alldeles extra mycket., det där om vårens första dag. För nog doftade det vår i luften alltid. Helt underbart var det, den här tidiga morgonen på Alla Hjärtans Dag.

Lilla Lykke och lilla Molly spatserade sida vid sida som två små kycklingar när vi gick på vår tur runt sjön. Precis bakom mig lunkade Johnny med nosen tryckt mot mitt ena ben. Ja, ljuvligar än så här blir inte en dag i Februari.

Det kvittar hur ljuvligt och vårlikt det är … vissa saker är egentligen bara tråkigt … ja riktigt jävla piss.

Som tex cytostatikabehandling. Det spelar ingen roll hur mycket solen skiner och att vi blir bjudna på varma kanelbullar och kaffe, att sköterskan är munter och patienten mittemot strålar av glädje efter att ha fått löfte om ett helt år kvar att leva …. Nej, cytostatikabehandling är bara bläää.

Men trots det kämpar Stefan tappert på. För vad finns det för val?

Som anställd hade han varit sjukskriven för att orka med trötthet och mående av behandlingen – som egen företagare bitar han ihop och kämpar på….

Jag längtar tills läkarteamet i Lund låter meddela att Stefans värden åter bli så pass bra att behandlingen kan återgå till preparat i tablettform. Då jäklar tänker jag boka en resa för oss båda. En äventyrsresa i storslagen stil. Tiden rusar, och vi måste passa på med allt roligt medans tid är.

För visst blir man häpen av att göra en tillbakablick … bara några år räcker …

Vi för 10 år sedan.

På kvällen rengjorde jag ett av de roligaste rummen vi har att städa i huset. Groventrén/tvätttsugan. Det är djurens tillhåll och inget annat rum blir så väldigt smutsigt som just här. Det blir alltid sådan väldigt skillnad av lite rengöringsmedel och nytvättade mattor och fällar.

Så var det dags för manikyr och pedikyr av småglinen. Båda två gillar det och myser av att bli ompysslade.

Kloklippning är detsamma som gosestund för dem.

Sist men inte minst vill jag skicka en varm grattiskram till min systerson Samuel, som just den här dagen fyllde hela 10 år.

Grattis Samuel ♥

Ja, som sagt – tiden rusar.

Dagens citat:

Att vänta på ett mirakel

kräver tålamod.

Att skapa ett mirakel

kräver arbete.

Att vara ett mirakel

kräver modet att

öppna ditt hjärta.

Kram och Hejdå Bloggen

Den helige Valentine. Läs mer »

Vi tjuvstartade Alla Hjärtans dag … för säkerhets skull!

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 14 februari, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Kära Blogg

Det blev måndag och min värk ökade åter på ett snäpp. Jag kände mig ungefär som katten Judith där hon låg i soffan och såg ut som värsta åskmolnet.

Judiths sura attityd är nog mest en påklistrad mask, för egentligen är hon den snällaste och mildaste lilla katt man kan tänka sig. Innerst inne alltså.

Trots stelheten i kroppen lyckades jag mjuka upp mig så pass mycket att jag fick till en härlig runda runt sjön.

Vid min sida sprang den överlyckliga hunden Johnny. Han var så glad att han höll kopplet i munnen som när han var en liten valp.

Att åter kunna springa ger mitt sinne och mitt mentala mående en sådan kick.

Det är något speciellt med dofter tycker jag. Med åren har jag kommit att uppskatta dofter mer än smaker. Jag mår så väldigt bra, när något luktar gott. Dofter påminner mig också väldigt starkt om saker från förr.

Från Rituals har jag köpt doftpinnar som jag har i badrummen. Jag älskar deras dofter. De har även parfym, diskmedel, lotion och annat som har ljuvliga ”luktegottgrejer”.

Alla Hjärtans dag stundar.

Av Stefan fick jag tre röda, underbara rosor. En dag för tidigt för säkerhets skull, sa han.

Åt honom lagade jag en av hans favoriträtter. Stekt kyckling, brunsås och brysselkål.

Älskar dig Stefan ♥

Helgens blomsterbukett står ännu vacker. Jag älskar dessa härliga pastellfärger.

Djuren fick också lite extra kärlek och omtanke den här dagen. De ska väl också få känna när man tjuvstartar en kärleksdag?

Happy Valentine´s Day ♥

Dagens citat:

Ödmjukt erkänner jag att

jag är inte bättre än någon

annan.

Stolt förkunnar jag att

ingen annan är som jag.

Kram och Hejdå Bloggen

Vi tjuvstartade Alla Hjärtans dag … för säkerhets skull! Läs mer »

Vintersöndag med hundvård och allmänt mys.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hundar och katter / Av Annika Olsson / 13 februari, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Kära Blogg

Vi tog alla lite extra sovmorgon den här vackra söndagen. Hos oss betyder sovmorgon att man ligger och drar sig nästan ända till halv åtta.

Sedan blev det en kort liten tur ut i skogen. Kort blev den för Stefan helt enkelt inte ville vara ute längre … nej, det är bara ibland som den mannen är naturintresserad … han påstår att just Gylleboskogen är såååå himla tråkig … jag tror att det mer var sällskapet och avsaknaden av vapen som kändes tråkig för honom.

Bäst trivs Stefan liggande på rygg framför TV:n med någon pälsboll som sällskap. Riktigt bra mår han om han samtidigt hör att jag skramlar med grytor och kastruller i köket.

Under tiden som Stefan höll dynorna varma i TV-rummet så fixade jag till hunden Johnnys frisyr.

Att bli trimmad är inget som han egentligen gillar speciellt mycket….

Emmy var här och mös och gosade med hundarna hon också. Jag fixade till en ny sats med ingefärashot. Jag älskar ingefära. Man kan riktigt känna hur nyttigt det är för kroppen.

Småhundarna levde rullan i vanlig ordning.