Allmänt

En tillbakablick – till tiden när jag gick på mellanstadiet.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
När jag var liten hade jag en vän som jag ofta var tillsammans med på fritiden. Det var en grannflicka som bara bodde ett stenkast från mig. Hon hette Annelie och var två år yngre än vad jag var. Det hörde inte till vanligheterna att jag lekte med dockor. Jag ägda aldrig en enda barbiedocka när jag var liten…. nåja, det fanns en annan docka som hette Cindy och en enda sådan hade jag faktiskt en enda. Min syster Görel var desto mer förtjust i dockor när vi var små.
Jag tyckte mest om att vara ute i naturen, fara runt på min cykel, klättra i träd och samla på kräldjur.
 
(här är en bild från ett ovanligt tillfälle då vi lekte med dockorna ute i trädgården på Skoghem, det är jag, Annelie och syster Görel)
(här är vi i full färd med en lek där man skulle binda ihop sina ben och springa det fortaste man kunde)
 
På mellanstadiet gick jag i den stora skolan i Brösarp. Jag älskade den skolan.
 
(här är en bild från någonslags idrottsdag)
 
 På påsken klädde vi gärna ut oss till påskkärringar.
(här är det Eva Hallin, jag, Evas syster Lena och min syster Görel)
 
 
På mellanstadiet hade vi maskerad och jag tror att jag tyckte att det var jättekul. Eva Hallin och jag var på pricken likadana. Vi var utklädda till sjörövare. Laila och Madeliene var varandras motsatser tycker jag det ser ut som. Jörgen Sjögren var så söt, han var utklädd till en tant som nog egentligen skulle föreställa en zigenare. Nu så här i efterhand ser jag att han lyckas bli väldigt lik en religionsfröken som vi sedan hade på högstadiet som vi kom att kalla för ”Strippan”.
 
Något jag älskade på den här tiden, det var att vara med i scouterna. Jag minns särskilt det där första lägret som jag skulle på. Jag hade fått en alldeles ny orange ryggsäck att ha mina saker i. Jag minns att vi lärde oss rysligt mycket där på scouterna, ja alltifrån att göra upp eld utan tändstickor till att snusa lös general. Det var helt enkelt en fantastisk tid.
 
Snipp, snapp, snut – så var den tillbakablicken slut.
Dela gärna
     

En tillbakablick – till tiden när jag gick på mellanstadiet. Läs mer »

Here comes the sun.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Vilken dag, vilken morgon. Alldeles fantastiskt, magiskt och förtrollande.
 
Ja nog känns det som solen behövs nu. Jag har hela vintern trott att min citronodling totalt misslyckats denna säsongen. Men så böjde jag lite på min onda, stela rygg och fick se …. en skrovlig, gul liten citron lyste vackert längst ner på en gren.
Mitt fikonträd börjar sakta grönska och spira. I år tänker jag vara försiktig och inte ta ut det i trädgården för tidigt. I fjor kom den sista köldknäppen och dödade alla nya små fikonblad.
Renoveringen fortskrider och Mollys päls är ofta mer grå än svart. Båda hundarna älskar att ligga nära oss var vi än är och då kvittar det liksom om de ligger mitt i rivningsmassor och damm, bara de får vara hos oss.
På kvällen blev det ärtsoppa till middag, enkelt och lätt, trots att det inte var torsdag! Min värk var tuff, men jag försöker alltid vara tuffare och tuffa på!
 
Dagens ord:
Vår bakgrund och våra omständigheter må ha påverkat vilka vi är, men vi är nu ansvariga för vilka vi vill bli i framtiden!
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
Dela gärna
     

Here comes the sun. Läs mer »

Vintern kom tillbaka och vi firade min vackra väninnas födelsedag.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Yngre och yngre ser hon ut att bli, min fina, goa väninna Madeliene. Den här kvällen var det äntligen dags för oss att träffas och fira hennes ”femma”.
 
Innan dess vaknade vi upp till ett bländade snölandskap. Vintern var tillbaka i Gyllebo. Jag klädde på mig som en michelingubbe och gav mig ut på tur med hundarna. Även om jag nu längtar väldigt mycket efter våren och värmen så måste jag erkänna att det var alldeles bedårande vackert. Jag och hundarna var alldeles ensamma där i skogen vid sjön. Allting var knäpptyst och stilla och jag var den första människan som satte mina spår där i snön den här magiska morgonen.
 
Så var det då äntligen dags att åka och fira goa Maddes födelsedag. Som jag längtat efter att få träffa henne!
När man som vi, möts som två väldigt unga töser på en tuff mansdominerad arbetsplats, ja då växer det liksom fram ett systerskap. Vi fick båda två lära oss att vässa armbågarna, se till så skinnet på näsan blev lite mer hårdhudat, vi fick lära oss att på mäns vis lösa konflikter, men vi blev också en del av den hjärtliga och glädjefyllda jargongen som råder i en bygghandels vardag.
Den här kvällen blev precis så glädjefylld och underbar som jag sett fram emot. Den godaste fisksoppa som jag någonsin ätit dukades fram, och jag kan bara från djupet av mitt hjärta säga tack!
Tack Madde och Micke för en underbar kväll!
 
Dagens ord är till dig Madde, den modigaste, starkaste och roligaste kvinnan jag känner!
 
Den som ber om ursäkt först är modigast.
Den som förlåter först är starkast.
Och den som glömmer först har roligast.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Dela gärna
     

Vintern kom tillbaka och vi firade min vackra väninnas födelsedag. Läs mer »

Lärkans första drill.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Den här dagen doftade det verkligen vår. Skogens fåglar sjöng lite starkare och lite högre, och för första gången det här året hörde jag lärkan. Så härligt, så hoppfullt.
Jag hittade även några små vårblommor i min trädgård. En av de snödroppar som jag fått av min snälla faster Berith och några små vintergäck.
Ett annat vårtecken måste väl vara Felix och Judith som tror att de löper trots att båda är kastrerade.
 
Även fast våren är på gång, så sägs det ju att julen varar till påska, och det är nog så sant. Min lilla gran har fått skira små ljusgröna skott och för tredje gången blommar den amaryllis som jag fick av Ola Bandola på julbordet.
 
 

Renoveringen går framåt. Det som har hänt är saker som inte syns, men som är nog så viktiga. Spackling och slipning till exempel.

Alla saker är noggrant nerpackade och uppmärkta. En av döttrarna är mer hamster än de övriga …
En fräsch bukett rosor och lite kladdmuffins gjorde vår fredag i byggdammet lite mer lyxig.
 
Dagens tänkvärda ord:
Ord betyder mycket.
De kan leda till skratt
men också till gråt,
de kan glädja
men också smärta.
Och små vänliga ord
kan göra stora underverk.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
Dela gärna
     

Lärkans första drill. Läs mer »

Sentimental av några gamla sängar och madrasser.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / / 2 minutes of reading
Kära blogg.
Jag och hundarna lunkade på runt vår sjö och längtade nog alla tre efter lite sol, vår och värme nu. Att våren är på väg, det vet jag. Jag har sett både snödroppar och vintergäck sticka upp. Fast i min egen trädgård syns de inte till ännu. Jag tror alla vårlökar blivit bortgrävda förra hösten när vi grävde det stora hålet till poolen.
 
Renoveringen fortskrider. Väggen är nu uppbyggd och gipsad in till klädkammaren.
I alla år som vi bott här, har Stefan byggt sängar till töserna, allt efter deras behov och önskningar. Efter hand som de vuxit har deras behov ändrats. Han har byggt våningssängar, enkla sängar och långsängar att använda som myssoffa för många kompisar.
Den senaste tiden har dessa sängar stått här, ledsna och sorgsna – bäddade utan att någon kommer och sover i dem. Vi tog därför beslutet att det nu var dags för sängarna och de gamla Ikeamadrasserna att åka vidare till tippen. Lite sorgligt kändes det … och vi ska nog alla vara glada att madrasser inte kan tala ….
Till mina tre döttrar vill jag dock förtydliga: det kommer alltid att finnas möjlighet att bo och sova här hos oss. Alltid!
 
 
 
Från Australien har det kommit små, mycket små, livstecken i form av bilder på instagram.
Saknar dig så det gör ont Mems!!
Var rädda om er och hoppas inte flugorna äter upp er.
 
Dagens kloka ord:
Dagar blir veckor, som blir månader, som blir år.
Lev nu: älska, ge. bry dig om!
 
 
 
 
Dela gärna
     

Sentimental av några gamla sängar och madrasser. Läs mer »

En helt vanlig onsdag i februari.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Dagarna går sin gilla gång. I februari händer det inte särskilt mycket. Stefan jobbar på som alltid. Nya spännande projekt väntar Hantverkarn till våren.
Min morgonrunda var våt och geggig men vi njöt såklart som alltid. Andréa åkte tillbaks till Köpenhamn och jag försjönk ner i mina papper på kontoret igen.
 
 
Med posten kom den här dagen mina tre fotoböcker. För varje år som går, trycker jag upp några av mina bilder  som minne i böcker. Jag är övertygad om att alla foto som vi tar digitalt, i framtiden kommer att vara borta annars. Tekniken ändras i snabb takt och vem tänker då på sina gamla arkiverade foto. Vad har vi idag tex för nytta av allt de vi sparat på disketter? Min fotografvän Mårten säger alltid, ”det är inte frågan om ifall din hårddisk kraschar, det är frågan om när din hårddisk kraschar ….”
Nåväl, idag kom 2015 års böcker. Underbara ögonblick. Stackars Felix hade inte fastnat mer än en enda gång, så jag får framöver ha lite större fokus på honom med min lins.
 
Lagom till eftermiddagskaffet kom Peter-elektriker för att hjälpa Stefan lite med elledningarna. Fokus är nu på att färdigställa det lilla rummet och flytta in klädkammarinredning och göra helt klart där.
 
 

 Jag funderar lite på att det snart är tid för ett optikerbesök. Sist jag var där fick jag bannor eftersom jag väntat i åtta år …. och nu har det gått sex år igen. Så vidare skarpsynt är jag ju inte …

 
 
(Livet genom mina ögon …. -6 kallas det visst)
 
 
Dagens kloka ord:
Sanningen är som solen.
Du kan stänga den ute ett tag, men den kommer inte att gå sin väg.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Dela gärna
     

En helt vanlig onsdag i februari. Läs mer »

Frostig fredag.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Den här morgonen var det så bedårande vackert. Himlen var alldeles rosa och marken var vit av frost. Visserligen hade fåglarna gjort ett uppehåll och slutat sjunga sin sång om våren, men det ska ju faktiskt inte vara vår i februari.
 
Hemma vid huset matar vi de små fåglarna och de verkar trivas med sin matplats. Jag älskar att hänga där i mitt köksfönster och studera dem. Att träna på deras namn och bara glädjas över att få se dem. Men det är alltid de vanligaste som är lättast att fånga på bild. Igår hade jag en söt liten trädkrypare här. Den kilar på trädstammarna som en liten brun mus, upp och ner, men aldrig att den besöker fågelbordet. Tyvärr ville den inte vara med på bild.
 
Jag har läst och sett en film om en ung flicka med en muskelsjukdom. Den stackars tösen kunde knappt gå, men det konstiga var att hon kunde springa och hade vunnit många springtävlingar i USA. Jag känner mig lite som henne. Jag kan vara stel och värkbruten, men när jag kommer ut och springer känner jag mig alldeles vanlig igen.
Den här dagen sprang jag min vanliga runda på 6 kilometer, och jag njöt av varenda steg. Alldeles underbart.
 
Till fredagsmys bakade jag vaniljhjärtan. Jag unnade mig en bukett tulpaner, för det är de små tingen som egentligen är de stora.
 
Dagens citat:
Människor vars första instinkt är att le när de får ögonkontakt med dig är något mycket värdefullt och borde vara fridlysta.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Frostig fredag. Läs mer »

Lisbeth Dahl.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Den här dagen var det inte mycket som hände. Ni får helt enkelt bara följa med på en bildkavalkad på min älskade sjörunda.
Tänk er nu att det är vindstilla. Tänk er att några av de första vårfåglarna sjunger. Tänk er solens strålar på nästippen. Precis så var det den här morgonen.
 
I flera år har jag önskat mig en Lisbeth Dahl necessär. Första gången jag såg dem var när jag var i Köpenhamn för ca 3 år sedan. De där necessärerna var alldeles bedårande. Dyra men underbart vackra. Jag har sedan dess tänkt att jag någon gång skulle unna mig en sådan. Stor och rejäl skulle den vara.
Av en tillfällighet berättade min dotter Amanda att de nu inte längre fanns kvar på marknaden. Det berodde på att kineserna köpt upp företaget Lisbeth Dahl, och tagit bort deras varur från marknaden. Jag har sedan dess finkammat precis hela internätet efter dem. Tillslut hittade jag en enda i en liten webbutik. Den var i fel färg och när den kom var den väldigt, väldigt mycket förliten för mitt behov. Jag får ha den till ett lypsyl och mina kontaktlinser.
Men, om det nu finns någon av mina kära läsare som av en slump skulle snubbla över en Lisbeth Dahl necessär … snälla berätta det för mig.
 
Jag kan nu glädja alla som oroat sig över min dotters svält i Australien. Hon och Matilda har äntligen provianterat där ute på vischan och de har troligen slagit mitt rekord vad det gäller ”Ullaredslångt” kvitto.
 
Dagens tänkvärda citat:
Forskning visar att folk som äter bacon riskerar att drabbas av cancer.
Forskning visar också att folk som inte äter bacon har en ökad risk att spränga sig själv och andra i luften.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
Dela gärna
     

Lisbeth Dahl. Läs mer »

Personalfotografering och mamma Ingrids kokböcker.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Den här dagen hade jag mycket att stå i, som inte ingår i mitt vanliga arbete.
Ett kort möte i Simrishamn eftersom jag är revisor i en förening.
Så har det gnällts och klagats mer och mer på mig och mitt ansvarsområde, nämligen Hantverkar´ns hemsida. Jag har varit mycket väl medveten om att jag grovt försummat att uppdatera fotografierna på vår nuvarande personal. Men den här dagen gjorde jag bot och bättring.
Ledsen grabbar att ni inte fick chansen att lägga lockarna rätt …. det är så här jag vill ha er… (alltså på bild då menar jag!)
 
Stefan själv, i egen hög person, höll på med ett lite mer privat projekt såg det ut som … eller så ingår det i det där jag tror kallas ”skjutet & klart.
 
På eftermiddagen träffade jag min syster Görel och goe, fine Jesper hemma hos pappa Kurt i Brösarp. Vi hade en mysig eftermiddag med kaffe och småprat. Vi passade på att titta igenom alla mamma Ingrids gamla recept. En sysselsättning som gav oss många barndomsminnen och ”Flashbacks” tillbaka i tiden.
Tack för en mysig eftermiddag, och vilken härlig tröja du hade på dig, söstra min, (glömde säga det)
 
Dagens ord (de är till dig mamma Ingrid där uppe i himlen):
 
När dina steg har tystnat
Finns ändå ekot kvar
När dina ögon slocknat
vi alla minnen har
Vi spar dem i vårt hjärta
Tar fram dem då och då
Så kommer du för alltid
Att finnas här ändå.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Personalfotografering och mamma Ingrids kokböcker. Läs mer »

Nu vill jag spränga sjukhuset i luften.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
För nästan precis 3 månader sedan fick jag en tid till en specialistläkare. På torsdag skulle jag dit tidigt på morgonen. Lagen säger att du har rätt till specialistläkarvård inom 90 dagar. Det kallas så fint för vårdgarantin. Jag hade nu fått en tid på exakt den 89 dagen. Ok, det var väl bra tyckte jag …. tills jag nu fick ett brev från sjukhuset. Min tid var uppskjuten till slutet av februari!
Alltså …. jag skulle kunna spränga hela sjukhuset, bränna ner sjuksköterskornas fikarum. Jag skulle kunna spruta tårgas på sjukhusledningen och lägga handgranater i provtagningsrummet…. Men … det ska jag inte, såklart!
… blev bara … ledsen! 
 
Jag funderar … Garanti!? Skulle vi i byggbranschen kanske också ta så lätt på detta ord och liksom bara strunta i det. Såklart inte. Det handlar ju för helvete om hus och byggnader och inte om simpla människor. Så för oss måste lagen följas till punkt och prickar. Kunder är viktigare än patienter.
Punkt. Så där, mitt arga utbrott är över!
 
Som alltid var vi ute i skogen den här morgonen. Det var en strålande fin morgon. Lite frost på marken och på biltaken. Löven på marken var krispiga och det hördes så roligt när lilla Molly snusade runt i dem.
 
I trädgården börjar de första små lökarna titta upp genom jorden. Jag har en sorts små lila primulor som kommer från min gamla svärmor Signe på Henriksdahl (ja, jag har många gamla svärmödrar, man får liksom det genom livet). Dessa små söta blommor är otroliga, de kan blomma lite när som helst. Den här dagen kikade jag ner och upptäckte små knoppar och blommar som trotsigt kikade upp genom bladverken.
 
Den här dagen drog jag på mig springskorna och njöt av en kort joggingrunda. Det är som om den mjuka, rytmiska rörelsen lindrar min värk för stunden, kroppen känns inte längre så kall och stel. Jag älskar att springa!
 
I Australien råder det svält. Min stackars dotter som har väldigt långt till närmsta affär, har missat veckans tur till civilisationen, och nu lever hon på ren vilja. Nu tror jag förstås att hon har det ganska gott ändå.
Håll ut gumman, bättre tider skola komma!
 
 

 Dagens citat:

Försumma inte det lilla du förmår
för det stora du inte mäktar med.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
Dela gärna
     

Nu vill jag spränga sjukhuset i luften. Läs mer »

Rulla till toppen