Kära Blogg
I skrivande stund, alltså en tidig julaftonsmorgon, vill jag börja med att sända de varmaste julhälsningar till de som betyder allra mest i mitt liv. Mina älskade ungar. Andréa, Amanda och Emmy! Jag vill att ni har en riktigt bra jul där ute i världen – se till att ha det bra!!
Och tills vi ses igen, njuter jag av gamla minnen …
(En bild från julafton 2014)
Det har varit Lillejulafton och även vi började att få lite jul i stugan. Såklart började jag och hårbollarna vår dag i skogen. Den bästa stunden på dagen, även om det den här morgonen regnade och stormade så det stod härliga till. Inget vidare julväder med en termometer som pekar på 10 plusgrader. Vår värld är ur led vad det gäller klimatet tycker jag. Den här morgonen mötte jag en stackars förstelnad groda på stigen. Den visst nog inte om det var höst eller vår och hade väl aldrig kunnat ana att den var på väg att uppleva en jul..
Jag och Stefan for iväg för att julhandla, vilket det verkade som om alla andra också hade tänkt precis den här dagen. Det vimlade av människor både i Ystad och Tomelilla. Men vi fick tag i det vi ansåg nödvändigt och återvände sedan till vårt lugna Gyllebo. En grillad i bröd slank förstås ner, för man blir rysligt hungrig av att julshoppa.
Så kom då vår lille gran in i stugan. Många klär sina granar i de vackraste utstyrslar man kan tänka sig. Modernt och matchande Det ska vara kulor i silver och glitter som passar till inredningen. Jag har alltid samma gamla kulor och saker. Allt i en salig blandning. Då och då köper jag till något nytt som jag tycker är roligt. För mig finns det egentligen inget vackrare än barnens tillverkade julgranspynt. Små änglar av pasta som Emmy gjort, eller de guldiga gunghästarna som jag för länge sedan fick av mamma Ingrid. Eller den sura tomtemamman i garn. Allt det där är för mig det vackraste man kan dekorera sin lille gran med.
Lika viktigt som granen tycker jag att misteln är. Det här året hade jag egentligen tänkt att köpa flera stycken och hänga upp lite varstans i stugan. Liksom för att gardera mig, så han inte kom undan … Men det fanns bara en enda kvar i blomsteraffären, så det får helt enkelt räcka med en.
Det har blivit lite av en tradition för oss att äta lutfisk på lillejul. Det är en maträtt som jag tycker väldigt mycket om. En annan tradition är att göra i ordning skinkan på kvällen före julafton. Det sprider en ljuvlig doft i huset och känslan av julefrid börjar på riktigt infinna sig.
Katten Judith verkade tycka att det här med jul är riktigt trevligt. Hon morrade och surade mest hela tiden, men skulle ändå vara där vi var, precis hela tiden.
Så tänkte jag sända en önskan till Tomten. I år önskar jag mig ingenting annat än en ny rygg. En rygg och höft så jag kan sova, springa och vara alldeles som vanligt igen. Om det inte går, så önskar jag att den tråkiga sjukgymnastiken jag gör varenda kväll ska göra nytta så jag kan börja springa och jogga igen till våren. Tack på förhand Tomten.
Dagens kloka ord:
Det handlar inte om vem du vill leva resten av ditt liv med. Det handlar om vem du inte kan tänka dig att leva utan.
Från oss alla, till er alla – En Riktigt God Jul!
Pssst …. ni hittar inte julen under granen. Julen finns i era hjärtan.
Kram och Hejdå Bloggen.
