Allmänt

Piffat till håret och bakat mjuk pepparkaka.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Hoppas ni alla har det bra och mår finfint.
I veckan har jag hunnit med lite sånt som man måste ta sig tid till mellan varven. Som att gå till frissan till exempel.
Att klippa sig får man göra på betald arbetstid – eftersom håret växer på arbetstid…. ja, det har jag fått lära mig av en kär gammal arbetskollega som genom åren bjudit mig på så många skratt! Tack för det kära H.H.
Nåväl kort och ljust blev mitt resultat.
(Fotograf: Stefan Hantverkarn Olsson)
Min syster har alltid påpekat att jag aldrig förändrar mig. Att jag alltid har haft samma frisyr i precis hela livet.
Och det är tråkigt har jag fått höra …
Kanske jag inte gör sådär drastiska förändringar alltid – men lite skillnad har det väl blivit…. åtminstone kortare.
Mitt hår är ganska enkelt. Det bara finns där och jag gör sällan så mycket med det, mer än tvättar det då det behövs såklart, klipper och lite ljusa slinger.
Tänk förr, när jag var liten, då åkte damerna till frisören och ”fick håret lagt”.
Jag vet egentligen inte riktigt vad det där innebar. Kanske fick det sitt hår stylat och fixerat med spray …
så det liksom låg där det låg sedan … Högt och hårt.
Japp tiderna förändras. Nu ska man sätta i hårförlängning både här och där, samtidigt som generande hårväxt på andra ställen måste tas bort permanent.
Nog om hår!
I veckan har Stefan samlat ihop alla utemöbler som vi alltid förvarar under en jättestor presenning över vintern.
Det funkar bra, även om det inte är så snyggt.
Undertiden passade jag på att baka en enkel kaka till kvällsfikat.
En helt vanlig hederlig gammaldags mjuk pepparkaka fick det bli. Ibland blir jag så trött på att allt ska konstras till så mycket. Nytt och modernt. Kul ibland såklart. Men det enkla är oftast det goda, tycker jag.
Mitt recept kommer från boken ”Sju sorters kakor” och heter Prästgårdens Pepparkaka..
Dagens citat:
Lita inte på allt du ser.
Salt kan vara förvillande
likt socker ibland.
Ha nu en riktigt härlig helg.
Kram Annika
Dela gärna
     

Piffat till håret och bakat mjuk pepparkaka. Läs mer »

Tjuvstartat på Mårtensafton.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej hej
Oj vad dagarna rullar på.
Livet går sin gilla gång, med alla sina småbestyr, tankar och guldstunder.
I morgon är det Mårtensafton. Det är en viktig afton att fira – särskilt om man som jag är en matglad skåning.
Vi brukar köpa oss en gås till Mårten, men eftersom vi nu bara är två i hushållet fick det bli vanlig kyckling.
Inte heller kunde jag vänta in rätt dag. I helgen åkte den feta majskycklingen så in i ugnen.
Mmmm …. det är så himla gott med allt som hör till. Brysselkålen var slut, men det är annars ett givet tillbehör.
Rikti mad.
-”Kyd, panntofflor å tjuck sås – di e rikti mad forr en karr” …
Det där är skånska och betyder ungefär att gåsamiddag är en fin och mättande anrättning.
Nu skulle det visa sig att min ”Lillegåsamiddag” skulle komma att bli tämligen ensam.
Den mysiga stund jag trodde jag skulle få med min andra hälft blev en ensam tillställning med bara mig själv.
Det gör alls ingenting. Jag korkade upp en sådan där liten flaska rödvin som jag har på lager och avnjöt flygfäet i lugn och ro. Allt medan sex par ögon stirrade lystet på varje munsbit jag tog.
När Stefan anlände hem efter en kall vildsvinsjakt smakade det nog ganska bra med ”rikti mad” i magen även för honom.
Här i Skåne ordnas det riktiga gåsamiddagar runt om på de lokala restaurangerna. Såklart med svartsoppa som förrätt och äppelkaka till efterrätt.
Det är så himla gott!! … allt utom soppan då förstås ….
En gåsamiddag jag aldrig glömmer, var den gången då jag deltog som ”Herr August Torraa”. En middag då jag var ung och gick på något så fantastiskt som på en Lanthushållsskola i Tollarp. En galet, rolig tid!
Kanske ska jag blogga lite om det någon gång …
(Här på väg att avnjuta den feta gåsen – festklädda och fina)
 När man satt i sig en så stor och bastant middag så krävs det att man gör av med lite kalorier nästa dag.
Såklart blev det några varv runt sjön.
Oj oj vad det är gott om kottar i år. Om det betyder sträng vinter, eller så, det vet jag inte. Men jag tror att det betyder att alla ekorrar blir mätta och glada i alla fall.
En som inte blev glad när vi kom hem, det var jag.
Någon hade grejat med en av mina blommor …
Och det var bara att ta fram städattiraljerna och fixa undan allting.
Nåja, så blev det städat och fixat i ett naffs!
Det finns inget ont som inte har något gott med sig.
Dagens citat:
Lev sju dagar i veckan!
Sluta gå och vänta till helgen.
Gör i stället dina veckodagar till högtider.
Öppna det fina vinet en tisdag,
använd bästa servisen en onsdag
eller gå på bio en torsdag.
I morgon är det fredag och Mårtensafton. Passa på att fira det lite extra.
Gör en klassisk gåsamiddag – det är så ljuvligt gott.
Eller köp en pizza med kycklingfilé, det går också fint.
Vi får se, kanske blir det något extra gott även här.
En härligt go skånsk tocke, kanske … det betyder stekt tupp, och är riktigt gott det med. Och då ska jag se till att ha laddat med färsk, fin brysselkål.
Ha en fin dag.
Kram Annika

.

Dela gärna
     

Tjuvstartat på Mårtensafton. Läs mer »

Kal P Dal och katten Felix

Lämna en kommentar / Allmänt, Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Här hemma hos oss bor det en gentleman.
Och då menar jag varken min man Stefan eller hunden Johnny. Nej den jag syftar på är vår katt Felix.
Vi har två katter. En vanlig bondkatt. Hon heter Judith och kom in i vårt liv genom en slump.
Så har vi då katten Felix. Han är en kastrerad main coon blandning som föddes på en rottweilerkennel.

Det är Felix som är gentlemannen i familjen. Med full respekt och hänsyn låter han alltid lilla Judith gå före till matbuffén.

Tålmodigt sitter han bara och väntar på sin tur.
Katternas lilla smörgåsbord står alltid uppdukat på vasken i mitt grovkök. Där får det vara i fred för hundarna och där gör det inget om katterna sitter på vasken och äter.
Kanske kan det vara så att katten Felix inte alls är någon gentleman …
kanske är det så, att han bara är tidernas toffelhjälte!
I helgen har jag varit på en musiktillställning på Arenan i Malmö.
Det var en hyllning till en av mina favoriter från tonåren.
En hyllning till Kal P Dal.
Då när jag var fjorton år, då älskade jag alla hans låtar. Varenda text kunde jag utantill och jag var nog i himmelriket när jag fick se honom live på Tingvalla i Tomelilla.
Än idag finns det gulnande urklippet kvar i mina gömmer ….
Den här kvällen blev som en flaschback tillbaka till min ungdom.
Alla de gamla härliga, skråliga skånska låtarna kunde jag ännu texten till …
”Jonnie, va gör du” – ”Blåa Skor” – ”SJ” – ”Raka rör” ….
Det blev en härlig kväll med Pedalens pågar, Sven Melander, Danne Stråhed… mfl.  Sist men inte minst, Nic Schröder som gjorde ett fantastiskt uppträdande som Kalle Pedal.
En fantastisk kväll.
Ja det är nog så att ålder bara är en siffra. Trots att det gått mer än 38 år sedan jag nästan rockade röven av mig till den här galna musiken, så kändes det som igår.
Dagens citat:
Starkare är den kärlek som uppstår
ur längtan – än den som hålls
levande av minnen.
En kort stunds tillbakablick till gamla  tider får räcka. Nu längtar jag efter nya upplevelser och äventyr.
…fast det utesluter förstås inte att jag nu för tillfället spelar en lista på Spotify som heter ”Till Mossan”…
Ha en fin dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Kal P Dal och katten Felix Läs mer »

En extra tanke till våra kära som lämnat oss ♥

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
I helgen har det varit Alla Helgons Dag.
Dagen då vi minns lite mer och tänker på de som stått oss nära.
Vädret var milt och lite grått den här röda lördagen.
Vid sjön rådde ett sådant lugn den här morgonen. Som om moder natur ville visa oss alla sin respekt.
Jag och Stefan tog en tur till handelsträdgården och valde ut några vackra gravsmyckningar.
En till min mamma Ingrid, och en till svärfar Nisse.
Sedan bar färden vidare till Brösarps kyrkogård där min mamma har sin viloplats i en liten vacker backe, med utsikt ut mot min gamla småskola och bort mot kyrkan.
Mitt dåliga samvete gnagde lite grann. Som grus i skon ungefär.
Jag var pinsamt medveten om att det var ett tag sedan jag tagit mig tiden att besöka hennes plats.
Skuldmedvetet drog jag bort de döda sommarbegoniorna som blivit mjuka av årets första frost. Rensade bort ogräset som växt upp över kanten på hennes vackra natursten.
Men så kunde jag nästan höra hennes röst … ”det är ok, Annika …. jag vet att du haft mycket ” …
För så är det – ingen kommer någonsin att kunna förstå – i alla fall ingen lika bra som ens egen mamma♥
Och nu har hon fått fint igen.
 Sedan körde vi vidare till den vackra Mellbykyrka och dess bedårande gravplats.
Här vilar min svärfar sedan 10 år tillbaka.
Även svärfar Nisse fick ett litet smyckat hjärta vid sin sten.
Den där stenen som sönerna tagit vid hans absoluta favoritplats i livet. En plats nära havet, där han som ålafiskare älskade att vara.
På kyrkogårdarna kom och gick människor med blommor och mosskransar hela tiden.
Det är något högtidligt med just den här helgen, när man minns lite extra och hedrar dem man mist.
Så har det ju varit Halloween också i veckan
Något som min mamma Ingrid inte var helt förtjust i. Jag vet att hon inte gillade att det sammanföll med den lite mer allvarsamma All Helgonadagen. Amerikanskt trams ansåg hon, när barnbarnen kom dragande med sina utstyrslar.
Men jag tror faktiskt att hon drog lite på smilbanden ändå, det där året då min dotter slog alla rekord i halloweensminkning….
Allt som hennes älskade barnbarn gjorde hade hon alltid överseende med. Precis så som en mormor ska vara.
På kvällen kom en bild från min fina dotter Amanda…
… mormor är ju värd de finaste blommorna i hela världen, sa hon …
Ha det gott nu  mamma Ingrid och svärfar Nisse.
Och det är ju så, att de vi mist finns inte där på de kalla kyrkogården – de finns i våra hjärtan. För alltid!
Dagens citat:
Varje handling av
villkorslös kärlek ekar i
evighet.
Till Camilla.
En stor, varm tanke till dig, min älskade kusin, som lämnade dina nära och kära på tok för tidigt. Minnet av dig är så nära och levande, som om du var här igår … Jag glömmer dig aldrig♥
En ”maja-lykta” brinner ofta för dig här hemma hos mig. En alldeles speciell lykta som minner om dig … ♥
Hoppas ni alla har det bra och har funnit lite tröst i att minnas och hedra just era kära som lämnat er.
Livet måste gå vidare för alla oss som finns kvar här på jordklotet, för så är det menat.
Kram Annika
Dela gärna
     

En extra tanke till våra kära som lämnat oss ♥ Läs mer »

En het potatis och höstpiffat på Dodevägen.

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Ibland när det är fredagskväll och vi ska mysa till det med något gott, då är det som om musten bara går ur mig. Det liksom bara pyser till och all kraft försvinner.
Känner ni igen det? Är det så för er också?
Egentligen hade man planerat något gott och avancerat. Något vällagat och lyxigt. Men efter en stressig vecka så känns det nästan omöjligt.
Det händer att jag har sådana fredagar …
Då gör jag det enklaste enkla. Jag tänder en massa levande ljus och lägger in en potatis i ugnen.
Det kan egentligen inte bli enklare. Lite tillbehör som man gillar och något gott att dricka.
Jag brukar göra lite vitlökssmör till. Så gör jag en enkel röra med finhackad rödlök  lite småtärnad, rökt kassler och en burk philadelphiaost. Jag kryddar med svartpeppar och kanske en liten skvätt vispgrädde och bara rör runt. Mums, mums
Det som blir över på röran är jättegott att ha på en knäckemacka till frukost nästa morgon.
När vi var på Ullared så gjorde jag en ”större” investering. Jag köpte en utelykta som jag tyckte kunde lysa upp vid vår veranda. För visst ser det välkomnande och mysigt ut när det brinner ett ljus vid dörren när man kommer hem till någon?
Och snart är det ”Österlen Lyser” i vår del av Skåne, så då passar det bra med lite mer upplyst runt huset.
Nu får vi bara se hur lång tid det tar innan hunden Johnny har stormat ut och sprungit omkull den här lyktan …
Spänningen är olidlig varje gång han rusar ut!!
Dagens citat:
Att argumentera med en idiot
är som att spela schack med
en pingvin …
Det spelar ingen roll hur bra
du är för fågeldjäveln kommer
ändå att skita på brädet
och sedan strutta omkring
som om den vunnit.
Ja, vi har väl alla varit där i den situationen…. hahaha …
Ha en skön start på veckan.
Kram Annika
Dela gärna
     

En het potatis och höstpiffat på Dodevägen. Läs mer »

Vad är världen mot Ullared?

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
När mina döttrar reser jorden runt, då far jag till Ullared.
Ja  vad är egentligen resor till världens alla hörn i jämförelse med en tripp till Ullared??
Det kan man såklart tvista om. Men för mig och mitt lilla Ullaredsgäng är det guldkanten i vår vardag. Två gånger om året bär det iväg dit.
Tänk er bara våra goa sillamackor, kaffet i samma färgade muggar som alltid och bilens bagage fullt av gula Gekås påsar.
Det går väl inte att jämföra med varken Sydney, Miami eller Saskatoon …. eller?
Men jag tror nog att vi skrattar lika mycket oavsett var vi befunnit oss i världen. Det måste väl ändå vara det viktigaste.
Hur kul verkar det inte att vara för Amanda och Jimmy i Miami i USA?
Galet kul tycker i alla fall jag!
Och för Emmy då som lever livets glada dagar i Sydney i Australien.
Även om det nu stundar jobbsök för henne och Matilda så får man väl säga att de ser ut att ha det väldigt behagligt där nere.
Och Andréa som varje dag får ta sig ann de svåraste fallen på universitetsdjursjukhuset där borta i Sascatoon i Canada. Spännande varje dag.
Det var lite bilder från ungarna i den lilla världen…
Här kommer nu foto från min resa. The BIG Ullared in Sweden.
Bilder är tagna med risk för livet, då det pågick sprängningar på platsen den här dagen…
… någon sa att de sprängde för att utöka plats att bygga på – tsss , sånt säger de bara!
Och vad är google om batteriet tar slut. Vi har böcker med  ifall allt skulle skita sig.
Medhavd matsäck förstås, och alltid samma färg på kaffemuggen.
Bäst av allt är nog alla goa skratt och knasiga historier.
En och annan pinal handlades såklart också.
Och som om jag vid 52 år fyllda, egentligen behöver samla fler vuxenpoäng?
I alla fall så köpte jag en massa fina vårlökar, istället för kläder, smink och annat ovidkommande. Det måste väl räknas som en ganska mogen handling? Eller rent av övermogen kanske…
Kul ska det bli att se alla vårblommor titta upp om några månader.
Dagens citat:
Det är inte vad andra säger
till dig som gör dig glad, arg
eller ledsen.
Det är du själv när du
väljer att tro på dem.
Japp, det är så man ska tänka såklart!!! Gör det hörni.
Ingen kan egentligen få dig att känna dig ledsen – om inte du själv tillåter det.
Själv tror jag alltid bara på snälla saker.
…och till Ullaredstöserna vill jag skicka mitt varma tack – ni får mig alltid att må så fantastiskt bra ♥
Ha en fin dag alla och kram.
Annika
Dela gärna
     

Vad är världen mot Ullared? Läs mer »

Another One Drives a Duster.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej mina kära vänner.
Minns ni att jag i april for iväg och köpte en sprillans ny bil?
För det hade jag själv nästan helt totalt glömt bort. Men det går att läsa om här .
I förra veckan ringde en kille och lät meddela ”den är här nu”!
Min nya, chokladbruna Dacia Duster!
Det är såklart något alldeles särskilt med en ny bil.
Fast det här med bilar är inte längre något som jag är sååå intresserad av. Inte så att jag vill lägga hur mycket pengar som helst på det. En bil ska starta, rulla och den får mer än gärna vara fyrhjulsdriven.. för i smyg älskar jag ju snöstormar … Med dessa egenskaperna så är jag ganska nöjd faktiskt!
Annat var det när jag fyllde 18 år och köpte min första egna bil. En röd Toyota Corolla.
Wowww …. så glad jag var för den där bilen. Begagnad med en massa skönhetsfel, men så fantastiskt fin i mina ögon.
Jag körde kaxigt omkring här på Österlen i en fart som var ganska mycket mer än den tillåtna. (usch ja, jag blir mörkrädd bara jag tänker på det… )
Jag kan än idag inte förstå hur den lilla skruttiga bilen kom upp i så hög hastighet. På den tiden fanns inga hastighetskameror, det enda man aktade sig för var om man skulle råka möta ”Ola Polis”…
I den röda Corollans bakruta hade jag klistrat fast en gul dekal där det stod med röd text: ”Rökare av marijana får en dålig banan”….. haha …. kom inte och säg annat än att jag var ganska smart redan då ….
Ja, vem minns inte sin allra först bil?
Nu hade alltså min nya bil kommit och var redo för leverans.
Jag hade fått bestämma allting själv. Allt från färg till utrustning.Och då hade jag valt att ta bort en massa onödigt lullull, saker som jag ändå aldrig använder ….
Farthållare ville jag inte ha, för farten kan jag hålla själv. Inte heller GPS var något jag tyckte jag ville lägga pengar på. Hastighetsmätaren gick inte att välja bort, och tur var kanske det.
En lagom bil till ett överkomligt pris helt enkelt!
Min kaffebruna Duster har jag valt att köpa i Sjöbo på Bil-Bengtsson.
Även om många sett ganska skeptiska ut beträffande den bruna färgen så är jag själv så väldigt nöjd.
Jag älskar ju både choklad och kaffe …. Brun kan aldrig bli fel.
Och tvätten sköter ju Stefan.
För se – jag tvättar hans kalsonger så tvättar han min bil. Avtalet sedan länge!
Jag kan varmt rekommendera den proffsige, unge kille som tog hand om min bilaffär.
Fråga bara efter Simon i Sjöbo.
Även om jag köpt en ny bil så är mitt bästa fortskaffningsmedel ändå alltid apostlahästarna.
Inget går upp mot att vandra i naturen. Gå, strosa, ströva … Ljuvligt!
Bilen är ju bara ett redskap för att spara tid och kraft.
Dagens citat blir en gammal favorit:
En gammal indian sa en
dag till sitt barnbarn:
Två gamla vargar krigar inom
oss alla.
Den ena är rädsla och hat
och den andre vargen är
kärlek och fred.
Vilken varg vinner? frågar
barnbarnet. Den gamle
indianen svarade;
Den vi matar.
Hoppas ni får en fin dag.
Kram på er
Annika
p.s (=Påtänkte Senare)
Och om någon nu skulle möta mig i min nya bil så behöver ni inte heja på mig. Jag vinkar ändå aldrig tillbaka på andra bilar. Jag är urkass på just det. Jag tänker liksom bara inte på att det sitter andra chafförer i de bilar som jag möter, och långt mindre att det kan vara någon som jag känner… sorry.
 Och till ”Ola Polis” och andra poliser som händelsevis läser min blogg, vill jag säga att jag numera är ett laglydligt fruntimmer i mina bästa år, så det är bättre att spana efter större förbrytare.
d.s (=Den Samme)
Dela gärna
     

Another One Drives a Duster. Läs mer »

Elefanten i rummet och en dränkt gris.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hundar och katter / Av / / , , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
I förra veckan när jag var i Ystad så passade jag på att göra en ny investering.
Det var en investering åt vår fyrbente guldklimp. Nämligen en hiskeligt dyr och fin bädd till vår älskade Johnny-hund.
Efterhand som Johnny blivit äldre så har jag märkt att han gärna vill ligga lite mer mjukt ibland. Och såklart ska han få göra det. Med tanke på att han nu har uppnått en ålder som ligger på ca 63 år (om han vore en människa vill säga) så vill jag såklart att han ska ha det bra.
Johnny som tjänar sina egna pengar från försvarsmakten varje år, ska ju kunna kosta på sig en lite lyxigare bädd… ( 7.000 riksdaler minsann, inkasserar gossen, som vilken soldat som helst.)
Just den här mjuka sköna sängen kostade en tusenlapp, och blev väldigt omtyckt. Ja, det är väl det minsta man kan unna sin trogne stridskamrat.
Om ni vet hur barn ser ut på julafton när alla paket är utdelade och deras ögon glittrar av förtjusning. Då kan ni tänka er hur Johnny såg ut när han förstod att den där nya mjuka sängen var hans. Bara hans.
Tacksamhet och glädje visade han mig – min älskade hund ♥
Mitt egentligen ärende den där dagen i Ystad var en trevlig kväll tillsammans med min syster.
Vi hade för länge sedan bokat biljetter för att lyssna på David Batra och hans förställning ”Elefanten i rummet” på Ystads teater.
Vi började med att gå och äta en bit tillsammans. Det blev kinamat, precis som förr i tiden när vi var yngre.
Samma gamla vanliga kinarestaurang som då. Gott och mysigt.
Sedan var det dags för Batras föreställning. En monolog som till stor del handlade om hans fru, vilket han framförde på ett underbart och roligt sätt. Vi skrattade så vi båda fick kramp i magen.
Stefan är inget stort fan av just David Batra. Inte som jag, som är väldigt förtjust i den där lille indiern faktiskt.
Nej istället var Stefan hemma och var stolt som en tupp.
Han hade nämligen lyckats skjuta ihjäl ett ganska stort vildsvin.
Han hade inte bara skjutet den stackars grisen till döds. Han hade även lyckats dränka den. Det ska nog lite konst till det där att få sitt villebråd att för egen maskin hamna på botten av en bäck efter ett dödande skott.
Jag tror nog att det var en snopen Stefan som hittade sitt byte där i bäcken. Istället för en lätt transport hem, så blev det lite mer besvärligt med lokalisering och vinschning med bilen, och säkert massor av skratt ….
Ja det var stolta jägare i alla fall, där de stod med det stendöda, nytvättade grisliket.
Själv är jag stolt bara jag klarar att slå två flugor i samma smäll ….
Dagens citat:
Livet handlar lite
om att göra bra val
och mycket om att göra
det bästa av det som
inte går att välja.
Och så handlar det om att kunna se humorn i allting. Man ska inte ta så himla allvarligt på livet. Ingen kommer ändå levande härifrån. Så när vi ändå är här så måste vi se till att skratta så mycket vi kan.
Ha en fin dag och kram
Annika
Dela gärna
     

Elefanten i rummet och en dränkt gris. Läs mer »

Klåfingrigt fruntimmer och Cillas äbblakaga

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
En tidig morgon i veckan bjöd moder natur på det mest underbara höstvädret man kan tänka sig.
Lugnt, stilla och sol. Ja, ni läste helt rätt – just sol!
Vid Gylleboslottet var det tyst och stilla. Från det stora kastanjeträdet hade kastanjerna börjat falla ner på vägen. Där brukar det bli en farlig sörja av löv och krossade kastanjer lite längre fram på hösten. Jag älskar kastanjer. Det påminner om när man var barn. Tänk, då gjorde jag kor av dem med lite tandpetare och livlig fantasi.
Även björken såg ut att vara i riktig höstskrud den här morgonen, ja på gränsen till vinterutstyrsel nästan, dvs snart naken.
Inne i skogen nådde solens första skälvande strålar inte riktigt fram, men det var mysigt att vandra där i den gryende morgonen. Vattnet i sjön glittrade inbjudande och jag ångrade att jag inte tagit mig ett enda dopp där i sommar. Men så är det – ”sent ska syndaren vakna”.
På ett ställe i skogen fick jag syn på de högsta, gängligaste svampar jag sett. I en klunga stod de som höga majestäter mitt i solskenet.
Jag satte mig ner för att fotografera dem. Så sträckte jag mig fram för att vika undan lite löv som skymde sikten för mitt objektiv. Jag – det klåfingriga fruntimret kunde då genast artbestämma de där gaciösa svamparna.
Bläcksvamp.
Om inte detta var fjällig bläcksvamp, så vet jag inte hur sådan bläcksvamp ser ut.
På google kunde jag läsa att den lär vara ätlig, men bör ätas innan den svartnat. Och det finns väl ingen levande människa som plockar med sig den här sörjan hem för att tillaga. Såvida man inte vill tillreda någon dödlig häxbryggd förstås
Svampen växer även väldigt snabbt och någonstans nämns att man tror att den är en köttätande svamp. Ja, den äter såklart inte små barn eller så, utan den äter något som kallas nematoder.
Spännande och intressant tyckte jag, där jag låg på knä i löven med kladdiga och svarta fingrar..
Sedan torkade jag av det värsta på byxorna och gick vidare.
Det var verkligen en sagolik morgon!
Av Stefans gulliga kusin, Cilla, har jag fått ett nytt recept på äppelkaka. För äppelkaka måste man äta om man kommer från Kivik, som Stefan ju gör. Så i detta huset äts det alltid äpple på kors och tvärs hela hösten. Jag brukar ofta göra en särskild äbblakaga som Stefan älskar, men då och då är det kul att få lite omväxling tycker jag.
Den här var sagolikt god med ett täcke av mandelmassa och cremefraich ovanpå. Smarrigt värre.
Dagens danska  citat:
Hvorfor jeg
ikke har
tatoveringar?
Av samme grunn
som man
ikke setter
klistremerker
på en Ferrari.
Ett sött litet citat.
Själv har jag inga tatueringar, av den enkla enledningen att jag inte tycker att jag passar i det. Eller inte känt att det varit något jag vill ha. Inte ännu i alla fall.
Jag har många vänner med tatueringar, stora galna tatueringar och jag älskar dem alla. De är en del av deras stil och personlighet. Bara för att jag själv inte har just den stilen betyder det inte att jag inte kan tycka att någon annan passar i det och att det är vackert på andra. Men själv är jag ju en Ferrari …
Det är nästan som namn. Det är personen som gör att namnet blir fint, inte tvärtom tycker jag. Föresten har jag vänner som heter just Ferrari. Om de har tatueringar vill jag dock låta vara osagt …
(Kram på dig S.Ferrari, snart är det jul, som jag vet att du längtar efter!!)
Ha det gott.
Annika
Dela gärna
     

Klåfingrigt fruntimmer och Cillas äbblakaga Läs mer »

En liten utflykt och kräftor på kvällskvisten.

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Förra helgen var vi på en liten utflykt.
Jag hade hört talas om ett ställe i den lilla byn Vollsjö, ett ställe som sålde roliga saker. Piratens bakficka skulle det heta, det hade jag läst någonstans. Optimistiska och glada for vi iväg. Någon adress hade jag inte kunnat hitta när jag sökte på internet.
–Vi får fråga oss fram, resonerade jag.
Nu skulle det visa sig att inte en kotte där i den lilla byn hade en aning om vad jag svamlade om …
Damen på ICA drog sig till minnes att hon fått frågan förut, men tyvärr, även om hon var född i byn så visste hon inte var bakfickan låg…
Fast det gjorde inte så mycket att vi inte hitta den där bakfickan. Istället körde vi till heminredningsbutiken  Thuleslund. Galet mycket fint har de där. Fullsmockat med fina, dyra saker.
Stefan hittade en mysig hörna att vila i, medan jag och Amanda smög runt och kikade på allt fint man kan smycka ett hem med.
Om ni vill bli yra i bollen och få huvudvärk av alla intryck – åk dit!!
Jag var så sugen på att dekorera med lite pumpor här hemma i år.
Jag tror inte att jag haft någon pumpa här sedan flickorna var små. Då  hade vi stora, argsinta pumpor med lysande ögon utanför ytterdörren.
Men i år har här kommit pumpor igen.
På ett ställe utanför Fågeltofta kan man köpa både solrosor, sockermajs och just pumpor. Man väljer vad man vill ha och lägger en slant i en plåtbox.
Där stannade vi och handlade.
På kvällen var det dags för lite kräftor. Det var skönt, tyckte jag, eftersom det genast blev lite bättre plats i vår frys.
Stefan har köpt några paket kräftor lite då och då under hela sommaren. Och kräftpaket tar lite plats i frysen tycker jag.
-Kan vara bra att ha, som han säger.
Jag tror förstås inte att kräftor är det första vi tänker på om det skulle uppstå en nödsituation och vi skulle hamna i kris och svält.
Nåväl, det var riktigt mysigt med att sitta där, bara han och jag, och sörpla kräftor, äta lite kex och ost och bara må gott.
Hundarna var såklart också med. Självklart.
Dagens citat:
Om någon säger att du
inte kommer att klara av
att göra det du vill.
Gör som humlan.
Lyssna inte, flyg ändå!
Den här lördagen väntar hundträning i det gröna på mig och Johnny. Kanske har ni också härliga planer?
Ha det fint och en stor kram.
Annika
Dela gärna
     

En liten utflykt och kräftor på kvällskvisten. Läs mer »

Rulla till toppen