Österlen

Som om tiden stått still.

Hej.

Det var en tidig morgon då jag som så ofta snörade på mig mina springskor. Helgens blöta snöfall hade gjort att min vanliga runda runt Gyllebosjön inte var farbar. Åtminstone inte iklädd joggingskor. Istället fick jag välja en runda runt byn. Och då menar jag en runda ner om den lilla byn Östra Vemmerlöv.

Det var grått och dimmigt. Väglaget var ömsom tö och ömsom is. Fast jag njöt av vartenda steg som om jag dansade en meditationsdans. Tankar och minnen bara kom farande och virvlade runt i hjärnkontoret.

När jag passerade den gamla bilverkstaden med bilförsäljningen, kastades jag långt tillbaka i mitt minne. Till barndomen då mina föräldrar köpte sin första Mazda här. Nu stod där istället andra underbara bilar. Drömbilar att önska sig.

Det kändes nästan som om tiden stannat. Som om platsen sovit en Törnrosasömn. Den lilla bilverkstaden såg ut som den alltid har gjort. Inte sådär modern och tråkig som om den varit nybyggd eller sönderrenoverad. Nej, den såg ut som den gamla välkända ”Måcken” från TV. Med så mycket charm. Ren och skär nostalgi alltså.

Så passerade jag byns färgaffär. Även den slumrade, som om någon bara strött ut ett sömnpulver mitt i verksamheten. Som om allting plötsligt bara kunde vakna upp och fortsätta precis där det slutat.

En gråmulen kall Österlendag kan bli en fantastisk resa i fantasin och i minnet. Och som bonus blev det en 7,5 kilometers motionsrunda. En morgon kan inte börja bättre.

Dagens citat:

Det viktigaste är inte att lägga år till livet. Det viktigaste är att lägga liv till åren.

Ha det bäst och kram.

Annika

Som om tiden stått still. Läs mer »

Det busiga havet vid Vårhallarna.

Hejsan.

-Det kommer att bli snöstorm, sa de. Riktig Österlensk snöstorm!

Jag trodde inte på det. För de där riktiga snöstormarna, de där som är lite speciella för just Österlen, de brukar ingen kunna förutspå. De kommer när man minst anar det.

Javisst, det blev lite blåsigt och det kom lite snö. Som en helt vanlig vinterdag. Varken mer eller mindre.

När jag vandrade på stranden vid Vårhallarna hade snöfallet övergått till regn istället. Vågorna på havet var vilda och galna.

Det är så vackert där vid Vårhallarna. Hit åker många för att rasta sina hundar. Bästa hundbadet på hela Österlen, året runt.

Stranden bort mot Tobis låg öde och tom. Jag älskar den alldeles speciella sanden som bara finns här. En sand som är ett pyttelitet snäpp grövre. En sand som är mycket lättare att borsta av och som inte hänger med i skorna hela vägen hem.

Pärlfiskarens hus såg ut att huttra i den kalla fuktiga luften. Det är så otroligt vackert det där lilla huset!!

Dagens citat:

Gott är att ha himmelsk utsikt och jordisk insikt.

Ha en riktigt fin fredag.

Kram Annika

Det busiga havet vid Vårhallarna. Läs mer »

Att få plumsa i ymnigt snöfall.

Hej

För oss här längst nere i det sydöstra hörnet är det inte så ofta som vi kan njuta av rejäl vinter.

Sådana där sköna vinterdagar, då snön ligger vit och stilla i veckor. Nej, här hos oss på Österlen så uppför snön sig allt lite annorlunda. För det mesta så snöar det lite mer från sidan.

Jag älskar snö och vinter och såklart tar jag alla chanser att njuta av den när den äntligen visar sig här, den härliga snön.

Efter att ha stått på näsan över en frusen mullvadshög och fyllt hela objektivet med pudersnö, så fick mina bilder ett suddigt filter över sig. Nästan lika fiffigt som ett instagramfilter fnissade jag för mig själv.

I trädgården blir allt så fint när det kommer snö tycker jag.

Dagens citat:

Snöflingor är ett av naturens bräckligaste ting, men se bara vad de kan göra när de håller ihop.

Njut av januaris sista dag och kram på er.

Annika

 

Att få plumsa i ymnigt snöfall. Läs mer »

Vitemölla hamn.

Hejsan.

Vitemölla visade sitt vackraste ansikte för mig . Det var den tidiga morgonen då jag och månen hade sällskap på min morgonpromenad.

Färgerna i naturen var som kulörerna i en vattenfärgspalett. Tänk om jag skulle ta och bli akvarellmålare…

Undertiden som solen kämpade på för att tränga igenom molnen, strövade jag ut på den lilla hamnens norra pir.

De små fiskebåtarna låg stilla och vilade sig i väntan på sina uppdrag. Ute ifrån piren såg de små husen så gulliga ut.

Jag slog mig ner och bara njöt av stunden. Solen kämpade tappert på med den tjocka molnbanken borta vid Stenshuvud.

När jag vandrade genom den lilla slingrande vägen som går genom byn kunde jag se solen över takåsarna. Vitemölla med sina små underbara hus. En vy som min underbare svärfar älskade att avbilda i sina tavlor. Som den tusenkonstnär som han var. Lika skicklig med hammaren som med penseln. Åhhh vad jag önskar att jag haft hans talanger.

Tillbaka på stranden satt jag en stund i mina egna tankar. Här vid havet kan man höra sina egna tankar lite tydligare.

Underbart vackra ”Videmylle”, en strand som var ”min” då jag var barn. Fast då var den ofantligt mycket större. Så där stor som allting blir i minnet från barndomen ni vet. (Mitt tidigare inlägg  från Vitemölla hittar ni HÄR.)

Dagens citat:

Naturens tempel är himlen.

Ha en fin dag.

Annika

 

 

 

Vitemölla hamn. Läs mer »

Med månen som sällskap.

Gomorron.

Det är något mystiskt och något underbart med månen på samma gång. Särskilt när den är full.

En tidig morgon när jag vandrade längs stranden i Vitemölla var månen mitt enda sällskap. Med mitt ”långa” objektiv kändes det som om jag bara var en liten bit ifrån gubben på månen.

Eftersom hunden Johnny blivit badad kvällen före och inte var helt torr i sin päls, så fick han slokörat stanna kvar hemma på tork.

Det kändes lite förtrollande där månen hängde över marknadsfältet och iakttog mig när jag vandrade fram längs med havet.

Den lilla fiskestugan mittemot kapellet såg ut att ligga i vinterdvala. Dess redskap skapade vackra siluetter i månens sken.

Det lilla kapellet som vi besökte i somras på HEMVÄNDARDAGEN, såg också ut att slumra hårt.

Den stelfrusna tången på stranden bildade ett vackert mönster och på himlen följde månen mig vart jag gick. Som ett stort spejande öga.

Efterhand som dagen ljusnade så färgades spåren efter alla flygplan i luften romantiskt rosa.

Vitemölla badhotell såg också ut att ligga i vinteride. Skamset tänkte jag på, att trots att jag bor så nära, så har jag aldrig någonsin varit där i hela mitt liv.

Kanske det kan bli ändring på det, eventuellt blir det ett besök till sommaren …

Dagens citat:

Tänk när vi någon gång i framtiden står på månen och säger, ack vilken vacker fulljord det är i kväll.

Ha det fint och kram.

Annika

Med månen som sällskap. Läs mer »

Hölen och Kared

Hejsan.

Det här är namn som jag ofta hör min käre make prata om när vi är i Kivik. Namn som jag inte riktigt vet om de är på riktigt eller det är som infödingarna själva döpt platserna till. Namn som användes när Stefan var en liten pågadryll. Kanske heter det så ännu, på riktigt, vad vet jag…

En tidig morgon när jag var i Kivik då gick jag ut på den där lilla landremsan utanför hamnen. Landsnibben som Stefan säger heter ”Kared”.

Jag och Johnny tassade försiktigt ut på den lilla isbeklädda bron. Järnbron som den kallas. Ute på Kared såg jag hur alla fåglar förskräckt tog till flykten och tog sin flykt mot Karakås istället.

Det vatten man passerar när man går på Järnbron kallas för Hölen, och är det gamla inloppet till Kiviks hamn.

Där ute på den lilla ön är det så himla vackert tycker jag.

När jag njutit av både Hölen och Kared vandrade jag vidare förbi ”Sverigehuset” (mitt eget namn) bort mot vackra SOLEVI.

Det är allt bra roligt med gamla namn.

Dagens citat:

De dåliga nyheterna är att tiden flyger, de goda nyheterna, du är piloten.

Ha det gott.

Annika

Hölen och Kared Läs mer »

Ljuvliga Backåkra.

Hej

Det var så himla vackert den där morgonen då jag såg dagen gry vid Backåkra och Löderups camping.

Jag hade parkerat min bil vid Dag Hammarskjölds vackra gård och vandrat ner över ängen mot havet.

Marken var vit av frost och platsen som gjorts för meditation den såg så väldig inbjudande ut.

Fast jag och hunden Johnny njöt av sinnesfrid och ro nere vid havet i den fantastiska soluppgången istället.

Att ha möjligheten att kunna njuta av en soluppgång vid havet, det är som den största skatten. Det gör något med kropp och själ.

När solen var uppe och världen badade i ett varmt ljus, då gick vi mot bilen och den vackra meditationsplatsen igen.

Ja tänk att få sitta här en ljummen vårmorgon och låta tankarna stanna av och bara ta andetag efter andetag i en stilla regelbunden rytm. Underbart.

Jag nickade mitt tack mot Dag innan jag susade vidare i min skruttiga gamla Volvo.

Dagens citat:

Sann kärlek är när någon accepterar ditt förflutna utan att döma dig, ditt nu utan att förändra dig och din framtid utan att begränsa dig.

Min älskade Johnny-hund, precis den kärleken ger han mig. Bästa sällskapet en magisk sömnlös morgon.

Ha det fint och kram

Annika

Ljuvliga Backåkra. Läs mer »

Sömnlöshet kan förändras till magi.

Hej

Säkert är det fler än jag som påverkas av månen. Kanske har just du också svårt att få till någon riktig sömn när det är fullmåne. Jag har slutat att ligga kvar i sängen och lida. Numera tar jag min kamera och ger mig ut på Österlen i vargtimmen.

Östra Vemmerlövs kyrka såg också ut att ha lite svårt med sömnen när jag passerade.

Att njuta av en tidig morgon som gryr, det kan man göra precis var som helst. Men just den här morgonen hade jag siktet inställt på ett särskilt mål.

Med min ständige följeslagare, hunden Johnny, susade vi fram i den kalla gryningen. Att det skulle bli en vacker morgon, det rådde det inga som helst tvivel om.

Mitt mål var vackra Backåkra och havet nedanför Dag Hammarsskjölds gård. En plats jag faktiskt aldrig varit på i hela mitt liv. Att ströva över den frusna ängen ner mot havet, var en magisk upplevelse. Helt ensam ägde jag för en liten stund hela platsen. En platsen som är sagolikt vacker.

Nedanför ängen och den lilla skogsremsan ligger en campingplats (jag tror att det är Löderups camping). En camping som såg ut att sova en hård vintersömn.

När jag och Johnny kom ner till havet hade dagen börjat ljusna. Havet såg isande kallt ut.

Den vita sanden, som på sommaren är varm och sammetslen, var nu stelfrusen och hård som cement. Allting var så vintrigt vackert, och jag kände mig så tacksam för upplevelsen.

Dagens citat:

Det är aldrig försent att ta en ny riktning, att leva en ny historia och bygga en ny dröm.

Har du också svårt att sova när månen är full, stig upp och fånga lite magi du med. Nästa natt brukar sömnen bli djup och god.

Kram Annika

Sömnlöshet kan förändras till magi. Läs mer »

Stärkande att få börja dagen vid havet.

Hejsan.

Ibland måste jag nypa mig själv i armen för att förstå att det är på riktigt. Att jag bor och lever så att jag har friheten att starta min dag såhär.

Det är så ofta som jag hör människor beklaga sig över ditten och datten, när de istället bara kunde öppna ögonen och tänka omvänt. Fokusera sinnet på det som skänker frid.

Istället för att älta problem och elände så borde många ge sig själv en dos med positiva tankar och stärkande energi. Sedan blir livet så mycket lättare att tackla.

Alla drabbas vi av olika problem och tråkigheter, för så är livet. Men om man tränar sig på att se det lilla underbara som alltid finns, då blir livet så mycket lättare.

Har man sedan en portion humor och självinsikt, ja då kan man ha riktigt roligt mitt i alla sina sorger och bekymmer.

Dagens citat:

Livet är lite av en bergochdalbana, och har man ramlat ned är det bara att ta nya tag och kravla sig upp igen. // Dagny 106 år (min kollega och nya idol)

Ha en fin dag och kram.

Annika

 

 

Stärkande att få börja dagen vid havet. Läs mer »

Vackrast i Sverige.

Hej hej

Underbart fina Solevi på Kivik. Kanske är det den vackraste idrottsplatsen i hela Sverige?

En morgon i förra veckan,  då jag vandrade och såg dagen gry vid Kiviks hamn, då tog jag mig en sväng även bort till vackra Solevi.

Jag och Johnny njöt av morgonen och av livet. Han på sitt vis och jag på mitt. För min del så var jag djupt försjunken i minnen. Minnen från platsen där mina föräldrar firat sina bemärkelsedagar. 50 och 60 år. Den åldern jag själv är i nu, insåg jag förskräckt. Märkligt, det kändes ju som det bara fem år sedan … Det måste vara något galet med tideräkningen.

Som tur var drogs mina tankar snart tillbaks till nuet. En boll hade siktats av Johnny. Och med en sådan kan man ha mycket roligt.

Själv insåg jag aldrig tjusningen med att spela fotboll. Jodå, jag gjorde mina tappra försök i Brösarps damlag, det gjorde jag allt. Men ganska snart blev jag petad av tränaren, då han förstod att jag utnyttjade honom för att få åka med för att träffa killar istället. Träningskläderna låg ju oftast kvarglömda hemma. (ledsen för det Allan Olsson)

Nej, det gick inte så bra med min idrottskarriär. Bättre gick det nog för min make Stefan, om man nu ska tro på allt han berättar. Ju äldre han blir, ju fler ”strutar” gjorde han när han var ung, verkar det som.

Och det var just här på Solevi som han hörde hemma. Många Kivlingar minns nog honom. Kanske även Brysslingarna, där han spelade i sina glans dagar. Jag som ofta höll till på Brösarps fotbollsplats, kan komma ihåg en stor lockig spelare som då gick under namnet Sniff. Han var så rysligt gammal och inte alls så särskilt intressant för en ung tös som jag … så tyckte jag då i alla fall.

Livets vägar äro outgrundliga. Det är bra att låta ödet bestämma tror jag.

Numera är det inte mycket fotboll i våra liv. Stefan kan ju inte ens vara med i oldboys med sin stelopererad fot.

-nä, å ente går di å bårja å daunsa balett ihellår, beklagade han sig en dag.

Men det är kanske tur det, tänkte jag och såg honom för min inre syn, iklädd trikåer.

Dagens citat:

Fotbollsspelaren tog i så att skon flög av. Det var tur att han inte nickade.

Och visst måste Solevi vara en av Sveriges vackraste idrottsplatser!

Ha det gott och kram på er alla.

Annika

 

Vackrast i Sverige. Läs mer »

Rulla till toppen