Hejsan
Förra helgen var det äntligen dags för tjejmilen i Stockholm. Vi hade sedan länge anmält oss till loppet, och då även bokat både hotell och tåg upp till huvudstaden. Och nu var det äntligen dags.
Vårt lilla gäng bestod av mig och min vän Petra, samt våra döttrar (utom Andréa, som ju bor i Kanada).
Vi var ett taggat litet gäng som anlände till vårt hotell, Lilla Rådmannen. När vi checkat in på våra rum och satt packningen, så begav vi oss ut till Gärdet för att hämta nummerlapparna till loppet. Då passade vi också på att äta en god middag innan vi tog oss tillbaka till hotellet.
En sängfösare innan vi gick och la oss, det tyckte vi att vi kunde unna oss.
Efter en stadig hotellfrukost gav vi oss iväg genom ett myllrande Stockholm. Även om vi, lite till mans, hade en del småskador, så var vi alla rejält peppade och taggade.
Mina ischiasbesvär hade återigen börjat göra sig rejält påminda igen, och jag hade fått känningar i båda benen ända ner till fötterna. Men skam den som ger sig, jag hade som mål att springa sakta och nätt, det skulle nog kunna funka hade jag tänkt.
Kroppen höll och jag kom in i mål, trots lite missöden på vägen. För såklart yrade jag till det en smula ute på banan och råkade springa fel och fick därför lufsa en halv kilometer extra (lantis i stan). Men vad gör det, jag passerade ju sista vätskekontrollen två gånger och fick mer energidricka än alla andra… 🙂
Jag tror nog att vi alla sprang lite bättre än förväntat och alla var vi stolta och glada över våra prestationer.
Med 30.000 steg i benen, varav en sprungen mil, så var vi både trötta, slitna och vrålhungriga när kvällen kom. Det fick bli pizza på rummet. Alltså såååå gott!!
När vi bokade vår helg i Stockholm så bestämde vi oss för att ta en extradag i storstaden innan vi åkte hem. Alltså hade vi hela söndagen på oss att bara strosa runt, njuta av stadslivet och se på allt vad vår fina huvudstad hade att bjuda.
Tack tjejer för en helt fantastisk helg, med så mycket skratt, tokigheter, pepp och prestationer. Såklart är vi alla redan anmälda till nästa års tjejmil.
Mitt eget mål är varken att springa längre eller fortare – nej, mitt mål är att fortsatta i samma takt och samma längd, så många år jag bara kan.
Dagens citat:
Det viktigaste är inte att vinna utan att ha kul. Fast å andra sidan är det väldigt kul att vinna och i synnerhet när man har kul.
Jag tävlar bara med mig själv, och knappt ens det – men kul det har jag, så in i norden.
Ha det gott
Annika
Blondes galore .. ! love it… !
You would have been there as our own little cheerleader from NZ.
Grattis till er alla ni är ju för bra. Imponerad du som hade ont i ryggen. Är sommaren slut nu när regnet är på gång tro, blir nog inte de graderna i alla fall. Har gillat denna tiden så mycket.
Ha en fin måndag. Kram/MH
Ja jag har också älskat den här värmen och solen, men nu när regnet kom kan man riktigt känna hur välbehövligt det är. Men om någon vecka är vi väl redo för sol och ljumma vindar igen tycker jag. Kram till dig.
Hej
Vilka kämpar ni är.
Hur ser erat tränings upplägg
Inför 2025 hur ofta tränar ni ?
Hälsningar Irene
Vi tränar var och en efter sin förmåga, tid och kraft. Mitt eget mål är att först och främst få lite rätsida på min ischias, och sedan köra på med joggingrundor runt sjön som jag brukar. Eventuellt fokusera på lite längre distanser framemot vårvintern. Kram på dig.
Ischias är inte att leka med. Bra jobbat.
Ser ut som att ni hade en riktigt rolig helg!
Vi hade det fantastiskt. Ischias är ett skit ja, gör ju så förbaskat ont emellanåt. Kram på dig.