april 2018

Livslust.

Hejsan.
Kanske minns ni att jag nämnde här på bloggen att jag och Stefan gav oss ut i Österlenvimlet för ett alldeles särskilt ärende. Jag skulle köpa den där saken jag så länge önskat mig ….
Det där konstverket som gått rakt in i mitt hjärta och som heter just ”Livslust”.

Det är väldigt många år sedan som jag för första gången mötte en av Annika Österlinds svulstiga damer. Kanske 15 år sedan. Det var min älskad kusin som fått en sådan i present. Jag föll pladask!

Den mulliga damen utstrålade så mycket lycka, och den sa så mycket om vår vridna kroppsfixerade värld.
Jag ville så gärna identifiera mig med detta  vackra konstverk.
Många år har jag sedan besökt Annikas utställningar till påsk och njutit av hennes damer. Men nu var det alltså dags …
Av pengar jag fått av ”någon” köpte jag mig så äntligen en hett efterlängtad dam av Annika Österlind.
Kanske blir det fler med tiden. Jag är förälskade i kvinnan med barnet också…
Fast just nu njuter jag av min svulstiga dam som sitter där i mitt matrum och utstrålar Livslust.
Tack så mycket för presenten.
Kvällens citat:
Den som skrattar där han kunde har gråtit
får tillbaka livslusten.
Jag önskar er alla en fin kväll.
Själv härmar jag ofta den där underbara gesten.
Jag sträcker ut mina armar och vänder ansiktet mot himlen och känner hur skönt jag har det i nuet. Jag känner så stor lust till livet….  så är det så himla spännande att få se vad som kommer att hända i morgon….
Kram Annika

Livslust. Läs mer »

Det blev en påskdag som vi för alltid kommer att minnas här på Österlen.

Hejsan.
Tänk vilken påsk vi fick uppleva här på Österlen.
På påskdagen fick vi ytterligare en rejäl snöyra, och jag är säker på att det kommer att bli en dag vi alla kommer att minnas. En dag som vi alla kommer att prata om en lång tid framöver.
Jag älskar ju vädrets makter, som många av er redan vet, så jag var alldeles sprallig och glad i hela kroppen.
Såklart var jag tvungen att köra ut med min lilla bil och kolla hur allting såg ut på våra vintervägar.
Snöigt och moddigt såklart, men helt ok ändå. Glad över mitt val att ta däck med dubbar, gled jag fram genom mitt älskade Österlen.

I Gyllebo och runt huset var allting så vintrigt och vackert.

I almanackan stod det den första april, men ingen verkade särskilt sugen på att dra några större skämt den här dagen. Förmodligen tyckte människor att hela världen var ett enda stort skämt. Moder natur stod själv för den största uppståndelsen, så inget lureri kunde mäta sig med vädret i år.
Jag älskar upplevelser och det här var väl verkligen en annorlunda påsk att få uppleva.
Några som aldrig tycks tröttna på vintern är mina små hundar, Molly och Lykke. Lika lyckliga blir de varenda gång det kommit lite ny snö.
På kvällen låg snön tjock i trädgården och allting var så bedårande vackert.
Ja, hade det inte varit för mitt ryggskrälle så hade jag startat ett krig den här härliga påskdagen. Ett riktigt hederligt snöbollskrig och då jäkelen skulle han blivit rejält mulad, den där Olsson.
Dagens citat:
Tiden andas
hjärtat slår
värmen randas
snart är det vår.
Ha en härlig dag och ni som fick uppleva den Österlenska påskdagen kan vara lite lyckligare  … det är liksom upplevelser som gör livet värt att leva… och vår och sommar blir det med alla säkerhet så småningom.
Kram Annika

Det blev en påskdag som vi för alltid kommer att minnas här på Österlen. Läs mer »

Min påskafton 2018

Hejsan

Några större festligheter har vi inte kunnat dra igång här hemma hos oss i Gyllebo det här året, men det gör alls ingenting. Jag sparar det tills alla mina töser är hemma igen, och min rygg har läkt.
Men på påskafton fick vi ändå möjlighet att träffa tjocka släkten. Det var pappa Kurt som samlade familjen med lite smörgåstårta. Enkelt och gott.
Min systers familj, min älskade faster och en ”liden hung”.
Såklart hade vi ett fång gula tulpaner med till pappa Kurt. För gula tulpaner ska man ha när det är påsk.
Kvällens citat:
Du lär dig aldrig något nytt av livet,
om du hela tiden påstår att du har rätt.
Ha en fin kväll och tack för titten.
Kram Annika

Min påskafton 2018 Läs mer »

En annorlunda konstrunda på Österlen.

Hejsan.
I år blev det som ni kanske både hört och märkt, en annorlunda konstrunda här på Österlen. Det blev snö, snö och ytterligare snö.
Jag blir nog aldrig helt vuxen när det gäller väder…
Jag kände liksom bara en barnslig förtjusning som bubblade runt i min kropp. Ju mer snö som vräkte ner, ju gladare och barnsligare kände jag mig.
Jag vet att många tycker att det här är hemskt, tråkigt och förfärligt … men alla har rätt att tycka något och just så här tycker och känner jag.
Vår dag började med att min dotter kom hit. Efter att ha partajat en hel natt var det bäst att hon startade med lite födointag och ett stort glas kall O´boy. Lilla hunden Molly var väldigt intresserad av allt som fanns på bordet.
Vårt första stopp på konstrundan blev hos en keramiker som jag tycker lite extra mycket om.  Nämligen Elisabeth K Palm i Baskemölla. Någon trängsel var det inte och vi kunde strosa runt och njuta av allt vackert som fanns i hennes ateljé.
Därefter blev det ett besök på glashyttan i Baskemölla hos Anders Wingård.
Och nej, Anders är inte släkt med arkitekten Gert Wingård – även om jag tycker att det finns en stor likhet …
Hur som helst, vi njöt av all vacker glaskonst innan vi for vidare i snöyran.
Så for vi till Ulf Lundells utställning. Utlämnande självporträtt och en märklig kärlek till påskharar. Ja, så kan man nog sammanfatta Ulf Lundells utställning. Jag gillar hans musik bättre än hans målningar, men så är jag ingen konstexpert heller…
Jag funderade en svindlande sekund på att köpa en tavla, men så tog jag mitt förnuft till fånga …
Ska jag handla tavlor vill jag göra det av konstnären själv, och ingen Uffe syntes till.
Sedan hade vädret busat till det så väldigt så vi tyckte att det nog var dags för oss att försöka hitta tillbaka till Gyllebo igen. Jag rattade min lilla fyrhjulsdrivna Duster genom snödrivorna och ibland kändes det som om vi flög över hårda ”snövågor”. Det kittlade i magen och jag kände mig som 18 år igen. Det är något visst att köra bil genom snöyran här på Österlen.
Dagens citat.
Underskatta aldrig vikten av
att ha en person i ditt liv som
nästan alltid kan få dig att le.
Ha en fin dag och kram på er.
Annika

En annorlunda konstrunda på Österlen. Läs mer »

Sötemansdagarna snart slut.

Hejsan
Jag hoppas att ni alla verkligen njutit av den härliga påsken.
Jag har kopplat av och gjort vad jag förmår för att gilla varenda litet ögonblick.
Men nu börjar ledigheten gå mot sitt slut och det är dags att slänga ner katten från skrivbordet, kavla upp ärmarna och ta tag i lite pappersjobb igen.
Men än är det inte riktigt dags att stämpla in på kontoret…
… jag tror jag ska gå och försöka frissera katten Felix ikväll.
För det arbetet har jag köpt ett par rejäla långskaftade skinnhandskar som är avsedda att egentligen arbeta med taggiga rosor. Ja, de båda jobben kan nog anses som ungefär lika taggiga. För Felix kan bli ordentligt sur mellan varven.
Dagens citat:
Min farfar brukade säga:
Alla vägskyltar är bara rekommendationer
förutom kajkanten-skylten.
Njut av kvällen .
En stor kram från mig.
Annika

Sötemansdagarna snart slut. Läs mer »

Ett styng i hjärtat.

Hejsan
Jag måste medge …  det är inte utan att jag kände ett litet styng i mitt hjärta och ett visst vemod av att se och höra om alla som samlade sina familjer till ett mysigt påskfirande i år.
Som de flesta vet så är två av mina tre döttrar ute i världen och far mest hela tiden, och jag gläds med dem. Såklart!!! Men mitt hjärta känner längtan, för hjärtan är inte förnuftiga, hjärtan bara känner ….
Fast så tänkte jag på orden töserna så ofta sagt till mig …
 
-mamma, det finns nog ingen familj som har så bra sammanhållning som vår…
Ja, kanske stämmer det, för så mycket som vi varit åtskilda så känns det ändå som vi alltid är väldigt nära varandra.
 
Istället för att hänga läpp har jag gjort det bästa av allt. Vi har ju massor av fina vänner och faktiskt en dotter kvar här hemma.
På långfredagen fixade jag till lite mysigt påskfirande för mig och min älskade Stefan. God mat måste man ju ha då, och vi valde det som vi gillade lite extra mycket och frossade i det.
 
Till kaffet gjorde jag en enkel jordgubbsbakelse som var allt annat än vacker. Att stå med diskbråck och göra avancerade bakverk är inget jag fixar ännu. Men i det enkla bor som bekant det goda, och smaken var det absolut inget fel på. En enkel rulltårta på mammas recept med lite grädde och färska jordgubbar. Mums.
 
 
Jag och Stefan begav oss också iväg ut på Österlen i ett alldeles speciellt ärende. Jag skulle köpa en sak som jag önskat mig i väldigt många år. För födelsedagspengar jag fått, och som jag bestämt skulle gå till just det här … fast det kommer jag visa er i ett senare inlägg …
På Österlen var det påskigt som alltid vid den här tiden. Och snöigt.
 
Från världens alla hörn kom  hälsningar som höll mitt hjärta varmt.
Andréa hade kommit tillbaka till Canada från ett impulsäventyr i Mexico. Den lilla gottegrisen!! Luktar det inte lite kärlek här? ….
Dagen därefter fick hon alla sina visdomständer utdragna under narkos och var mest lik en ”fyllehung” tyckte jag. Ja sådana ingrepp ska man slippa att genomlida i vaket tillstånd är tydligen kanadensarnas filosofi. Och jag kan inte mer än tycka att det verkar ju väldigt mänskligt.
 
På andra sidan klotet, nämligen i Australien, håller min lilla Emmy till. Där jobbar hon och hennes kompis som mjölkerskor på en stor gård långt ute på vischan. Nu har de båda blivit bilägare så de ska kunna åka iväg de dagar då de är lediga. Grattis till er blåa Mazda töser!!
 
Här hemma har vi ju också kunnat bädda upp en extra säng åt min mellandotter Amanda som kommit och sovit över i Gyllebo mellan sina arbetspass. Johnny älskar när den där extrasängen kommer fram. Själv längtar jag efter att vi ska kunna bygga det där gästrummet som det finns vaga planer på… fast å andra sidan har vi det väldigt mysigt såhär också.
 
 
 
Dagens citat:
 
Dina tankar och känslor kan aldrig någon
ta ifrån dig.
De är bara dina.
 
 
Jag hoppas ni haft en skön helg och ätit precis det som just ni tycker om, gjort det där som precis ni gillar och verkligen njutit av livet.
 
Kram Annika
 
 
 
 
 

Ett styng i hjärtat. Läs mer »

Mitt mars 2018

Mitt mars kan enkelt sammanfattas med två ord … vinter och smärta.
Hela mars har jag mest tillbringat liggande på rygg knaprandes narkotikaklassade piller. Utanför fönstret har vintern rasat, och egentligen visste jag vad som väntade för så mycket domherrar som vi haft här, det har jag då aldrig sett förut. Såhär i efterhand så måste jag nog säga att det var en bra månad att klämma in ett diskbråck i.
Men nu jäklar är det framåt som gäller. Det kommer att ta tid innan jag är helt bra igen, det vet jag, man räknar med ungefär ett år …men bannemej om det inte verkar som det vänder nu.
Så kom igen April – du är mer än välkommen.
Note myself: hejda dig nu kvinna och gör inget förhastat med kroppen.
Löparstatistik: 0 kilometer efter diskbråcket den 13 februari.
Så tillsvidare får jag räkna kilometrar på mina promenader istället.
(tjejmilen i september är ännu ett mål och hastigheten har jag ju inte sagt något om … eller….)
Promenadstatistik för mars: ynka 9 kilometer – men alltså är jag i gång igen!!!
Ha det fint och kram på er
Annika
…och tack till er som hjälpt och stöttat.

Mitt mars 2018 Läs mer »

Kontrasternas tid.

Hej hej
Jag hoppas ingen av er går och blir lurade alltför grovt idag. Den här dagen då vi hälsa april månad välkommen.
Att ”lureri” hör till april månad, det är nog för att den månaden inte är någon månad att lite på. Kolla bara på vädret … aldrig är det väl så osäkert som i april. Det heter ju aprilväder av någon anledning.
Den här påsken har verkligen varit kontrasternas tid.
Med ett snett leende riktar jag kameran mot mina gula påskliljor och ser vår runda klotgrill i bakgrunden utanför fönstret.  För dagen är den somriga grillen iklädd en vit fluffig toppluva.
Det må vara vinter utanför fönstret. Här inne njuter jag av mina gula påskliljor som jag fyndat av bästa Sussie Norrman på torget i Simrishamn.
Jag och hundarna har njutit av våra små rundor i skogen trots vinterns envisa grepp. Ljuvligt vackert likt ett sagolandskap.
Små korta stunder hände det att solen kikade fram och jag var bara lycklig. Allting var så himla fint i vår lilla sommarby … eller ska vi kanske säga vår lilla vinterby.
Dagens citat:
När man blir äldre så inser
man hur meningslöst det är
med drama och konflikter.
Då önskar man sig endast ett
mysigt hem, en god bok och
en människa som vet hur
man vill ha sitt kaffe.
Ha en fin dag.
Kram Annika

Kontrasternas tid. Läs mer »

Rulla till toppen