Gyllebo

Hej hej

Hösten börjar kännas i luften och jag gillar det.

Även om det ännu är både frodigt och grönt i skogen så är det något med ljuset och den fuktiga nattluften som skvallrar om att hösten kommer att komma i år också.

I det lilla kärret växer en slag vattenväxter och de bildar som ett grönt täcke över hela vattenytan. Det är sååå vackert på sitt lite trolska sätt.

Förra helgen smög jag ner till sjön precis i solnedgången. Vattnet var fortfarande riktigt sommarvarmt och jag simmade runder runt bryggan och ville nästan aldrig gå upp.

Men hemma väntade en efterlängtad helgfrukost, så jag drog kläderna på mig och traskade hemåt igen.

Katten Felix hade också sett till att ordna sig en rejäl helgfrukost. Vid ytterdörren låg en stor, fin och stendöd (tack och lov) råtta. Inte för att jag har något emot råttor, men jag vill helst inte bo på samma plats som de lever på.

Efter att ha haft ganska lite sommarblommor i krukor och lådor det här året, slog jag nu till med lite höstblommor istället.

Och visst blir man alltid lite gladare när en vacker blomma välkomnar när man kommer hem.

Dagens citat:

Det finns så mycket mer än bara det som syns. Till exempel det som känns.

Ha en riktigt skön söndag.

Kram Annika

Hejsan.

Förra helgen var det äntligen dags för Gyllebos sommartrea igen. Alltså den lilla lokala triathlontävlingen som hålls här vid sjön varje år.

Vi packade med oss lite  fika och badsaker, och gav oss sedan ner till sjön för att kika på tävlingen och själva kanske ta oss ett litet dopp.

Ta av dig kläderna uppmanade Scott mig genast. Men jag valde att stanna på land och se efter lille Nicolaj så fick mamma Amanda äran att busa med Scott i vattnet.

Eftersom dagen bjöd på det finaste sommarvädret man kunnat önska sig, så var badplatsen smockfull med glada människor.

Ungefär samtidigt som startskottet för triathlontävlingen ljöd genom luften så kom Scott på att han var väldigt hungrig och riktigt sugen på pannkakor.

Efter några tuggor på en pannkaka så var det bad och bus som gällde igen. Under tiden kämpade tävlingsdeltagarna tappert på att efter den 400 meter långa simturen ta sig upp på land för att cykla en sväng på 2 mil i den vackra Gylleboskogen.

Och efter cykelturen väntade den sista etappen som var löpning runt sjön. En nätt liten runda på 5 kilometer.

Efter att ha hejat på våra favoriter för full hals, så gick vi hemåt igen. Scott hade en enda pannkaka kvar att äta. Ja, ni anar inte hur hungrig man blir av att heja på kompisar som tävlar triathlon. Och jag och Scott hade nog gjort ett bra jobb, för min kompis, Patrik, kom etta och Scotts kompis, Robban, kom på tredje plats. Vilka kämpar va!!! Grattis till dem!

Dagens citat:

Alla behöver vi stöd och uppmuntran emellanåt – och när vi ger varandra det så stärks det goda.

Ha en fin måndag.

Kram Annika