Trädgård – Sida 14 – Gylleboannika

En ledig eftermiddag med en vän.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av Annika Olsson / 7 oktober, 2018 / Åbergsträdgård, Allmänt, plantskola / 2 minutes of reading

Hejsan.

För ett par veckor sedan unnade vi oss en ledig eftermiddag, jag och min vän Tina.

Att träffas på en plantskola kändes som det absolut bästa beslutet.

I timmar vandrade vi runt och njöt av den ljuvliga dagen.

Solen strålade och det doftade verkligen höst.

När man går runt sådär och pratar, kramas och luktar på blommor då blir man så väldigt hungrig också.

Vars en paj i det lilla fiket försåg vi oss med.

Fast jag hade bestämt mig för att inte köpa fler krukor med ljung, så slank det ner några miniljung i planskolans ”rullebör” ändå.

Och det blev ju så himla fint på mitt lilla bord med cementskivan som Stefan gjort åt mig.

I vintras när vår ”vattenskada” under huset uppdagades, så strök mina solhattar, med eftersom vi fick gräva upp en del vid husgrunden. Om vårt oflyt kan man läsa här.

Även om rabatten ännu inte kunnat återställas, så köpte jag lite nya solhattar att förgylla andra ställen av min trädgård.

Några andra spännande små växter fick också följa med hem.

Det är så härligt med sensommarblommor tycker jag.

Och som alltid fick jag stor hjälp av lilla Lykke när jag kom hem och skulle gräva ner allting.

Hon och hennes lilla nos skulle inspektera precis allting jag gjorde.

Dagens citat:

Min man:

Varför köper du

en massa växter?

Du dödar ju dem bara.

Jag:

För att göra dig

medveten om vad jag är

kapabel till

Nja, nu har jag lyckligtvis inte sådant oflyt att alla mina växter dör, så min Stefan behöver inte heller vara särskilt rädd av sig.

Ha en fin dag och njut.

Kram Annika

Dela gärna

En ledig eftermiddag med en vän. Läs mer »

Höststorm och den första frosten.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Trädgård / Av Annika Olsson / 3 oktober, 2018 / Allmänt, höststormar, nattfrost, orangeri, solrosor / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vi har haft den första stormen i Gyllebo. Den första riktiga höststormen.

Men det var faktiskt ganska mysigt att krypa in i soffhörnan, tända en massa levande ljus och höra hur vinden ven utanför fönsterrutan.

Och det mest allvarliga som stormen förde med sig var att den skövlade den största kraftigaste av mina fantastiska solrosor. Knäckt på mitten så den liksom vek sig dubbel och hängde med ansiktet vänt ner mot jordklotet.

Jag har tagit in alla frostkänsliga träd och växter i mitt lilla orangeri, och som alltid förvånas jag över hur många jag faktiskt har.

Det var en solig, fin dag då jag bestämde mig att det var säkrast att bära in alla växterna på ett frostsäkert ställe.

Varje år tänker jag att jag ska dra ner på antalet växter och träd, men likväl så fyller de ut en stor del av det lilla huset.

Under hela vinterhalvåret brukar jag tassa ut här och sitta en stund i mina egna tankar. Jag brukar meditera och göra lite mental träning. En härlig stund som ger så mycket energi.

Extra härligt blir det att sitta där sidan om det stora rosépepparträdet som växt till sig rejält över sommaren.

Jag kan nästan inte förstå att detta ljuvliga träd kommer från ett enda litet rött pepparkorn ur en kryddburk.

Morgonen efter jag kånkat in alla växterna i säkerhet såg jag på bilrutorna att vi hade den första lilla lätta frosten här. Det kan man kalla bra timing!

När den första höststormen bedarrat gick jag ut för att ta rätt på den slokörade solrosen. Den hängde likt en slagen hjälte över spaljéstaketet och såg mest ledsen ut.

Jag fick helt enkelt unna mig att sätta in den största bukett solrosor jag någonsin ägt på mitt matbord.

Så pampigt.

Dagens citat:

Motgång är en del av livet.

Den kan inte kontrolleras.

Vad vi kan kontrollera är

hur vi reagerar på den.

Ha en fin dag och kram.

Annika

(Bilderna med mig och solrosorna är tagna av Stefan Olsson)

Dela gärna

Höststorm och den första frosten. Läs mer »

Saker som känns gott i hjärtat.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av Annika Olsson / 24 september, 2018 / Allmänt, fådda blommor, gottihjärtat, gylleboträdgård, trädgårdspyssel / 2 minutes of reading

Hejsan.

Så lite som ska till för att det ska kännas gott i hjärtat.

För mig kan det räcka med en stunds pysslande i min trädgård. Utan krav och prestationsångest ger min trädgård mig en sådan sinnesro. Att kantskära, gräva lite och dela plantor det känns så himla gott i hjärtat.

Och dessa sagolika solrosor. Att se dessa magnifika blommor dag efter dag slå ut i nya glada solar, det gör mig så lycklig. Att de dessutom ger en massa goda frön åt alla våra småfåglar, det känns verkligen gott i hjärtat.

Att jag själv hunnit rädda undan några frön för egen del det känns såklart också gott i hjärtat. Nu kan jag lämna resten åt talgoxar och talltitor att smakligt spisa.

Men något som känns sådär extra gott i hjärtat, det är när ett blomsterbud plingar på dörren. När någon sänder den vackraste blombukett ni kan tänka er. Det känns extra gott i hjärtat. Att veta att man funnits i någons tankar. Att någon visar omtanke. Så gott i hjärtat.

Att få omtänksamhet, uppiggande ord och blommor när livet segar sig, det mina vänner, det känns så väldigt gott i hjärtat.

Tack för de underbara blommorna ♥

Vad känns gott i era hjärtan?

Dagens citat:

Ha högre förväntningar på dig själv

än på andra.

Därför att andras förväntningar

tynger och dina egna förväntningar

på dig själv inspirerar.

Tänk på det – så är livet.

Kloka, positiva tankar gör att det känns gott i hjärtat.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Dela gärna

Saker som känns gott i hjärtat. Läs mer »

En ”liden” blomma…

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Trädgård / Av Annika Olsson / 14 september, 2018 / Allmänt, Änglatrumpet, blomsterlycka, gylleboträdgård, spabad / 2 minutes of reading

Hej.

Först av allt – TACK!, tack så mycket för alla värmande ord och hälsningar igår.

Visst är det mysigt nu när hösten kryper på.

I trädgården har det blivit lite frodigare igen och jag har startat upp vårt spa-bad för säsongen.

Att tassa ut där och krypa ner en liten stund efter dagens slit, det är ett skönt sätt att koppla bort sina bekymmer för en stund.

Den där helgen när jag och min dotter var i Stockholm och sprang tjejmilen pratade jag med Stefan i telefon.

-ja har föresten fåd en liden blomma å naboen, sa han sådär i förbifarten.

Det han hade fått av våra gulliga grannar var inte alls en liten blomma…

Det var en ofantligt stor och bedårande änglatrumpet.

Jag älskar verkligen änglatrumpeter, men som jag skrivet om tidigare här på bloggen så är jag inte så bra på att sköta om dem.

Den här stora ”ängeln” kommer att få bo i en vintunna istället när våren kommer. Men om några veckor får den flytta in på ett frostfritt ställe för att överleva vintern. Där får den stå och vila i sin vinterdvala.

Visst är de här blommorna bara så underbara!!

Fast jag gör allt som står i min makt för att mina ”änglar” ska trivas, så ser de varje år lite ledsna och inte helt tillfreds ut med livet.

Nu ska jag minsann plugga på hur jag ska göra och sköta om dem så gott jag kan. Våra änglar ska få känna att det verkligen kommit till himmelriket på riktigt.

Såklart hoppas jag på belöning i form av riklig blomning.

Det är något magiskt med de här blommorna.

Deras namn har de fått av de stora maffiga trumpetliknande blommorna. Trumpeter åt änglar.

I de länder där de växer fritt så pollineras de av fladdermöss.

Visst är det en spännande blomma!

Dagens citat:

Saker och ting är inte alltid vad de ser ut att vara…

Ett rådjur korsar inte en väg,

det är vägen som korsar skogen.

Ha en fin dag och ett stort varmt tack till våra fina grannar

för den ”lilla” blomman.

Kram Annika

Dela gärna

En ”liden” blomma… Läs mer »

Odling som gav mersmak

Lämna en kommentar / Trädgård / Av Annika Olsson / 3 september, 2018 / Allmänt, odling, potatis i vintunnor / 2 minutes of reading

Hejsan

Oj vad jag fick fart i mina odlarfingrar den här säsongen.

Och jag måste börja med att skicka ett stort, varmt tack till bästa Ingela på Sjörödstorp. Tack för att du lät mig adoptera en massa härliga små plantor i våras♥

Jag har lärt mig en massa och fått erfarenhet om hur jag ska göra allting lite bättre nästa år.

Den här sommaren har jag odlat lite mer ätbara saker än vad jag brukar göra här hemma.

Potatisen i vintunnorna är för länge sedan uppätna och den lilla sallad som är kvar har gått upp i en hög ståtlig fröstock. Nu står de skördade tunnorna längs väggen i solen och är mest en mysig plats åt katten Felix.

Såklart kommer jag att odla mer potatis nästa år. Jag längtar redan.

Något jag definitivt ska odla mer av till nästa år är tomater och chilisar.

Redan har jag räknat ut hur vi ska bygga upp ett litet växthus mot en husvägg av gamla fönster. Där kommer tomaterna att få det ännu bättre än vad de haft det i år inne i orangeriet.

Men jag har både fått tomater och chilisar, så jag ska då rent inte klaga.

Nu har jag städat ut och flyttat runt så det så småningom ska få plats med alla frostkänsliga träd som ska bo i orangeriet under vintern.

Dagens citat:

Dansa som om ingen ser dig.

Älska som om du aldrig kan bli sårad.

Sjung som om ingen lyssnar

Och lev som om du har himlen på jorden.

Må fint.

Kram Annika

Dela gärna

Odling som gav mersmak Läs mer »

Blåregnets andra andning och en persikopaj.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av Annika Olsson / 28 augusti, 2018 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hemma hos mig har mitt blåregn satt igång med en andra blomning såhär på sensommaren.

Den blommar inte alls lika riklig som i våras, men såklart blir jag förtjust över de underbart vackra blå blommorna.

Ännu är det varma, sköna dagar som gör att vi kan hänga där ute i sofforna på tralldäcket.

Där i vår lilla hörna är oftast varmt och skönt, så jag passar på en liten stund varje dag att ligga där i en soffa och speja upp bland molnen.

På mitt persikoträd har det blivit flera stycken små söta persikor i år.

Även om de frukter som växt på de nedersta grenarna för länge sedan blivit stulna av hunden Johnny, så blev där gott om frukt till en gudomligt god paj åt oss tvåbenta.

Med egna persikor och äpplen från Vik blev det så himmelskt gott.

Inspirerad av ett recept av ”Leila bakar” så stekte jag äppelkyfter och persikobitar i lite smör och socker. Över det la jag sedan ett täcke av en jättegod smuldeg med cocos. Ett recept som kallas för Äppeltantens Smuldeg.

Det blev så gott, och det här serverade jag lite halvljummet med den där tjocka vanlijsåsen med extra grädde som finns på ICA. Mumsfillibabba.

Och efter ett sådär gott kvällskaffe så passar det utmärkt att avrunda dagen med ett naket kvällsdopp i poolen. Särskilt mysigt är det nu när mörkret faller lite tidigare och de levande ljusen brinner inbjudande inne på soffbordet. Då är det bara att glida in i sin morgonrock igen och krypa ner framför TV:n med fötterna instuckna i ulltofflorna.

Dagens citat:

Vad saven

är för träden

är livslusten för

människan.

Minns sommaren som gått med glädje, men ta emot tiden som kommer och omfamna den.

Här och nu är där sinnet mår som bäst.

Kram Annika

Dela gärna

Blåregnets andra andning och en persikopaj. Läs mer »

Mera solrosor och en tur till Önneköp.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av Annika Olsson / 23 augusti, 2018 / Allmänt, barndomsvän, käravänner, önneköp, solrosor / 2 minutes of reading

Hej hej

Jag är ledsen om någon tycker att jag börjar bli dryg med mitt tjattrande om de här solrosorna nu.

Men jag är själv så fylld av förundran och sådär lite lagom mallig också. Mallig och stolt som man kan bli när man lyckas med någonting lite över förväntan. Fast mest är jag förvånad och smått fascinerad.

Nu har de slagit ut allihopa och det blev några gula och några röda.

Så ljuvligt vackra båda färgerna.

Det som gör mig mest förundrad är att de nu inte tycks kunna sluta växa.

Den högsta solrosen är drygt tre meter hög, vilket jag inte kunde tänka mig när jag tidigare i år varsamt spjälade upp dem mot små tändstickstjocka blompinnar.

Bladen är stora som dasslock och stammen har blivit jättegrov.

Ja solrosor är nog en av mina absoluta favoritblommor.

Någon som också gillar solrosor är min gulliga kompis i Ilstorp. Hos henne har fåglarna sett till så att det blivit en massa ljuvliga solrosor där fågelbordet tidigare stod i vintras.

Jag tycker nästan ännu mer om hennes sort av solrosor, inte fullt så höga, men vilda och busiga precis som jag vill att de ska vara.

När vi hade beundrat min väninnas vackra blommor både länge och väl så for vi iväg på en liten tur ut i obyggden. Vi körde en sväng till den lilla byn Önneköp, där vi gick på ett underbart fik med de mest fantastiska fikabrödet. Högsta betyg på det!

När man är såhär ute i ”stökäppalandet” och far så får man se både det ena och det andra…

Tusen tack finaste vännerna för en härlig eftermiddag ♥

Jag hittade ett litet citat som jag tycker passar bra efter att ha besökt vännerna från Ilstorp:

Vi har varit vänner så länge nu

att jag inte längre kommer ihåg

vem som har dåligt inflytande

på vem.

Vi är nog lika goda kålsupare på den fronten allihopa.

Om ni har gamla kära vänner, var rädd om dem.

Ha det gott kära ni.

Kram Annika

Föresten, om mina solrosor fortsätter med sitt galna växande så kan det hända att jag måste blogga om dem igen. Ingenting är någonsin säkert.

Dela gärna

Mera solrosor och en tur till Önneköp. Läs mer »

En oväntad buske och spontana besök.

Lämna en kommentar / Allmänt, Trädgård / Av Annika Olsson / 22 augusti, 2018 / Allmänt, fjärilsbuske, kaffegäster, poolhäng, vildträdgård / 2 minutes of reading

Hejsan.

Saker som jag uppskattar i livet är sådant som är lite impulsivt och oplanerat, ostyrigt och spontant.

Möten som bara blir till utan att man behöver planera en massa långt i förväg.

Som att få goa vänner på besök. Vänner som inte märker att de måste ta höga steg över dammsugarslangar och dammtussar. Eller åtminstone låtsas de att de inte märker alla hinder som finns utströdda på strategiska ställen i vårt hem.

Vänner som kikar hit för en enkel kopp kaffe med dopp mitt i vardagen.

Kaffe med dopp behöver ju nödvändigtvis inte betyda att det serveras kakor till kaffet. Den här sommaren kan det likagärna innebära en slät kopp kaffe med ett dopp i poolen efteråt.

Eller så kan det betyda en kopp kaffe med Ballerinakex innehållande en smält, kladdig chokladsörja i mitten som smetar ut sig över alla fingrarna, så det liksom blir helt tvunget med ett dopp i poolen efteråt. Då blir det ju kaffe med dubbeldopp.

Nog har det blivit många härliga spontana besök och mycket dopp till kaffet den här sommaren.

Härliga stunder att minnas när vintern kommer.

En annan sak jag gillar, är min trädgård. Jag älskar att planera och tänka ut hur jag ska ha allting, men det är inte alltid som det blir som jag tänkt, och ibland kan det faktiskt vara ganska roligt det med.

På framsidan av huset har jag en liten zinkbalja med petunior stående på en stubbe. I sommar har jag sett hur den där stubben blivit helt urholkad av myror och min plan har varit att ta bort alltihopa nu till hösten.

Jag blev ganska häpen för några dagar sedan då jag skulle bryta bort lite grönt ogräs som plötsligt börjat växa där i den murkna stubben. När jag kikade lite närmare på det sega ogräset så insåg jag att det som växte där var en vacker fjärilsbuske.

Jag kan inte riktigt förstå hur den lyckats gro där och hur den kommit dit överhuvudtaget.

Nu får den stanna kvar där den valt att växa, så får jag se vad som händer med den framöver.

Lite roligt är det allt när trädgården själv tar över kontrollen.

Dagens citat:

Ibland är en kopp kaffe med de bästa vännerna

den enda terapin du behöver.

Ha en härlig dag.

Kram Annika

(Fotograf för en del av bilderna i detta inlägget är Amanda och Delwin i ett härligt samarbete.)

Dela gärna

En oväntad buske och spontana besök. Läs mer »

Höstkänsla i trädgården

Lämna en kommentar / Trädgård / Av Annika Olsson / 17 augusti, 2018 / Allmänt, blommor, gylleboträdgård / 2 minutes of reading

Hejsan.

Oj vad det har blommat hemma hos mig i år. Egentligen är det bra konstigt, när hela sommaren har varit som en enda snustorr öken. Hos oss har det varit bevattningsförbud nästan hela säsongen.

De regler som då gällt är att ingenting får bevattnas med slang, bara med vattenkanna.

-man kan ju ha slangen inge i kannan når man farr runt å vannar, sa Stefan, när han skulle hjälpa mig med bevattningen av alla mina krukor.

-ja så slipper man å lua fram å tibaga å hämta vann i itt kör. Man blir ju trett i skonkana au å renna po di vised å så slidor di po gresed….

Såklart har jag varit laglydig och inte trotsat bevattningsförbudet. De perenna blommorna som jag har i mina rabatter de har fått klara sig bäst det kunnat. En del har då mest bara torkat ihop, medan andra sett ut att älska det torra vädret.

Aldrig förr har min frilandshibiskus blommat så frikostigt som i år.

Min stora vita klematis, som växer mitt i tralldäcket, har varit översållad av vita gudomligt vackra blommor, och var den får sitt vatten ifrån det vet jag inte riktigt.

I fjor när Stefan var så dålig och låg på sjukhuset, fick han en underbar blomma av våra söta grannar. Det var en krukväxt med mörkröda blad och ljuvligt blodröda blommor. Nu har jag glömt bort namnet på den fina växten, men jag har i alla fall lyckats få den att övervintra i orangeriet. Och det får min gode make vara nöjd med.

Av min syster fick jag lite olika små plantor som hon förkultiverat. Jag har haft en skönt blandning av blommor i krukor både här och där. Bland annat sommarmalva, zinnia och luktärtor. Så härligt med alla underbara färger.

Så är det då de där änglarna…

Änglatrumpeterna som Stefan fått av vår söta granne. De tycks inte alls trivas med min omvårdnad. Trots att jag frikostigt ger dem både vatten och rikligt med näring, så ser plantorna fruktansvärt lidande ut. Hade det inte varit för att grannens änglatrumpeter är stora som små sparbanksekar och blommar så de skymmer nästan hela deras hus, så hade jag trott att det var Gylleboluften de är missbelåtna med.

Men jag har liv i dem, och några enstacka blommor har det blivit trots allt.

Dagens citat:

Ångra aldrig en dag i ditt liv.

Bra dagar ger dig lycka.

Dåliga dagar ger dig erfarenhet.

De värsta dagarna ger dig läxor.

Och de bästa dagarna ger dig minnen.

Vi fick ju regn till slut. Även om det lär behövas rejäla regndagar för att naturens vätskebalans ska återställas.

Ha det gott och kram från mig.

Annika

Dela gärna

Höstkänsla i trädgården Läs mer »

De objudna björnbären.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av Annika Olsson / 14 augusti, 2018 / Allmänt, björnbär, gylleboträdgård, min trädgård / 2 minutes of reading

Hejsan.

I min trädgård kämpar växtligheten hela tiden på för att ta över kontrollen igen. Det är som om naturen vill återställa allt och låta det bli som det en gång var. Alltså fullt av taggiga snår. Vår lilla tomt var en gång den mest igenväxta tomten i hela Gyllebo.

Varenda år kommer det mängder av björnbärsrevor runt vårt staket som jag envist brukar klippa bort.

Jag är dessutom inte riktig vän med just björnbär.

Även om jag älskar smaken av dem, så gillar jag inte riktigt deras konsistens.