Natur

Var tid har sitt.

6 kommentarer / Allmänt, Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Precis så är det verkligen – var tid har sitt. Precis som årstiderna växlar, så förändras också livet i sina olika skeden.

För någon vecka sedan träffade jag min efterlängtade badkompis, efter en lång tid då vi inte haft samma möjlighet att ses så som vi gjort förut. Men vi brukar båda säga att var tid har sitt, och allting har ett slut, och sådär är det ju verkligen. När någonting i livet förändras eller tar slut, så tar något annat vid istället.

När vi nu fick en underbar  morgon och en fin förmiddag tillsammans, så var det som om vi bara träffats dagen innan. Samtalen flödade som en strid ström, liksom skratten som ekade över trädtopparna.

De där pandemiåren

Jag tror att vi båda njöt lika mycket åt de där märkliga pandemi-åren, när världen liksom stannade av  och människor skulle hålla avstånd. Då njöt vi alldeles extra mycket åt naturen, våra morgonbad och åt att vi hade möjlighet att träffas så mycket som vi då gjorde. En fin vänskap växte fram, som jag är så tacksam över idag.

Nu är det andra tider och våra liv är ju i ständig förändring, så som det är tänkt att vara. Även naturens cykler speglar vår resa genom livet, där allt har sin tid och i varje ögonblick finns en skönhet och en mening att omfamna. Men även om våra livstigar inte korsas lika mycket just nu, så vet vi båda att vi bara är ett samtal bort.

Tack fina vän för en härlig morgon♥

Min egna morgonbad blir inte riktigt lika ofta som förr heller, istället har det för mig nu blivit lite fler morgnar i löparskorna och det är härligt. Och ibland när jag är ledig väljer jag istället lite sovmorgon och tar hundarna på tur i fritidsområdet när det ljusnat ute.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok skriven av Cecilia Gyllenhammar. Den heter ”En spricka i kristallen”. Det är en biografi skriven av P G Gyllenhammars dotter och man får en inblick i hennes liv som kanske inte alltid var så kul som fasaden i familjen verkade.

Dagens citat:

Total livskvalitet kan sägas bestå av den upplevda kvaliteten av alla de enskilda ögonblick som passerar förbi i våra liv, ett efter ett.

~Carl Lindeborg~

Ha en riktigt fin onsdag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Var tid har sitt. Läs mer »

Ännu har vi höst på Österlen.

4 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

På TV:n hörde jag hur väderreportern pratade om att vi här nere i söder inte fått meteorologisk vinter ännu, och det där kan alldeles säkert stämma, för inte har det känts så särskilt vintrigt, åtminstone inte i några längre perioder.

Många morgnar har varit gråa, mörka och inte så särskilt fotovänliga heller. Men det här dimmiga och melankoliska vädret har också sin tjusning måste jag säga. Redan nu kan man ana en förändring i naturen, lyssnar man noga så kan man höra att  fåglarna har ändrat lite på sina läten och dagsljuset stannar allt längre för varje dag.

Vattnet i sjön håller ungefär 3 grader och är det någon gång man ska frossa i marschaller så är det vid den här tiden på året. En vän som kom för att göra mig sällskap vid morgonbadet sa, ”det lyser vackert och det syns på långt håll, dina marschaller”.

Ja, även om vi nu lär ha höst på Österlen, så känns det som om det är vår i mitt lilla orangeri. En yrvaken pelargon samsas med citronträden och olivträdet. Utanför kämpar snödropparna tappert på, för i min trädgård brukar de inte alls vara så tidiga som de kan vara på många andra platser.

Några vårlökar har fått flytta in på köksbänken. Lite vårkänsla tycker jag man kan unna sig, i tider då det egentligen ska vara vinter men istället är höst. Och när vi sedan avverkat tre årstider på samma gång så slår det kanske plötsligt till och blir sommar när vi minst anar det… 🙂

Boktips

Jag har lyssnat på boken ”En av oss” av Åsne Seierstad. Det är en mycket välskriven bok om Norge och om det fasansfulla som hände i Oslo och på Utøya. Boken speglar både offren, överlevande och förövaren. Det är en tung historia att ta del av, men ingen kunde gjort den här boken bättre än journalisten Åsne.

Dagens citat:

Det är alltid ok att känna och tänka men det är inte alltid ok att göra och säga.

Må väl.

Kram Annika

Dela gärna
     

Ännu har vi höst på Österlen. Läs mer »

Härlig januarisöndag.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Maken till grå januari har vi väl aldrig skådat förut. Jo, det förstås, det har vi väl såklart gjort, men jag kan inte direkt påminna mig om vilket år det skulle vara. Därför kändes solen väldigt skarp i ögonen då den plötsligt kikade fram på en klarblå Österlenhimmel.

När det plötsligt blir sådant här kalasväder så får man lägga alla andra planer på hyllan och helt enkelt dra nytta av allt det underbara. Jag och Stefan tog hundarna med oss till Vik där vi vandrade längs med havet söderut.

Vid Prästens badkar stod fiskare och hoppades på tur. Skulle det nu mot förmodan inte bli något napp för dem, så hade de i alla fall haft en rysligt tur med vädret.

Vi gick bort till Tjörnedala strövområde där vi bestämde oss för att vända tillbaka. Nu ska man absolut inte klaga på solen, men det var ganska skönt att ha de bländande solstrålarna i ryggen istället.

På den lilla stranden vid fortet njöt vi lite extra innan vi fortsatte tillbaka igen. Visst önskar vi oss lite fler sådana här kalasdagar framöver.

Dagens citat:

Jag stannade till vid vattnet idag, där vågorna predikar utan lag, om att livet är större än det här, om att jag bara är den jag är.

Ha en fin onsdag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Härlig januarisöndag. Läs mer »

Första vårtecknet och biologiexkursion.

14 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Hoppas ni alla vaknar upp till en härlig januarisöndag.  Jag själv har planerat en härlig morgon i naturen idag.

Min ena dotter, Amanda, håller på att plugga lite på distans. Förutom att hon både jobbar och är mamma, så läser hon nu in lite kurser. Det hon håller på med är biologi, ett ämne som jag själv gärna hade förkovrat mig i lite mer.

Det som nu stod på tur för henne, var ett arbete där hon skulle göra en exkursion med speciell växtlighet och sedan skriva ett arbete om vad hon kommit fram till.

–mamma, vet du var det växer blåbär och lingon?, frågade hon mig en dag.

Jamen såklart visste jag det. Med en pappa som en gång var skogvaktare, så hade jag ju lite koll på naturen runt omkring.

I fyra små rutor med lite olika växtförutsättningar inspekterade vi tillsammans vad där fanns. Med min stora ”Nordens Flora” kunde vi sedan artbestämma det mesta ganska bra.

Jag blev själv ganska sugen på att också läsa och lära mig mer om biologi. Men det får vänta, nu har jag fått lite mer jobb på bästa Luckan, och det ser jag fram emot såklart.

Men till Amanda säger jag lycka till med sina studier.

Trollhassel

Någon biolog behöver man inte vara för att njuta av det första vårtecknet. Troget, som alltid i januari, så blommar nu min grannes underbara trollhassel. Naturens små mirakel är sannerligen fantastiska.

I år ska jag verkligen gå in för att plantera ett eget litet trollhasselträd i min trädgård. Ett ljusgult är min önskan.

Dagens citat:

Den som lyckades tog risken att misslyckas.

Det finns inget misslyckande, det finns bara lärdom till nästa gång. Så bara kör på och våga.

Ha det bäst, Annika

Dela gärna
     

Första vårtecknet och biologiexkursion. Läs mer »

Fortsatt avstängt vid Knäbäckshusens strand.

16 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I förra veckan for jag iväg med hundarna för att njuta av en promenad i det vackra januarivädret. Jag bestämde mig för att inte köra så långt hemifrån, eftersom hunden Lykke haft en benägenhet att bli lite lättare åksjuk den sista tiden.

En liten tur runt Knäbäckshusen hade jag tänkt mig.

Redan vid infarten till Rörumsstrand stod det stora röda skyltarna, en på varje sida om vägen, där det informerades om att stranden var avstängt. Min tanke var inte att gå ner på stranden direkt, utan istället vandra söderut mot Vik en bit upp på stigen bakom husen som ligger i kanten.

På sina ställen kunde man se hur människor gjort egna stigar ner mot vattnet, men jag och hundarna höll oss uppe på vägen och njöt bara av den otroligt vackra utsikten.

Till sist kom vi fram till Rörums södra å, och där ledde stigen ner till slutet av stranden.

Där på slutet av stranden är det inte någon backe, men istället är där väldigt stenigt och en ganska smal sandstrand. Vi stannade en stund och njöt, jag och hundarna, av den vackra stranden, innan vi gick samma väg tillbaka igen.

När jag blickade framåt en bit så såg jag hur stora tallar stod alldeles ute i kanten på den branta sandbanken. I tidningen hade jag läst att den lera som finns i marken kan göra att hela backen ger med sig lättare och allting kan rasa ner. Liksom glida på den hala leran i jorden.

Vi lämnade havet med lite sorg i hjärtat förstås. Att naturen gör som den vill, det måste vi acceptera, men att man ingenting gör för att rädda det lilla populära kapellet, det kan jag egentligen inte förstå. En gång i tiden har man flyttade dit det, och då borde det väl kunna gå att flytta det därifrån också innan det är försent… eller?

Jag och Stefan gifte oss här, och under alla år så har vi ofta åkt hit. Varje gång jag varit här så har man kunnat se en erosion av sanden här. I mitt bildarkiv hittade jag foto från år 2012, där det syns tydligt hur havet ätit sig in i backen redan då.

Ja, det var bilder från en riktig vintrig februari 2012. Annat var det i förra veckan då jag vandrade här, då var det nästan lite vårlikt och en riktigt fin eftermiddag.

Dagens citat:

Ingenting varar, allting är förgängligt.

~Björn Natthiko~

Det kan höras så sorgligt, att allting tar slut, men även trösterikt då det gäller för riktigt svåra saker också.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Fortsatt avstängt vid Knäbäckshusens strand. Läs mer »

Som en vårdag i Januari

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hej.

En eftermiddag i förra veckan blev det så otroligt härligt väder. Solen bländade när jag kom utomhus och det gjorde nästan lite ont i ögonen efter alla de gråa och disiga dagar vi haft nu efter jul.

Jag hängde på mig en ryggsäck och tog hundarna i sina koppel och gav mig ut till sjön.

Solens sken var så inbjudande och varmt och det var nästan att jag fick riktiga vårkänslor på kuppen. När jag passerade ”ålakistan” så hördes det som en brusande vårflod forsade fram. Jag älskar det ljudet och förknippar det med vårvinter och snösmältning. Lite tidigt för det i januari, men man kan njuta av det ändå!

Fast i skuggsidan var det riktigt kallt och där låg istäcket kvar i våtmarken inne bland träden.

Den ensamma båten var vattenfylld, som den alltid brukar vara under vintersäsongen, och boklöven på marken lyste alldeles röda i eftermiddagsljuset. Man kan nästan bli lycklig för mindre.

Det är underbart med sådana här dagar mitt i vinter, de göra att livsandarna vaknar till liv lite mer och man får en ny dos av energi.

Dagens citat:

Människor vi upplever som
väldigt positiva har också negativa
tankar.
De har bara valt att inte låta
dem kontrollera deras liv.
Ha en härlig onsdag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Som en vårdag i Januari Läs mer »

Vi firade vår 10-åring

8 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vår lilla fina Molly fyllde 10 år i förra veckan . Naturligtvis ville vi fira henne lite extra med något som vi vet att hon älskar, nämligen att åka ut och vandra på ”nya” ställen. Det fick bli en tur till Stenshuvud. Såklart så har hon varit där många gånger förut, men det är ju inte den vanliga morgonrundan direkt, så det blev mycket uppskattat.

Alla hundar mår bra av att komma iväg och få nya intryck, dofter och miljötränas. Godis och smakbitar får våra hundar i tid och otid av Stefan, medan jag är lite hårdare med den saken. Jag tycker att det finns så mycket andra sätt att berika hundarnas liv på istället.

Av våra tre hundar, så är Molly den som har den bästa lydnadsträningen. Hon fick liksom hänga med på träningspassen då jag hade min stora militärhund, Johnny. ”Ligg, sitt och stanna kvar”, det kan Molly med glans. Så har hon ju gått några kurser i nosework också, och hon älskar när hon får leta efter doftgömmor.

Den här dagen, då vi firade Molly, så var det mulet och lite blåsigt väder, men vad gjorde det, det var ändå härligt att komma ut på tur.

När vi är ute och går med våra hundar så brukar Molly alltid gå med Stefan. Molly är inte så bunden vid någon av oss, medan Lykke måste tvunget gå med mig. Lykke är en sådan ”mammagris” och brukar tvärvägra om någon annan än jag håller i hennes koppel. Och där Lykke går där brukar Penny också vilja gå, så vid min sida går ofta de två yngre hundarna.

Vi gick en runda genom nationalparken för att sedan komma ut på stranden vid havet.

Vi fick en härlig tur då vi var nästan helt ensamma. Åhh vad jag hoppas att vi får ha vår lilla Molly lika pigg och frisk i många, många år till.

Dagens citat:

Att bygga bra vanor är ganska onödigt om man inte samtidigt bryter med dåliga vanor.

En bra vana är vardagsmotion och ”hundgos” varenda dag. Och ju mer bra vanor man lägger sig till med, ju mindre tid blir det över för de dåliga.

Ha det fint, kram Annika

Dela gärna
     

Vi firade vår 10-åring Läs mer »

Glad för det lilla

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Om man gillar vinter, snö och kyla så är den vintern som vi har på Österlen nu, inget att hurra för – ännu. När jag kikar tillbaka på januari i fjor, så hade vi då den mest sagolika vinter man kan tänka sig. Jag och min badkompis Tina hade gjort en fin isvak och jag tror att vi badade i den så gott som varenda morgon. Annat är det i år…

Ja, det där var i fjor det, annat är det alltså nu. Det här året har det mest varit blåsigt, milt och grått. Fast det gör egentligen inte så mycket, man får ju vara glad för det lilla, och väder blir det ju alltid, i alla fall inget man ska hänga upp sig på. För en vecka sedan fick vi faktiskt en riktigt fin och kall morgon.

Det hade varit minusgrader i ett par dagar, så över nästan hela sjön låg det tunnaste istäcke man kan tänka sig. Det var nästan som det finaste kristallglas.

Vattnet var bara någon enstaka grad och badet rev skönt i skinnet.

Vattnet intill bryggan är alltid ett av de ställen på sjön som fryser till allra sist, så någon vak gick det inte att göra. Men morgonen blev väldigt stillsam och vacker. För en kort stund blev allting ljust babyrosa.

Väldigt tacksam var jag över att jag äntligen kommit mig för att beställa de där kängorna med dubbar, för fy tusan så halt det var på sina ställen.

Nej, någon riktig vinter har vi inte fått här ännu, men man ska faktiskt vara glad för det lilla och jag är väldigt tacksam för den otroliga vinter vi fick i fjor. Och särskilt tacksam är jag för att både jag och Tina hade möjlighet att ses och bada så mycket tillsammans som vi gjorde då♥  I år är ett annat år, andra förutsättningar, och jag passar istället på att springträna lite mer, för man måste helt enkelt göra det bästa av allt, och en springrunda en mild januaridag kan vara alldeles, alldeles fantastisk.

Dagens citat:

Andas lungorna? -då andas också framtiden.

Pulserar blodet? -då pulserar också nuet.

Lever kroppen? -då lever också hoppet.

Ha en skön söndag. Kram Annika

Dela gärna
     

Glad för det lilla Läs mer »

Övernattningsgäster i Gyllebo

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen kom det två små pojkar hit till oss i Gyllebo. Jag hade jobbat i kassan på Lokalföreningen på förmiddagen, så jag var allt lite trött då de båda pojkarna anlände på eftermiddagen. Men med grabbarna i huset piggnade jag snabbt till igen.

Ganska snart började det skymma utanför och det blev tid för oss att laga kvällsmat. Lite taco slank lätt ner och efter det var det mest lördagsmys som gällde.

Scott hade tagit med sitt nya Nintendospel och ville helst bara spela det, medan Nicolaj och Stefan byggde en stor flott villa av Duplo.

Om nu Stefan var mest byggmästare, så får man säga att Nicolaj var mera som en rivningsentreprenad. Till sist tröttnade de båda dock på byggandet och det blev istället Pippi Långstrump på TV:n. Ja, ni kan nog gissa vem av pojkarna som gillade Pippi mest… 🙂  Scott var fullständig förhäxad av sitt spel, och brydde sig inte så mycket om den vilda flickan på TV.  Det var tur att batteritiden på spelet till sist tog slut och laddaren fanns kvar hemma i Tomelilla.

Morgonen efter hade vi bestämt att vi skulle äta frukost och sedan leka ute, alltså inget spel och ingen TV. Pulkaåkning var det som stod på önskelistan.

Men det hade ju kommit alldeles för lite snö och det gick väldigt trögt i backen ute i hagen.  Vi fick vackert tåga hemåt igen. Istället blev det rallykörning runt poolen.

Fast på tralldäcket var det lite för mycket snö, så jag och Stefan fick skotta och sopa, och ändå krävdes det lite hjälp för att få upp farten.

Stefan fick bra med motion och småhundarna var vilda av glädje medan grabbarna glatt sladdade på, runda efter runda .

Vi avslutade med en tur ut i traktorn innan det var dags att gå in i huset och få upp värmen igen. Sedan hann vi bara äta lite lunch innan mamma Amanda kom för att hämta hem sina båda guldklimpar igen.

Dagens citat:

Blicka bakåt – men fastna inte där. Dröm framåt – men fastna inte där. Ta vara på nuet – men fastna inte där.

Summa summarun – fastna ingenstans, för då får ni ringa efter bärgaren.

Ha det bäst.

Annika

 

Dela gärna
     

Övernattningsgäster i Gyllebo Läs mer »

En vacker kväll med fullmånen som sällskap.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan

Efter många dagar med gråväder så var det helt underbart när solen äntligen visade sig i söndags.

Det kändes nästan som om livsandarna hade fått någon uppiggande drog och energin sprudlade.

Innan det var dags för mig att ställa mig vid spisen och kocka ihop kvällens middag, så passade jag på att ta en kvällsrunda runt sjön. Som sällskap hade jag den stora härliga fullmånen som blev allt tydligare ju mer kvällsskymning föll över Gyllebosjön.

När solen gick ner så skapades de ljuvligaste färgerna på himlen.

Vid badbryggorna låg änderna och slumrade som bäst när jag kom traskande. Hals över huvud plaskade de ut i sjön när jag kom gående, som om jag var alla ankors största fara i livet. Efter så många år här, så borde de väl ha vant sig vid att jag kommer här lite då och då.

Min promenad runt sjön hade tagit mig ungefär en timmes tid, och på den timmen hade det nästan blivit helt mörkt. Fast det förstås, helt becksvart skulle det inte komma att bli den här natten, för med en klar himmel och en måne stor som en självlysande ost, så skulle natten aldrig bli helt mörk.

Nog är det lite speciellt med fullmånen, och särskilt den här som är årets första och som även kallas för ”vargmåne”.

Dagens citat:

Ägna inte för mycket energi åt sånt som inte ger energi tillbaka.

En härlig solnedgång ger minsann rikligt med energi och har man sedan en fullmåne på himlen så kan det nästan inte bli bättre.

Kram Annika

Dela gärna
     

En vacker kväll med fullmånen som sällskap. Läs mer »

Rulla till toppen