Hundförbudet.

Hejsan.

Hur gick det med hundpromenaden, den där gråmulna dagen då jag var på ARBETSPLATSBESÖK vid Knäbäckshusen…

Villrådig stod jag med mina glatt hoppande hundar vid foten av trappan ner till stranden.  Havet var vilt och busigt och vinden inte alltför varm.

Det var då jag mötte en vänlig kvinna som nog förstod min villrådighet.

-gå du, det finns inte en människa på stranden idag…

Ja, tänkte jag, det värsta som kunde hända var ju att jag kunde bli utskälld för dåligt uppförande, och det fick det ta mig tusan vara värt. Hade vi kommit så här långt den här dagen så skulle vi minsann ta oss en tur på stranden också.

Det var så underbart att vandra fram i den våta sanden med den salta vinden i håret. Småhundarna blev alldeles rusiga av lycka.

Havet hade spolat upp en färdig lunch åt någon.

På de nerfallna träden slingrade sig väldoftande kaprifol frodigt och grönskande.

Till och med på en ruttnande trädstam hade en vacker kaprifol slagit rot.

Vi hade trotsat hundförbudet den här dagen, det var så sant. Men vi lämnade en av Österlens vackraste platser i precis samma skick som då vi anlände.  Det enda som kunde skvallra om att vi varit här, var de pyttesmå spåren i sanden och den lilla hundbajspåsen vi kastade i soptunnan vid parkeringsplatsen.

Regler är bra och ska följas tycker jag, men något som är ännu bättre är sunt förnuft och respekt för natur och andra människor.

Dagens citat:

Klokhet är ofta att vara klok på fel ställe.

Ha en härlig dag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top