tomelilla – Sida 2 – Gylleboannika

Vackra höstdagar och ett 2-års kalas.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Okategoriserade, Österlen / Av Annika Olsson / 22 oktober, 2021 / Gyllebo, Österlen, tomelilla / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen bjöds vi återigen på ett sagolikt höstväder.

Även om det blåste ganska friskt i trädtopparna så var det både soligt och vackert.

När jag varit ute och njutit både länge och väl av det vackra vädret, så kom det ett meddelande på min telefon…

Det var från mitt lilla barnbarn Scott, som just den här dagen hade bjudit dit oss på sitt 2-års kalas.

Även om den lille sockerbagaren var väldigt förväntansfull på att vi alla skulle komma, så slumrade han trött in efter lunch och han hade precis vaknat när vi anlände på utsatt klockslag.

Men i takt med att presenterna öppnades så piggnade han till rejält. Grävmaskiner, lastare och ett helt Bamsetåg, ja ni förstår ju vilken toppendag det blev!

När allt var öppnat och allt var provlekt med, ja då var det dags för tårtan. Det var inte vilken tårta som helst – utan en Bamsetårta!! Wow, wowww, wowww – som Scott brukar säga.

Sen var vi alla så mätta att vi var tvungna att gå ut en sväng och lufta oss i trädgården.

Och när vi allihopa tackade för oss och började droppa av, gjorde Scott som förmodligen de flesta gör efter stora fester, han hoppade ur finbyxorna.

Det var verkligen en riktigt mysig höstdag, med fint väder och efterlängtad feststämning ♥

Dagens citat:

Man tar lite härifrån och lite därifrån och joxar ihop så blir det lagom jox.

Ha en härlig fredag och kram från mig.

Annika

Vackra höstdagar och ett 2-års kalas. Läs mer »

Scouter vid sjön och Tryde 1303

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 augusti, 2021 / Gyllebo, Österlen, tomelilla, Tryde 1303 / 2 minutes of reading

Hejsan.

Äntligen är det lite aktivitet vid Sjöröds lägerplats igen.

Att det fanns scouter i skogen kunde jag förstå av alla de silverfärgade kanoterna som låg uppdragna vid sjökanten. Ett stenkast längre bort låg början till en flotte och guppade lojt i den stilla morgonvinden.

Förmodligen låg de alla och sov sött i sina tält uppe bakom backen, när jag tyst kom ditsmygande för mitt morgonbad.

Jag gillar verkligen att scouternas lägerverksamhet kan börja återupptas igen. De hör liksom till här i Gylleboskogen.

En kväll i förra veckan var jag med familjen och åt indisk mat utanför Tomelilla.

Det var på Tryde 1303 som vi avnjöt den underbara maten. Stefan fegade ur och beställde pizza. Emmy valde tapas som var vegetarisk efter det att Stefan norpat till sig kycklingvingarna. Jag och Amanda valde dock indisk mat som var så jättegod. Jag som inte hade någon erfarenhet av indiskt, valde tre små olika rätter i olika styrka. Det kan jag verkligen rekommendera, för fast att jag älskar stark och kryddig mat så var den starkaste rätten en aning för stark och het för mig, åtminstone om jag valt det som enda rätt. Men allting var så himla gott, så har ni möjlighet så åk dit, det är verkligen värt ett besök.

Lille Scott hade dock tappat aptiten en aning, när han mötte en galande tupp precis vid ingången. Just galande tuppar är det djur som Scott tycker allra minst om. Länge satt han bara och kikade fram så försiktigt under brättet på sin hatt och ville inte alls äta någonting. Fast sen fick han syn på att Emmy hade fått jordgubbar på sin tallrik och då var den läskiga tuppen glömd igen.

När vi sedan avslutade kvällen hemma hos honom, så var han en sprudlande glad gosse. ”Sko, sko”, kommenderade han och pekade åt Stefan när vi kom innanför dörren. Nej, hemma hos honom så går man definitivt inte in med skorna på sig.

Dagens citat:

Om du inte hittar något att tacka för, tacka bara livet för att du fortfarande andas.

Må gott, Annika

Scouter vid sjön och Tryde 1303 Läs mer »

Där som sädesfälten böja sig för vinden.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 30 juli, 2020 / Kverrestad, Österlen, tomelilla / 1 minute of reading

Hejsan.

Den där vackra kvällen då jag och min dotter Emmy vandrade ute på Österlens vidder, hade vi vårt mål inställt på att gå ända bort till Tomelilla.

Efter en kort paus vid Kverrestad hembyggdsgård, så fortsatte vi vår vandring.

Solen var på väg ner och de små gårdarna såg så charmiga ut där de låg mitt i de guldgula fälten.

Det är så mysigt att gå på vandring med en dotter.

Och tillsammans med Emmy, har man aldrig en endaste tråkig stund. Skratt och givande samtal i en underbar miljö fick mig stundom att vika mig dubbel av skratt.

Efter att ha vandrat den dryga milen var vi så äntligen framme i Tomelilla by.

Där väntade ett litet kärt gäng på oss. Vi fick välbehövlig dricka och skjuts hem igen.

Med tämligen små medel kan man skapa sig underbara sommarminnen som bara kostar lite svett och slitage på skorna.

Dagens citat:

Livet är för kort för att levas dammfritt.

Mitt dammiga hem är ett bevis på att jag haft en underbar sommar, då jag inte haft minsta tid att tänka på städningen.

Kram Annika

Där som sädesfälten böja sig för vinden. Läs mer »

Trettonafton med älskade familjen.

1 kommentar / Familj, Natur / Av Annika Olsson / 8 januari, 2020 / familj, Gyllebo, tomelilla / 2 minutes of reading

Hej hej

Trettonafton bjöd på en härlig januarisol här på Österlen. Det där gula, varma fenomenet på himlavalvet, det har vi inte blivit direkt bortskämde med under den senaste tiden.

I min familj var det dags att fira min ena dotterns födelsedag och den andra dotterns förestående äventyr i Nya Zeeland.

På kvällen samlades vi och åt Emmys favoritmat. Pizza från Piri piri.

Istället för födelsedagstårta blev det marängsviss på Amandas hemmagjorda chokladsås. Vi drog oss skrattande till minnes den där episoden för länge sedan då storasyster Andréa ringde till rektorsexpeditionen på Smedstorps skola och bad att få tala med sin lillasyster.

-det är mycket, mycket viktigt insisterade Andréa allvarligt, så ni måste gå och hämta min syster i klassrummet genast.

Det viktiga var att få reda på det goda receptet på chokladsåsen som Amanda kunde utantill. Stackars Amanda fick rodnande viska fram de ingredienser som den delikata såsen innehöll under tiden som en bister rektor sneglade på henne från sidan. Ja, det där var innan mobiltelefonernas tid…

Grattis Amanda och res väl Emmy.

Dagens citat:

Ord dödar. Om människor visste hur fel ord kan förstöra drömmar, förstöra relationer och förstöra människors självkänsla skulle de ha ett filter i halsen. Om du inte kan berömma, uppskatta och älska … håll munnen stängd.

Mina tre döttrar, ni kan göra allt ni drömmer om, bara så ni vet!

Idag blev det ett inlägg som är lite mer privat än vanligt, men så fick det helt enkelt bli idag.

Ha det gott och kram.

Annika

Trettonafton med älskade familjen. Läs mer »

Julafton 2019

2 kommentarer / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 26 december, 2019 / julafton, tomelilla / 1 minute of reading

Hejsan.

Min julafton var så mysig och så fin.

För första gången firade vi jul i Tomelilla med Scott och hans lilla familj.

Precis som så många andra, så åt och drack vi så vi nästan sprack. Det finns ju alldeles för mycket gott på en och samma dag.

Lille Scott fick verkligen en riktigt mysig julafton. Sitt livs allra första. Glad och lite smått förvånad såg han ut att vara mest hela kvällen.

Efter maten var det dags för julklappsleken. Molly och Lykke höll koll på tärningarna så att allt gick rätt till.

När vi avslutade med gröten bar det sig inte bättre än att Stefan fick mandeln och kunde lägga beslag på kvällens sista paket. Det var den ratade Tomelillagrisen som fick flytta hem till Gyllebo… för ett tag i alla fall …

Dagens citat:

Det känns så värt att ha lagat julmat i tre dagar så att barnen kan frossa i en halv prinskorv.

Hoppas ni får en härlig annandag jul, och att era julmatsrester snart tar slut, så ni kan få äta något annat. För egentligen vill man ju att maten ska gå jämt upp med juldagarna.

Kram Annika

Julafton 2019 Läs mer »

Glatt och unikt.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 18 augusti, 2019 / Österlen Hasse&Thage Museum, tomelilla / 2 minutes of reading

Hejsan.

I Tomelilla finns något alldeles unikt. Det är ett charmigt litet filmmuseum. Faktiskt världens minsta.

Hasse & Thage – museet. Ett litet museum som visar den otroliga filmskatt som alla vi i min ålder är uppväxta med.

När jag var i Tomelilla i ett helt annat ärende fick jag lite tid över och passade då på att äntligen göra ett besök här. För det är egentligen ganska dåligt att jag inte har varit på det här museet tidigare, trots att jag passerar platsen vareviga vecka. Sagt och gjort.

Jag passerade Reimans Bageri som tråkigt nog slagit igen portarna i sommar. Sedan passerade jag det vackra blomsterfyllda torget och kom så först fram till den charmiga lilla Celtic Baren.

Jag korsade järnvägsspåret, och där låg det! Det lilla söta museet, med egen vaktpost och allt!

Biljetter köpte man i det lilla gulliga cafeét sidan om och insläpp var det en gång i halvtimmen.

-har du möjligtvis varit med i någon av filmerna som spelats in här, undrade damen på cafeét på klingande stockholmska…

Min breda dialekt avslöjade nog att jag inte var någon långväga turist, utan mer eller mindre en riktig inföding.

Det var verkligen ett väldigt litet museum, men med så mycket innehåll. Ett innehåll som väckte tusen minnen. Så fantastiskt mycket de här herrarna skapat och bjudit oss på. Extra mycket minnen har vi från trakten fått, när filmerna skapats ute i Sälshög och runt om på Österlen.

Underbara gubbar de där båda, Hasse & Thage. Men också Gösta Ekman, Monica Zetterlund, Stellan Skarsgård, Povel Ramel och många fler såklart. Vilken filmskatt, låtskatt och ordskatt.

Så många skratt, så mycket allvar och så mycket knasigheter.

Ja, det är faktiskt inte så konstigt att Tomelillas slogan lyder ”Glada Tomelilla” …. (även om det sägs att de där orden kommer från projektet där man räddade rovfågeln Gladan) Nej, jag tror bestämt att man allmänt är lite gladare i Tomelilla, och därför står det ”Välkommen till Glada Tomelilla på skyltarna vid kommungränserna”.

Dagens citat:

Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp. // Thage Danielsson

Världens minsta filmmuseum, Världens största Hasse&Thage museum. Besök det, det är det faktiskt värt.

Kram Annika

Glatt och unikt. Läs mer »

Buskablyge tockens skogspromenad.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 18 juni, 2019 / Österlen, Tjocka Tanten, tomelilla / 2 minutes of reading

Hejsan.

Jag älskar att pyssla, laga mat och duka fint här hemma hos oss. Men ibland är det ändå så skönt att slippa stå vid spisen och kocka.

Trots att vi hade den vackraste skogsbukett på bordet att njuta av, så bestämde vi oss för att prova något nytt…

Jag hade hört talas om att det skulle finnas ”en tjock tant” utanför Tomelilla som bakade goda pizzor.

Dit for vi en blåsig sommarkväll nu i juni.

I en mysig liten trädgård kunde man sitta ute, men eftersom dagens väder var mer åt ”styv kuling-hållet”, valde vi att krypa in i stallet i stället.

Jag skrattade lite åt min Stefan när han smackade med tungan, efter att ha tagit en klunk av sin Caliente, Kiviksdrycken han beställt. Med ganska stark smak av chili, var det ju inte som den vanliga äppelmusten han var van vid. Han är ju ”fydd po ebblaskrabbor och sjöfular”, om man ska tro på det han säger …

Tjocka Tanten kom och serverade oss de ljuvligaste pizzorna. Vi hade båda valt ”buskablyge tockens skogspromenad” toppad med kirskål. Så delikat och god!!

-mmmmm. di va nock den goaste pizzan jau edet, sa Stefan. Precis de orden han alltid yttrar när han äter just pizza!!

Nöjda och mätta lämnade vi Tjocka Tanten och for vidare ut i den Österlenska sommarkvällen. Tjocka Tanten som för övrigt visade sig vara en väldigt trevlig kvinna, och inte ett dugg tjock i mina ögon i alla fall.

Dagens citat:

Tänk om varenda kvinna idag vaknar upp och inser att de är helt nöjda med sina kroppar, bara tänk hur många företag som då skulle gå i konkurs.

Ja, man får vara som man är, när man inte blev som man skulle…

Ha det gott och kram från mig.

Annika

Buskablyge tockens skogspromenad. Läs mer »

Tomelillas Thailand.

Lämna en kommentar / Österlen / Av Annika Olsson / 4 januari, 2019 / Österlen, thairestaurang, tomelilla / 2 minutes of reading

Hejsan.

En dag i julhelgen när solskenet övergick till ”ur och skur”, då beslöt vi oss för att drömma oss bort till Thailand för en stund.

Inget passar väl då bättre än att äta kvällsmaten på en av Österlens bästa thairestauranger.

När vi kom dit hade någon överförfriskad knasboll hivat en flaska genom glasrutan. Polisen var på plats och upprättade ordningen igen. För en stund fick jag en liten flashback till min egen tonårstid där i Tomelilla. Högstadieskolan hade dåligt rykte och inte ens ett riktigt namn på den tiden. Säkert fanns det någon som slog sönder rutor då också, i slutet av 70-talet. Jag var ung, kär och nyfiken på livet. Och jag minns att de äldre sa att det var minsann bättre förr …

Om det där får de lärde tvista, jag kan bara med säkerhet säga att livet var spännande att leva, då som nu.

Nåväl, maten den här kvällen var helt utsökt. Så himla gott. Jag och Stefan satt en lång stund. Vi och åt och vi planerade för framtiden. Kanske, kanske kan en liten tripp till Thailand bli av. Ja, den som lever får se.

Dagens citat:

Jag förlåter människor, men det betyder inte att jag accepterar deras beteende eller litar på dem. Jag förlåter dem för min skull, så att jag kan gå vidare med mitt liv.

Ha en fin dag och blir ni sugna på något gott ikväll så kan jag verkligen rekommendera att äta Thailändskt.

Kram Annika

Tomelillas Thailand. Läs mer »

Besvärligt läge och fin i håret.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 6 mars, 2018 / Allmänt, pizza, primula, tomelilla, vårblomma / 3 minutes of reading

Hejsan

När man sitter innesnöad i flera dagar. När man har sjukt ont i ischiasnerven och när man har tillgång till internet och google… ja då kan det sluta med att man blir professor i just ämnet ischias och smärta.

Japp det är vad som hänt mig och jag borde nog kunna titulera mig ischiasprofessor nu. Eller åtminstone kan jag väldigt mycket i ämnet nu. Allt som är värt att veta i alla fall.

Falsk eller äkta ischias kan man välja på, och naturligtvis har jag fått rejäla doningar. Äkta vara om man ska lita på goggle. Den ädlaste formen. Kanske inte högsta vinsten att komma över en äkta vara i detta fallet förstås.

Nåja, det är skönt att vila ögonen på en vårblomma när smärtan blir övermäktig. Och en liten söt primula har hittat hit till stugan.

-Du måste gå till doktorn mamma, uppmanade min dotter.

Såklart har jag försökt att komma till hos min husläkare. Men det är inte så lätt. Det är nya tider och nya bestämmelser. Vid mina besvär behövs intyg från en sjukgymnast och min nya tid där är inte förrän om en vecka. Jag får vackert vänta. På nåder har jag fått lite fler ”roliga piller” som jag egentligen hatar. Jag tycker att jag är rolig så det räcker och blir över, utan piller. Men nöden har ingen lag.

Min dotter från Canada skrev till mig, hon som jobbar som veterinär … droga dig rejält lilla mamma tills du får hjälp, det hade jag gjort om du varit en hund … ja nog har en människa samma rätt att slippa lidande som en hund har kan man tycka.

Jag är en sådan där typ som alltid automatiskt svara ”det är bra”, när doktorn undrar hur det står till. Samtidigt som jag måste bita mig i tungan för att inte instinktivt ställa motfrågan, hur mår du själv då … Såklart kan man inte bli tagen på riktigt allvar då inte. Jag måste ändra på mig och bli bättre på att gnälla och ärligt säga hur det känns.

Men här på bloggen ska jag undvika så mycket gnäll som möjligt såklart. Gnällspikar har världen tillräckligt av och inte gynnar det mig själv heller.

Istället kan jag ju berätta att jag varit hos frissan och blivit lite fin i håret. Det kan pigga upp vilket ryggont fruntimmer som helst.

Jajamensan. När hela Österlen var lamslaget av snö så tog jag min älskade lilla bruna fyrhjulsdrivna bil med de dubbade däcken och krypkörde till Tomelilla.

-ingen väljer dubbdäck nuförtiden, sa min käre Stefan misstroget då jag bestämt la en order på dubbade vinterdäck hos bilfirman.

-de kommer bara slitas upp och föra ett herrans oväsen i bilen … fortsatte Stefan sin predikan.

Det blev dubbade däck och jag log hela vägen till frissan över just det valet.

Att sitta där hos min älskade frisörska och bli ompysslad och prata om allt mellan himmel och jord var underbart – som alltid. Men det var också på gränsen till vad jag klarade av med mina problem.

Den kvällen fick det bli ”köbbepizza” direkt ut kartongen. Men det kan ju faktiskt vara helt fantastiskt det också.

Dagens citat:

Två viktiga saker att komma ihåg.

Ta hand om dina tankar

när du är med dig själv och

ta hand om dina ord när du är med

andra människor.

Jag önskar er en fin dag. Själv är jag övertygad om att allting blir bra tillslut … och är det inte bra, så är det inte slut.

Kram på er.

Annika

Besvärligt läge och fin i håret. Läs mer »

Snowies nya lya.

Lämna en kommentar / Familj, Hundar och katter / Av Annika Olsson / 5 oktober, 2017 / Allmänt, nya lya, pomeranian, tomelilla / 2 minutes of reading

Gomorron kära ni.

För en tid sedan flyttade min dotter med sin sambo och sin lilla hund Snowie, till en ny lägenhet.

De flyttade inte så långt och de bor ännu kvar i glada Tomelilla.

Såklart ville jag kika in och se hur hon fått det, den lilla hunden Snowie med sin familj.

Jag tog mina rosa sommarskor, de som jag inte använt en endaste gång på hela sommaren. Till dem tyckte jag att det passade med röd kappa. Rött och rosa – min favoritblandning

För man måste ju vara fin när man hälsa på så tjusiga damer som den förnäma hunden Snowie är.

Vi fick en så mysigt förmiddag.

Tänk, det var inte bara Snowie som var hemma. Även min dotter Amanda var såklart där och vi fikade, mumsade på nya bullar och hade en härlig stund.

De har verkligen fått det så himla mysigt i sitt nya hem, Amanda och Jimmy. Ja, det är ju de två som står för själva flytten och inredningen och såklart hyran. De båda bor faktiskt också där.

Snowie bara chillar – som det ju kallas nuförtiden. När jag var ung då ”slappade” man mest.

Lite småpiff ska förstås fixas klart, så som det ska i alla hem. Sådana där saker som alltid blir kvar till sist ni vet …