januari 2022

Gamla bilder från i fjor.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

Efter nyår så gick musten liksom ur kroppen på mig. Tjoff, så försvann all energi och inspiration! Jag tappade litegrann stinget och gnistan för att både fotografera och att skriva texter här på bloggen.

På mitt minneskort fanns bara några få bilder från ett av mina härliga morgonbad. En sådan där grådisig morgon som kändes extra fantastisk bara jag tog mig i kragen och kom mig för att ta första steget ut genom dörren. Det var sååå vackert!

På mitt minneskort fanns också lite bilder från en mysig morgon mellan jul och nyår. Det var en dag då lille Scott kom hit för att vara här hos oss i Gyllebo. Istället för att vara alldeles ensam på dagis, så fick han vara hos oss istället. Och nog fick han och Andréa en riktigt mysig morgon tillsammans.

Det är nog många som lider av både slocknade gnistor och tappade sugar just nu. För visst är vi alla gruvligt trötta på covid19, corona, karantäner och allt vad pandemier heter. Så här ”mysig” nyårsafton fick min dotter och hennes kompis det, ensamma i sin lya i Malmö när covidtestet visade positivt. Snopet, men inget att göra.

Ja, lite extra trött och sliten känner jag mig allt just nu. Fast sådär är livet, och det är bara till att ligga lågt och gilla läget.

Dagens citat:

Man kanske inte alltid kan vara glad men man kan alltid ha en positiv inställning.

Ha det gott och ha en fin trettondag.

Kram Annika

Gamla bilder från i fjor. Läs mer »

Årets första dag.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Årets första vackra dag på bryggan!

Nyårsafton och nyårsfirande är inte något som jag är så särskilt förtjust i. Genom livet har det nog alltid varit så att nyårsafton helt enkelt inte varit min favoritdag, av olika anledningar. Mer och mer illa tycker jag om nyårssmällare och raketer. Jag tycker att det börjar bli som en illaluktande dubbelmoral… Människor som annars är så miljömedvetna tillåter sig att just den här kvällen gå bananas och skjuta iväg en massa skit rakt upp i luften.  Just den här kvällen är det tydligen också ok att skrämma helt oskyldiga djur från vettet. Det är personer som väljer att inte äta kött av hänsyn till djuren, människor som med stor noggrannhet sorterar sopor, de åker kollektivt, handlar ekologiskt, och väljer kanske bort flyg… allt detta av hänsyn till vår miljö. Men just den här kvällen är det tillåtet att frångå alla sina principer… allt med den enda anledningen – att roa sig själva för några korta minuter…

Jag själv är då rent inget helgon. Jag har också varit med och skjutit raketer och smällt smällare i mitt liv. Kanske kan jag skylla på att jag då var ung och dum och inte tänkte så långt. Men för varje år så känns det där mer och mer fel.

Nej, nyårsafton är inte en av mina favoritdagar. Däremot så älskar jag nyårsdagen! Att få känslan av att börja på något alldeles nytt. En känsla av att allt är möjligt, som att ha ett helt oskrivet blad framför sig. Jag älskar nyårsdagen, mer och mer.

Just den här nyårsdagen var så förtrollande vacker. Jag steg upp långt innan det börjat ljusna och vandrade ensam genom den beckmörka skogen ner till sjön. Förmodligen var jag inte alls ensam, antagligen var jag iakttagen av skogens alla uteliggaredjur som kanske var extra trötta efter nattens inferno.

Jag tände min marschall på bryggan. Jag drog av mig alla mina kläder och sänkte mig ner i den svarta kalla isvaken som snart hade smällt bort helt och hållet. Sakta, sakta räknade jag till etthundra lugna andetag och kände blodet rusa i min kropp. På stigen hörde jag de välkända fotstegen, och fram i dunklet kom min älskade badkompis tassande. Så var det hennes tur för ett morgonbad.

Årets första dag kunde inte ha börjat bättre. Så obeskrivligt vacker och med bästa sällskapet jag kunde tänka mig. Tack T ♥

…och vi var överens – kylan uppgraderar hjärnan!

Dagens citat:

De vackraste stjärnorna syns bäst när det är som mörkast.

Inga fyrverkeri i världen kan överträffa naturens egen skönhet.

Kram Annika

Årets första dag. Läs mer »

Vi hälsade på Penny igen.

2 kommentarer / Familj, Hundar och katter / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

I dagarna mellan jul och nyår så åkte jag och min dotter Andréa till kenneln Tiny Pearls för att hälsa på alla hundarna där.

Som alltid mottogs vi med både kärlek och pussar.

Dagen till ära så fyllde gammeltjejen hela 13 år. Den där gulliga lilla hunden med sin alldeles speciella personlighet.

Såklart hamnade vi i valplådan med alla de underbara små valparna. Vi hälsade på minstingen som är ensam i sin kull och som kommer växa upp och bli en liten diamant när hon blir stor. Så fin hon är.

Så var där kennelns charmigaste lilla tjockis. Hon med de förtrollande ögonen, och hon som förmodligen kommer att få stanna i huset. Hon som mest bara vill mysa dagarna i ända.

Hennes minsta syster är ett riktigt charmtroll hon med…

Fast så var där ju lilla valpen Penny. ”Vår” lilla Penny. Hon som kommer flytta hem till oss om några veckor och bli en i vår flock.

Det var extra kul att Andréa fick chans att träffa lilla Penny, för strax innan Penny kommer att flytta  in i Gyllebo så flyger Andréa tillbaka till Kanada igen.

Ja, det här blev ju väldigt mycket valpar i det här inlägget… fast vem tycker inte om valpar egentligen.

 

Dagens citat:

Det enda som är värre än att vara blind är att kunna se, men sakna visioner.

Visioner finns för både framtiden och lilla Penny… kanske inte patrullhund som Johnny, men man kan ju bli så mycket annat i livet…

Ha det fint. Kram Annika

 

Vi hälsade på Penny igen. Läs mer »

Mitt december 2021

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj, Månadssummering, Natur / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Först av allt vill jag önska alla en fin fortsättning på det nya året.

Mitt December har inte varit medelmåttigt på något vis, nej det har varit både lycka och sorg i en salig blandning. Som en riktig berg- och dalbana. Jag har varit så glad och lycklig över att äntligen ha hela familjen samlad här hemma. Vi har julpysslat och firat en traditionell julafton tillsammans allihopa. Vi har även fått uppleva en vit jul här nere i söder, vilket inte direkt hör till vanligheterna. Jag har också varit och hälsat på vår nya familjemedlem, valpen Penny, som kommer att flytta in hos oss i mitten av januari. Penny är en renrasig pomeraniantik och hon kommer att tillträda den vakanta tjänsten som den tredje deltagaren i vår hundtriss. Vi längtar allihopa…

Men december har också varit stor sorg och bestörtning. I mitten av månaden tog vi ett tungt avsked av Stefans bror, som tyvärr fick sluta sina dagar alltför tidigt. Mindre än en vecka efter Thomas begravning, så tog vi emot nästa tragiska besked… Vår svägerska, finaste Gunvor, dog hastigt och helt oväntat. På lillejulafton avled hon. Även hon alldeles för tidigt. Vi frågade oss chockade – hur det var möjligt…. Mina tankar har ofta varit hos både Thomas och Gunvors livskamrater nu under helgerna, Jag har tänkt och känt med dem som bär den allra tyngsta sorgen. Ja, månaden har verkligen varit både ljus och mörk i mitt sinne.

Men som alltid har jag njutit av naturen och mina bad. Saker som skänker balans både mot oändlig lycka, men även mot djup sorg.

Nu hälsar jag Januari välkommen. Jag hälsar vår lilla Penny också välkommen. Men jag kommer även att återigen ta ett tårdrypande adjö av min Andréa, som återvänder till Kanada och en väntande pojkvän. Livet hörni!!! … livet…

 

Dagens citat:

Vi öppnar boken, sidorna är tomma. Vi fyller själv på med ord. Boken heter ”Möjligheter” och första kapitlet är Nyårsdagen.

Ha en riktigt fin nyårsdag och var rädda om er och varandra. Livet är bräckligt.

Kram Annika

 

 

Mitt december 2021 Läs mer »

Rulla till toppen