Kära Blogg.
Dagen har bjudit på ömsom regn och ömsom solsken. Vi fick helt enkelt passa på att njuta mellan skurarna. En morgonpromenad med alla hundarna och lite trädgårdsfixande.
Till lunch blev det en riktig skånsk sillamad. Det är en grov smörgås med kalla, kokta nypotatis, gräddfil, gräslök och en sillarumpa på toppen. Det är mat i världsklass!
Kanske är det någon som undrar hur det gick med mina rosépepparkorn som jag lyckades få att gro. Jo, då kan jag berätta. De växer och frodas. Två små plantor har jag, som än så länge är i livet.
Ikväll var det dags för den årliga festen i Kulla. Det var en liten tapper skara som samlats för att partaja och svänga de lurviga. På grund av osäker väderlek flyttades smörgåsätandet hem till Lars-Åke och Gunillas uterum. Gott och trevligt som vanligt, trots att några av festprissarna var lite möra efter gårdagen.
Lagom till avfärden mot Kulla öppnade sig himmelen och hur kvällen slutar står skrivet i stjärnorna.
Och blir det mycket spel och dans kan det hända det blir nakenbad här i Gyllebo. Ja, den som lever får se …
Dagens kloka ord:
”Sluta aldrig önska …
sluta aldrig be …
sluta aldrig hoppas …
under kan ju ske.”
Kram och Hejdå Bloggen
