Hejsan
Mitt April, har precis som för resten av världens befolkning, genomsyrats av Covid19 och Corona. En resa har fått skjutas på framtiden och annat har fått ställas in. Liksom andra egenföretagare så oroas vi såklart över vår framtid och existens.
Nåväl, jag har som alltid, njutit av naturen och av nuet. Påsken blev en stillsam helg med mina närmaste. Jag har vandrat, sett vitsippor slå ut, träffat en liten huggormsunge, gosat med lilla barnbarnet och matvandrat med vänner. Löptränat har jag såklart också gjort. 74 härliga kilometer i april, plus en massa skön vandring.
Oron för mina döttrar som är utomlands, har varit större än vanligt. Inte bara för att de ska bli sjuka, utan en oro över hela läget i världen och vad den här krisen för med sig. Kanske är det av den anledningen som det återigen smugit sig in lite mer personliga inlägg här på bloggen…
Bloggen ja, den fyllde förresten 5 år den 21 april. Då, när jag började skriva på min blogg, så var baktanken att skapa en plattform där min spretiga familj kunde hålla ihop. En plats där mina töser kunde fortsätta att njuta av naturen här på Österlen. Den natur som jag själv skattar så högt. Jag ville inte att de skulle riskera att glömma sina rötter och sin hembygd.
Nu hälsar jag Maj välkommen. En månad som normalt innehåller väldigt mycket roligt för oss…. bröllopsdag, födelsedagar, morsdag. Men i år blir det annorlunda, i år kommer vi nog mest att se tiden ann.
Idag är det den 1 maj, så därför vill jag skrika ut över Atlanten GRATTIS ANDRÈA!!! Min älskade dotter fyller ju faktiskt år just idag, och som ni förstår så skulle jag så gärna haft henne nära för att kunna ge henne en grattiskram. En stor bamsekram! Men en hoppfull sak är att mitt lilla barnbarn nu har skaffat sig sitt livs första pass. För om ”moster Nea” inte kan komma till honom, så får han åka till henne istället, när världen så tillåter. Och såklart vill en bloggande mormor då vara med, med sin kamera. Men det är i framtiden, en framtid jag hoppas kommer snart – för jag längtar så…
Dagens citat:
Själen är inte här för att lära sig något – den vet redan allt! Själen väntar på att DU ska lära dig komma ihåg vem du egentligen är.
Var rädda om er
Annika
