Annika Olsson

Hejsan.

Tidigt en morgon var det dags för oss att ta rätt på de laxgarn vi satt ut i havet kvällen före. Morgonen var helt magiskt härlig, och ekan såg så inbjudande ut där den låg i det flödande solskenet.

Att sätta garn är aldrig någon garanti för att få fisk. Ibland blir där inte en enda firre som är stor nog att ha till middag. Fast den här gången hade vi allt tur. I nätet satt fem stora, fina laxar.

Även ”ålahummorna” vittjades, och också där fanns det gott om fisk.

Det här med ålfisket har sina speciella och ganska stränga regler. Bland annat får bara de med rättigheter och licens fortsätta med sitt ålarrende. De här rättigheterna kommer inte att kunna ärvas eller övertas som det tidigare gjorts, då tex. en son ärvde ett fiske efter sin far. Så när en ålfiskare nu bestämmer sig för att sluta, så försvinner också det ålfisket för gott.

Här i Hällevik har ålfisket gått i arv från min svärfar Nils till min svåger Mats. Numera fiskar han som ren hobby, och jag tror att han njuter lika mycket varenda gång han får komma ut på sjön. Det där har han såklart i blodet.

Man kan ha många åsikter om det här med att fiska. Jag tycker nog att man skulle satt in hårda åtgärder åt alla de stora rederierna som dammsuger våra vatten på fisk. Men som vid många andra problem så silar de med makten mygg och sväljer elefanter … Det handlar ofta om pengar, stora pengar, och istället ger man sig på de små fiskarna, något som kan relateras till mer än bara fiskare.

Vi fick även gott om lax den här morgonen. En fisk som i min barndom räknades som festmat, men som idag inte alls har samma höga status längre. Nu är det istället torsken som är lyxfisken, vilken numera generellt är förbjuden att fiska i Östersjön. Tänk som det kan ändras.

Mats rensade med van hand fisken där i morgonsolen. Jag tänkte lite sorgesamt på hur det kommer se ut där i Hälleviks kås den dag då Mats inte längre fiskar… Då kommer vyn med den gamla ekan bara att vara ett minne blott. Fast, det förstås – jag vet inte många andra båtar som blivit så mycket fotograferade som just den gamla ”hummekan” – så minnen kommer det att finnas.

Dagens citat:

De flesta människor vill egentligen inte veta vad som är sant. Det de vill är att ständigt försäkra sig om att det de tror är sant.

Ha en riktigt skön söndag.

Kram Annika