Hejsan.
Vad gör det med ett litet stilla och fint duggregn. Ingenting alls egentligen.
Det var den där morgonen då jag var på vandring vid Rörumstrand, som ett stilla regn sakta börja falla. På sandstranden mötte jag en ensam joggare innan jag passerade på bron över ån.
Markfloran var så färgglad och vacker. De små ekbuskarna på heden hade slagit rejäla skott som skiftade i en vackert röd nyans.
I sandkanten växte johannesörten frodig. Jag hade läst på nätet att det nu gick kreatur i precis alla beteshagarna runt nationalparken. För djuren måste det vara härligt med ett stilla regn tänkte jag.
På min vandring mötte jag en familj på väg mot havet, och efter en liten stund såg jag några vita kossor behagligt ligga och dåsa i den gamla äppelodlingen.
Jag smög mig sakta och tyst förbi och krängde samtidigt av mig min röda jacka. Röda kläder och tjurar kan kanske skapa onödig spänning i livet. Och även om det där kanske är en skröna, så ville jag inte utmana ödet den här dagen.
Dagens citat:
En del människor har svar på allting, men har ändå inte lösningen på någonting.
Ha det fint och kram
Annika
