Annika Olsson

Kära Blogg

Igår fyllde vår älskade gosse 6 år.

Underbara, fina hunden Johnny.

Tänk vad tiden springer …

 

 

Igår var det ett ljummet och behagligt väder. Några regnstänk, men friskt och skönt. Jag hittade två små våta, nyfödda musungar på gräsmattan. De låg där, blinda och sprattlade med benen. Hur de hamnat där var en gåta. På vintern sätter jag grymt upp musfällor lite varstans i stugan, men nu hände något med mig. Jag kunde inte för mitt liv ta död på de små, unga liven. Stefan fick komma till undsättning och göra deras plåga kort.

Så hittade jag små, små äggskal och det tyder ju på att ytterligare små nyfödda liv finns i närheten.

 

Jag har köpt garn till en ny mormorsfilt. Lilla Molly har studerat ett av mina garnnystan …

 

Kära Blogg.

Eftersom vi ska till våra kära vänner på fest i helgen bestämde jag mig för att det minsann fick vara dags för en ny klänning. Jag har inte varit på Eckerlunds på två år, så idag skulle jag minsann förära dem med mitt besök. Tror ni då inte att affären hade stängt!! De hade stängt för att förbereda inför sin rean i morgon. Det var väl sjuttsingen också. Men, så sparade jag ju in en slant, och jag är övertygad om att det blir precis lika trevligt i en av mina gamla trotjänare som hänger där i garderoben.

Idag kom min fina goa Amanda och lilla Snowie och hälsade på. Jag blir så himla glad när de tittar ut till oss här i Gyllebo. Ja, jag tror att Johnny och Molly också uppskattar deras besök lika mycket som jag gör.

 

Jag försökte föreviga dem, men lilla Snowie blev nog väldigt trött på det….

 

Skam den som ger sig. Här är bilden på Amanda och alla fina hundar.

 

Dagens kloka ord:

 

 

Och från mig och Snowie kommer här ett ”Hejdå Bloggen”

Kära Blogg

Jag har lagt märke till hur många människor pratar om vädret vi har. Många påstår att det är en dålig sommar. Det tycker inte jag. Jag tycker inte att sommaren förtjänar att bli kallad dålig, bara för att det regnar lite mer.

Jag minns en sommar som också blev utsedd till att vara synnerligen ”dålig”. Det var sommaren 1987.

Det stämmer att det regnade massor. Det var kallare än på vintern nästan. Men för mig var det en av de bästa somrar i mitt liv. Jag hade blivit fastighetsägare med såååå många drömmar. Vi renoverade iklädda stora ylletröjor, och när solen ibland tittade fram fikade utomhus och njöt. Mitt första barn blev till den där sommaren, så för mig var det en fantastisk sommar.

 

Gårdlösa våren 1987. Här med Lars-Åke och våra föräldrar.

 

Kära Blogg.

Något Kulla för mig blev det inte igår. Min rygg kärvade liksom ihop alldeles förfärligt mycket, och jag insåg att den inte kom att stå pall för några vilda danser under stjärnorna till Othellos orkester.

Några som däremot stod pall, var Andréa och hennes kompisar. En timme efter midnatt anlände ett glatt gäng, för att enligt tradition, blöta ner kroppen i kallt vatten. Siste man i , (som alltid) Andréa i egen hög person.

 

Katten Judith och nytillskottet Molly har blivit riktiga ”bundisar”. När de är ute på samma gång, hänger de ihop som ler och långhalm. Det är visserligen skoj att de verkar ha funnit varandra, men nu har Judith lärt Molly en massa otyg som är mindre bra. Hon har visat henne varenda litet kryphål i stängslet. I morse fick jag syn på dem, radarparet!!  när de i vild framfart for fram genom grannens trädgård. Så i dag har Stefan satt upp hinder som åtminstone ska hålla Molly på rätt sida stängslet. Johnny spelar skenhelig och ställer in sig …. så skulle han aaaaaldrig ha gjort ….

 

I eftermiddag var vi en sväng på Åbergs Trädgård. Det är ett av mina favoritställe. Massor av härliga blommor, och så kan man äta där. Det blev lite tokigt när Stefan beställde förtäring. Vi började med kaffe och en stor chokladbulle, sedan blev det en matpaj med kyckling och bacon.  Hur som helst, riktigt mysigt och gott hade vi det.

 

Kära Blogg.

Dagen har bjudit på ömsom regn och ömsom solsken. Vi fick helt enkelt passa på att njuta mellan skurarna. En morgonpromenad med alla hundarna och lite trädgårdsfixande.

Till lunch blev det en riktig skånsk sillamad. Det är en grov smörgås med kalla, kokta nypotatis, gräddfil, gräslök och en sillarumpa på toppen. Det är mat i världsklass!

 

 Kanske är det någon som undrar hur det gick med mina rosépepparkorn som jag lyckades få att gro. Jo, då kan jag berätta. De växer och frodas. Två små plantor har jag, som än så länge är i livet.

 

Kära Blogg.

Jag blev klar med min mormorsfilt alldeles lagom till midsommar. Det passar extra bra i år, när vädret liksom kräver filtar, raggsockor och pussavantar.

För min del spelar vädret inte så stor roll. Jag plockar fram lite midsommarattiraljer, lagar en gryta nypotatis, köper en låda jordgubbar och vips är det sommarens största högtid.

Min käraste midsommarsak är ett par halmsaker som mamma Ingrid gjort.

 

Stefan däremot, han är inte så mycket för traditioner tror jag….