sommaren2018

Fint väder i år …det fick vi i alla fall så vi fes.

Hejsan
Oj oj vilka dagar vi har. Och det tycks liksom inte vara någon ände på det fina vädret.
Naturen ser ut som om det är dags att börja jobba efter en lång skön semester, och så har liksom härligheten inte ens börjat. Är det inte galet?
När jag och hundarna vandrar runt sjön så är det i lite lugnare tempo, nu när dagarna är hetare än någonsin.
Vi är tacksamma över den skugga som skogens träd skänker oss.
Sjön glittrar och frestar. Den inbjuder till ett svalkande dopp den här morgonen.
Men arbetet kallar på mig där hemma, så jag måste skynda på lite. Jag drar hundarna med mig, fast jag vet att Johnny hade älskat att ta sig ett kärringdopp.
Under de ekspångar där det brukar rinna en rejäl liten bäck, är det nu alldeles uttorkat och på sina ställen växer grönskan hög och tränger sig in över gångbräderna. Jag tänker på hur det såg ut i våras, då det inte var tillstymmelse till grönt.
Jag njuter och är så tacksam över att få leva med årstidernas skiftningar.
Vid badplatsen är det ännu lugnt och fridfullt. Men snart ska platsen fyllas med stojande barn och kaffedrickande föräldrar. Det kanske kommer turister som vill ge sig ut med en båt och prova fiskelyckan eller kanske några ungdomar som bara vill ligga på en filt och vänslas.
Det klickar till i mitt hjärta och jag fylls med en sådan kärlek till den här platsen. Mitt Gyllebo!
När vi nästan är hemma passerar vi korna. De går där lojt och tuggar, idisslar och fiser. Det gör de dagarna i ända, och det ser så härligt ut.
De små ”kåbbissarna”, alltså de små kalvarna, de är så himla söta, där de storögt blänger på oss varenda gång vi passerar. Och småhundarna glor tillbaka och skäller lite pinsamt tillbaka.
Hemma blommor min lavendel som allra bäst just nu. Även lavendeln i tunnan som är tänkt att förgylla ”fula elskåpshörnet” står bedårande vacker just nu.
I år ska jag försöka hinna baka lavendelskorpor. Alltså, så himla gott det är!!!
Dagens citat:
Många människor blir stressade
av att behöva skaffa mer pengar
för att ha råd att ta det lungnare.
Ja, visst är det där ganska galet.
Tänk på att ta lite fler micropauser idag kanske, det mår lilla hjärtat bra av.
Kram Annika

Livet och trädgården efter midsommar

Hej hej
Jodå, det fanns ett liv efter midsommar. Och allting som jag inte fick tid att fixa med före den stora högtiden, det går fantastiskt bra att göra efteråt.
Som att klippa gräset till exempel.
När jag var yngre så låg jag i som en rem för att hinna allting före de olika högtiderna. Allt skulle vara perfekt till jul, påsk och midsommar. Men livet och erfarenheten har coolat ner mig betydligt.  Nu får saker och ting vara som de är tills jag har tiden att ta hand om dem.
Jag kan till och med njuta av det där operfekta. Jag kan se det vackra i sånt som förr bara gav mig en stresskänsla och ångest.
Som alla flugskitarna på mina fönster tillexempel. Förr såg jag på dem med en klump i magen och tänkte bara på att jag inte hade hunnit med allt jag borde. Nu tänker jag istället att de där flugskitarna betyder ju att det är sommar och då måste jag se till att njuta av den.
Mitt gräs klippte jag med en halvvissen midsommarkrans på huvudet och de gamla gummistövlarna på fötterna. Som alltid hade jag min trogna följeslagare med som en liten skugga. Lilla hunden Lykke.
Efter sommarens torka var det ingen vidare tjusig gräsmatta jag hade att klippa. Fast det gör inget.
Den här delen av trädgården är ännu lite i planeringsstadiet. Efter vinterns vattenskada, då vi fick gräva upp och ta hål i husgrunden, så avvaktar vi lite med hur vi ska göra i den här delen. Där är ju ingen ko på isen.
En annan sak som litegrann förfular trädgården på den här sidan är våra vänner mullvadarna. Eller de förfular väldigt mycket måste jag säga…
Stefan har börjat med en ny metod i jakten på att fånga dem. Spannar!
Jaja … vi får se hur det hela avlöper. Men hans mullvadsskrämmare med ett armeringsjärn och en aluminiumburk, den tycks inte riktigt ha fungerat. Mullvadarna lät sig inte skrämmas av skramlet.
När Stefan köpte den här tomten för 18 år sedan så var det områdets mest igenvuxna tomt. Den var så full med sly och hagtorn att det inte ens gick att ta sig in här. Det enda han då kunde notera var att det i ett hörn av tomten växte en stor vacker Sparbanksek.
Sedan dess har vi fixat lite efterhand med vår lilla täppa. Att tänka ut nya saker och projekt, det är ju det som är så himla roligt.
Jag har också märkt att jag förändras genom åren.
Numera njuter jag mer av själva arbetet än av resultatet.
Nuförtiden kan jag sätta mig ner bland ogräset och luta min rygg mot ekens stam. Där kan jag sitta och bara fylla lungorna med honungsrosens helt ljuvliga doft. Att ogräset nästan håller på att kväva hallonplantorna en bit bort, det spelar ingen roll. Det kan jag ta hand om sen, ifall jag vill och orkar.
Dagens citat:
I likhet med pusselbitar passar vi alla in någonstans – men inte alltid i samma pussel.
Vi är alla olika och prioriterar olika. Det viktigaste är att hitta sitt eget sätt för att må bra, att hitta sitt eget livspussel där allt faller på plats.
Kanske blir vi lite mer klara med vår trädgård till midsommar – nästa år då alltså. För det kommer alltid en ny högtid att sikta in sig på. Man behöver inte göra allt på en gång. Rom byggdes inte på en dag som bekant.
Ha det fint och kram
Annika
 (fotograf är Stefan Olsson)

En sats fläder i grevens tid

Hej hej
Jo, jag fick ju smak för det här med att göra egen saft.
Och Stefan fick smak för att dricka av den hemmagjorda saften, så den ekvationen gick riktigt jämt ihop. Och det är jag såklart glad för. Hur tråkigt vore det inte att göra saker som ingen ville smaka av.
Nu hann jag precis med att göra en liten sats fläder till, innan blommorna var helt överblommade. Det blev en sats med bara fläderblom och citron den här gången. Så himmelskt god!
Egentligen har jag ingen tid att blogga den här veckan. Men det skulle ju inte funka, för i mitt huvud fylls det på med ord och meningar som måste ut annars sipprar det väl ut genom öronen på mig till slut.
Och en runda med kameran tar jag ju ändå varevigaste dag.
Så ett litet inlägg får det allt bli ikväll igen.
Och bilder på mina blommor …
Min mose brinnande buske har slagit ut med sina vita blommor. Även om den inte är fullt så stor och frodig som den brukar vara, så är den frisk och fin och vid fullt liv.
Den förargliga pantersnigeln som tog sig friheten att äta upp halva min buske tidigare i våras, har återigen synts till. Den här gången var han på väg i full fräs mot dörren som stod öppen.
Återigen har jag nu flyttat upp honom till komposten, där jag hoppas att han ska hålla sig kvar och inse att det är där han hör hemma.
Den vilda björnbärsbusken som envisas med att växa vid ena grinden intill vårt tomt, ser nu ut att få massor av bär i år. Åtminstone så är den översållad av vita blommor. Kanske kan det bli god björnbärssaft till min saftälskande make senare i sommar.
Kvällens citat får bli ett av Nalle Puh:
Människor som inte tänker ordentligt
har inga hjärnor, snarare har det grått
ludd som flugit in i huvudet
på dem av misstag.
Det har han nog rätt i den där Nalle Puh.
Nu måste jag jobba lite till för att hinna med alla roligheter som väntar på mig i nästa vecka.
Kram på er.
Annika

Midsommardukning och en smak av vår hembyggd.

Hejsan
Hoppas ni har njutit av den här midsommartiden. Den ljuvliga svenska midsommaren, som bara har känts så underbar.
Jag har njutit i fulla muggar. Av allt som finns runtomkring mig. Min trädgård, mina hundar och såklart min käre Stefan. Vänner, natur, mat, lugnet … sådant som jag ofta tar för givet, men som är det som betyder mest för mig!
Och som så ofta så njuter jag lika mycket av alla förberedelserna, som av själva festen.
Det här med midsommaren är ju så himla enkelt. Det blir lite som det blir, och det är ok!
Jag plockar hellre blommor än att damma. Jag jagar de finaste jordgubbarna, men upptäcker ofta att halva lådan är halvrutten i botten.
Jag skyller alltid på att jag kan få framfall ifall jag deltar i midsommarlekarna, men startar ofta min dag i joggingspåret utan tanke på underlivsbekymmer.
Jag äter mina jordgubbar med grädde som en fin dam sig bör, men vill i hemlighet bara gegga runt alltihopa till en rosa sörja.
Vet ni föresten att gubbe betyder liten klump!
…oj, nu svamlade jag tydligen iväg ifrån ämnet … dukning var väl överskriften!
I år valde jag att duka inomhus i vårt matrum.
Det är ett rum som från början var ett inglasat uterum, men som Stefan byggt om till ett vanligt isolerat rum, fast med väldigt mycket fönster och takfönster.
Alltså är det ett rum som passar ganska bra att fira midsommar i, om man nu inte vill chansa på att vädret håller tätt en hel midsommarafton. Jag chansar sällan.
-Är det där ett fågelbo som du har ovanför bordet?, undrade kvällens yngsta gäst. En liten kille på fyra, fem år.
Barn är helt underbara!!
Visst kan man väl likna min ljuskrona ovanför bordet vid ett stort fågelbo. Jag skrattade gott, och kommer nog alltid att för min inre syn kunna se en stor svart korp sitta i min krona ovanför bordet.
Lite bordsplacering satte jag dit för att det såg så gulligt ut.
Hemma hos oss får man göra som man vill, och såklart får man sitta precis som man vill också.
Såklart vill jag ha en midsommarstång på bordet.
Fast den vackraste midsommarstången av dem alla fick stå i hallen och ta emot våra gäster då de kom.
Den där midsommarstången som är ett halmarbete som min fina mamma gjort. Runt stången har hon också gjort flickor som dansar. Sju vackra flickor i en ring är det minsann.
Även om min Stefan sedan många år tillbaka är helnykter och inte dricker en droppe alkohol, så har han inga problem med att vi andra tar oss en jäkel. Så på  bordet fanns det både öl, cider och snaps. Med och utan sprit.
Förut i veckan var jag på bolaget för att handla in lite goda drycker. Både med alkohol och utan.
De har börjat med så mycket spännande alkoholfria saker nu, så ibland är det Stefan som får de goaste dryckerna i sitt glas.
Men för oss andra som är ute efter ”yrseln” så hittade jag spännande snapsar från Österlen minsann.
De jag provade var riktigt milda och goa. Rediga tösasnapsar.
Men roligast var att läsa alla välkända ortsnamnen på flaskorna.
Resten av mitt midsommarfirande får ni läsa om i ett senare inlägg, för nu tryter bloggorken. Och ni kan ju inte sitta här och läsa hela dagen heller.
Dagens citat:
Den värdinna som bjuder på för starka
cocktails får vara beredd på att hennes
krukväxter dör.
Mina växter ser pigga och glada ut, så mina gäster var nog nöjda. Men så tar vi det numera ganska lugnt på den yrsliga fronten. Kanske börjar vi bli lite mer yra och förvirrade av naturen nu, eller i alla fall känner jag mig lite mer förvirrad, smålullig och glömsk numera.
Ha en fin dag och kram på er.
Annika

Ska vi leka?

Hej hej
Vänskap har ingen ålder.
Kärlek och vänskap uppstår mellan människor helt utan andra förutsättningar än känslor och personkemi.
Så tror jag i alla fall!
En dag ringde Stefans telefon. Det var en liten kille som mest av allt i hela världen ville komma och leka med ”hajen”. Tänk, efter en hel, lång dag på dagis så var det precis det han ville göra, att ”leka” med Stefan.
Såklart fick han det. Och kolla bara så roligt de fick det.
För att få en bästis behövs egentligen bara att man tar till sin fantasi och låtsas att man är en stor farlig haj.
Själv satt jag på behörigt avstånd från allt plaskandet.
Efter en god stund förstod jag att de där vilda lekarna krävde energi och något i pågarnas magar.
Saft och kanelbullar slank lätt ner, för både små och stora verkade ha blivit hungriga av allt busandet.
Kvällens citat:
Tant Prysselius: Nä, lilla Pippi så kan man verkligen inte göra.
Pippi: Så brukar jag göra och det brukar bli så bra så.
Ha en fin kväll och kram från mig
Annika
-Men Annika, sådär sitter väl inte en fin dam!
-Hur sitter en fin dam då?

Vi hoppade in till grannen och åt kvällsmat.

Hejsan.
(Innehåller affiliatelänkar) 
Det är så mysigt på sommaren när man tar allting lite mer som det kommer. Lite mindre planering och man gör lite mer saker på impuls.
En kväll förra veckan blev vi inbjudna till vår söta lilla granne i det blåa huset.
Tänk så bekvämt och bra. Bara att hänga på sig sin sommarklänning och skutta in i nästa trädgård.
En liten korg med den lilla kameran och en present på armen, så var jag redo för kvällen.
Vi blev bjudna på en himmelskt god mat. Till förrätt lite tomatsallad med basilika och mozzarella. Sedan blev det en storfavorit för mig, nämligen kokt, vit sparris med hollandaisesås, rökt skinka och god kokt skånsk potatis.
Mumsfillibabba…
När vi var mätta så vi knappt kunde röra oss fick vi sätta oss i trädgården för att vänta på efterrätten. Jordgubbar och glass. Stefan blev ompysslad med kylomslag på sin onda vrist. Sedan satt vi där i den sköna sommarkvällen och pratade en blandning av tyska, engelska och svenska. Och vi förstod varandra hur bra som helst.
En sak som är väldigt bra med att bli bjuden på middag hos grannen, det är att man har nära hem.
Då är det bara att skutta tillbaka in på sin egen tomt och vips är man hemma igen.
Kvällens citat:
Vad lever vi för, om inte för att göra
livet lättare för varandra.
Ha en go kväll
Kram Annika
Klänningen jag har på mig är köpt i Budapest och är av märket Orsay.
Koftan jag har över är av märket Odd Molly. Jag älskar ju Odd Molly och handlar ofta mina kläder från Camprade.
Det jag behöver köpa till midsommarens dans, det är skor. Fotriktiga och bra skor så man jag kan ge järmet i ”Små Grodorna”.
Här finns ju sköna skor, och de gråa får nog bli mina nästa springskor.
Kram kram

Vädret som hängt upp sig.

Hejsan
Jag njuter verkligen av den sommar vi blivit tilldela det här året. En försommar som det nog kommer att pratas om i många år framöver.
Även om det har blivit mycket passande och vattnande av blommor och växter, så är det ljuvligt.
Om jag inte haft någon kalender som visat att vi inte ens har hunnit komma till midsommar ännu, så hade jag kunnat gissa på högsommarmånaden augusti. För det känns precis som augustis sensommardagar med tropisk värme.
Jag njuter för fullt av glada rop från poolen och av att ha badsugna tjejer här på besök. Vem vet hur resten av sommaren blir … Det gäller att passa på.
Samtidigt som jag njuter, så kan jag inte låta bli att känna en viss oro. En oro för vårt klimat…
Varför har det blivit så här? Hur går det med jordbruket och all vår mat i år? Alla svalor och sädesärlor, var har de blivit av i år?
Jag hoppas att det här är en ren slump bara. Jag hoppas att den lilla nötväckan hittar mat till sina små ungar även det här året. Jag hoppas att allt ordnar upp sig och naturen vet vad den gör.
Boktips
Jag har läst (lyssnat) på Mikael Persbrandts biografi. Och som alla biografier så älskade jag den. Jag gillar att läsa om människors liv och öde. Oavsett om det är kända eller okända personer, så fascineras jag av människor. Extra fint med den här boken var att den har ett lyckligt slut, en lycka som jag hoppas får fortsätta följa den underbart duktige skådespelaren även i fortsättningen. Att han får må bra utan missbruk och allt tråkigt som kommer med det. Särskilt hans beskrivning av sina älskades medberoende kan jag själv relatera till och känna igen från en tidigare del av mitt liv.
En enligt mig helt klart läsvärd bok … eller ännu hellre – lyssna på den – det är Micke själv som läser.
Kvällens citat:
Den som vill njuta av fåglarnas sång
måste stänga av TV:n.
Gör det – skippa TV:n och njut av naturen istället. Om 14 dagar är det midsommartider och sommarsolstånd, och efter det så vänder allt och går mot mörkare tider. Passa på och njut. Tids nog sitter vi alla där i våra soffor och längtar ut igen.
Kram Annika
Scroll to Top