december 2017

Så mycket gott av en saffransdeg.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Jösses vad tiden rusar tycker jag.
Det känns härlig att nu ha fyllt på frysen med smarriga saker såhär i adventstider.
Jag och min dotter Amanda träffades ju förra veckan och pysslade tillsammans. Mest blev det bakning för hela slanten. Så mycket gott vi gjorde av en stor saffransdeg.
Amanda kom hit en tidig morgon, efter att ha jobbat nattskift. Med sig hade hon köpt färska bullar, så vi började med en härlig frukost bestående av varm choklad och gott pålägg.
Såklart fick Amanda vila sig en stund sedan, för det måste man ju när man jobbat natt. Det passade jättebra, för under tiden hann saffransdegen jäsa och jag fick undan lite kontorsjobb.
Sedan var det bara att ta sig ann vår jättedeg.
Mitt recept på den här saffransdegen kommer från ”Sju sorters Kakor”. Jag gör först en vanlig vetedeg och efter jäsningen blandar jag i en röra av smör, saffran, socker och ägg. Det brukar bli saftiga och goda kakor.
Så gjorde vi en fyllning av smör, vit choklad och riven mandelmassa till de fyllda bakverken.
I ett av äggen fanns det två äggulor. Jag vet inte om det där betyder tur eller om det har någon annan betydelse mer än att den här hönan väntat tvillingar. Jag passade i alla fall på att önska mig lite, för säkerhets skull …
Så mycket härligt goda bullar, kakor och lussekatter det blev av den där stora degen.
Mums.

Under tiden som allting skulle jäsa och fara in och ut ur ugnen och gräddas, så passade vi på med lite annat pyssel som hör julen till.

Nu hoppas jag att ni får en härlig onsdag. På mig väntar arbetet som vanligt och då tycker jag det här lite småroliga citatet kan passa:
När ditt jobb känns tungt och tråkigt, och du är på gränsen till depression och inget går som det borde på jobbet, gör då följande:
När du åker ifrån jobbet, stanna till vid apoteket och köp en stjärttermometer av märket Johnson and Johnson. Öppna förpackningen och läs bruksanvisningen. Där kommer du att finna en mening; ”Varje termometer testas personligen i fabriken”
Blunda nu och upprepa med hög röst minst fem gånger: ”Jag är glad över att inte jobba på kvalitetskontrollen på Johnson and Johnson”….
Ha en fin dag.
Kram Annika

Så mycket gott av en saffransdeg. Läs mer »

Har storleken betydelse?

Lämna en kommentar / Allmänt, Träning / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
De har kommit nu. De nya adventsljusstakarna.
De är helt ljuvliga. Såååå himla fina tycker jag … men inte hos mig!
Jag älskar dem och deras utförande, men de är lite för stora. I alla fall i mina små kopplade tvåluftsfönster.
Men efter lite övervägande får de trots allt stanna kvar hos oss. Vi har ju en massa byggplaner framöver, och när det väl blir verklighet så kommer det att finnas en given plats där jag är säker på att de blir som handen i handsken.
Så i år står de här och är stora och maffiga, tillsammans med nytt, gammal, ärvt och begagnat, som ju mitt hem består av, allt i en salig kompott.
Mitt älskade hem.
Jag är verkligen en sådan där människa som är dålig på att returnera, byta och reklamera. Ja egentligen är jag usel på att klaga över huvudtaget.
Jag drar mig så för det. Kanske fick jag nog av allt bytande hit och dit när jag själv jobbade i bygghandeln.
Jag ska faktiskt skärpa mig och blir lite bättre på sånt. Det kan bli ett mål inför nästa år kanske.
Stå på mig, reklamera sånt som jag faktiskt har rätt till och byta om jag inte är helt nöjd.
En sak som är bra med de här stora ljusstakarna är att de ger ett underbart ljus. Och ljus det behöver vi mycket av nu.
Vädret fortsätter att vara grått och lite trist.
Jag har tagit min första springrunda efter min lilla operation, och det var så himla skönt.
Härliga endorfiner ger ju en riktig energiboost, och det behövs sannerligen.
Även om det här gråa är ganska vackert så behövs det något som förgyller vardagen.
För hunden Johnny tycks det räcka med att någon glömmer en kabelvinda vid badplatsen för att han ska gå igång och känna spänning i livet. Man borde försöka se livet genom sin hunds ögon kanske?
Dagens citat:
LYCKA har inget bäst före datum
Ta ett djupt andetag och börja om igen.
Hoppas ni får en fin tisdag.
Små gyllene ögonblick i vardagen – det är kanske det som är den stora lyckan?
I förra veckan spelade jag in en lite videofilm åt mina döttrar här hemma i min ensamhet. Jösses som jag har skrattat åt det där klippet. Man kan faktiskt skapa lyckliga och roliga ögonblick helt på egen hand. Eller åtminstone kan jag det – men jag är kanske lite halvt galen…
Kram Annika

Har storleken betydelse? Läs mer »

Min favoritblogg får mig att minnas.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Hoppas ni alla har en underbar måndag.
Julstämningen kryper på hos mig och som vanligt har jag kikat in på min absoluta favoritblogg idag. Som så ofta.
Jag brukar inte orka följa bloggar särskilt länge. Inredningsbloggar är kul för ett kort tag, sedan tröttnar jag. Det känns liksom så förutsägbart och alla känns  lika. Som att kika i en inredningskatalog från ett möbelföretag. Matbloggar blir jag bara hungriga av och får prestationskrav.
Men så är där en blogg som jag liksom fastnat för. Lite som en kär vän, trots att vi aldrig träffats i verkliga livet.
Det är bloggen om Sally och hennes hus.
Den här underbara Sally är en vit terrier. En westie. På pricken lik de vita små hundar som fanns i vår familj när mina barn var små.
Naturligtvis så är det inte Sally själv som skriver på bloggen, utan hennes härligt glada matte, Katarina.
Jag har verkligen fastnat för den här bloggen och tilltalas av Katarinas glada sinne, hennes underbara foto där en liten vit terrier alltid går att skymta någonstans i bild. Jag gillar att följa Katarinas inredningsintresse, då det stämmer in med min egen smak. Lite nytt blandat med gammalt, ärvt och nött.
Katarina är nog en person som alltid prioriterar glädje och skratt framför tristess och tråkiga måsten. Någon som verkar ta vara på livet fullt ut.
Att den lilla vita hunden sedan får mig att minnas min första egna lilla hund, Cliff, gör ju inte saken sämre.
Cliff kom in i mitt liv när min äldsta dotter var en liten bebis.
Jag älskade den här tuffe, lille terriern som jag tränade lydnad med på brukshundsklubben. Min Cliff var ganska duktig och kunde en massa kommandon … men bara när han själv ville… så som ju envisa terrierhundar för det mesta är.
Tyvärr skulle min älskade lille hund komma att ett relativt kort liv.
Vid 2,5 års ålder rymde den lille rackaren från mig en morgon. Efter ett par timmar stod det klart – han hade blivit påkörd på den stora vägen och jag var otröstlig.
Idag tror jag att Cliff springer på en äng med alla andra djur som funnits i mitt liv, och där i mitten sitter nog min fina mamma Ingrid och njuter av dem alla. Djurälskare som hon var …
Bara efter någon månad skulle det komma ytterligare en liten vit terrier in i mitt liv. En liten sorgsen 5-årig tik vid namn Busan.
Busan påminde lite om åsnan Ior i Nalle Puh, tyckte jag. Hon var ingen särskilt glad hund, utan mest ängslig och allvarlig. Kanske var det bara som det såg ut, eftersom hennes lilla svans på något vis var skadad. Istället för att stå rakt upp i luften som den ska göra på Westies, så hängde den lite krokig bara rakt ner.
Busan fick stanna i vår familj tills hon var en gammal hundgumma. Älskad av oss alla.
Allt det här får lilla fina Sally och hennes matte mig att minnas.
Vill ni också hälsa på hemma hos Sallys Hus, så kan ni klicka här.
Nu finns ju ett nytt gäng hundar i mitt liv, med minstingen Lykke i spetsen.
Dagens kloka citat:
Allt är vanebildande, så se till att
det du gör är vad du vill göra.
Några av er har kanske som vana att kika in här hos mig. Det gör mig glad och tacksam såklart.
Och skulle Sallys matte också hälsa på, så vill jag hälsa henne och tacka för alla fina inlägg, bilder och text hon bjuder på varje dag. Det som för mig har blivit en kär vana.
Ha det fint idag.
Kram Annika

Min favoritblogg får mig att minnas. Läs mer »

Klädd likt Nalle Puh och en smarrig saffranskaka.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Där här med min sjukskrivning det blev det inte mycket av med efter operationen.
Jag tog det lite nätt den första dagen, men sedan tuffade livet på som vanligt. För så är det när man är en egen företagare. Allting är på ju gott och ont.
Men det har verkligen inte varit några problem för mig.
En enda sak har jag fått tänka på bara, och det är att inte ha byxor som sitter åt i midjan.
-Men då tar man väl bara sin Nalle Puh outfit, tänkte jag.
Haha … jag visste väl att den skulle komma till nytta någon gång.
 
Att vara klädd som Nalle Puh passar sig synnerligen bra när man ska baka gula saftiga julkakor tycker jag.
Jag har ett recept på en jättegod mjuk saffranskaka med smak av ljus rom. Åhhh,, jag älskar den kakan, särskilt nu till advent och till den första glöggen.
Enkel och så himla god.
 
Det här receptet tror jag kommer från Leila bakar … men det är med recept som med tänkvärda ord – man vet aldrig riktigt i vilkens mun de varit i först.
Nåväl här följer i alla fall receptet på min saffranskaka:
 

·        3 st ekologiska ägg

·        2,5 dl strösocker

·        1 tsk vaniljsocker

·        50 g smör

·        1 dl mjölk

·        0,5 g saffran

·        1 msk ljus rom

·        3,5 dl vetemjöl

·        2 tsk bakpulver

·        1 nypa salt

·        smör och kokosflingor till formen

·        florsocker till pudring av kakan

 

·        Sätt ugnen på 175 grader.

·        Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker vitt och riktigt pösigt.

·        Smält smöret tillsammans med saffran, rör i mjölk och rom, blanda det med äggsmeten.

·        Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och vänd försiktigt ner det i smeten.

·        Smöra och bröa en sockerkaksform med smör och kokosflingor. Fyll med smeten.

·        Grädda kakan i mitten av ugnen i 25-30 minuter. Prova med en sticka, den ska inte vara kladdig.

·        Låt kakan svalna något och stjälp sedan upp den på en tallrik eller ett brödgaller. Pudra över florsocker.

 

På kvällen dukade jag upp för en av mina absoluta favoriträtter, för mig och min Stefan. Stekt ungtupp. Sååå himla gott det är!

 

 
 Dagens citat:
 
Det spelar ingen roll vem du brukar vara.
Det enda som betyder något är vem du
väljer att bli.
 
 
Tänd det första ljuset, luta er tillbaka och bara njut för en stund… det är nu som det är som bäst.
 
Kram Annika
 
 

 

Klädd likt Nalle Puh och en smarrig saffranskaka. Läs mer »

Hyacinter, änglaspel och pissevär.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
I veckan som gått har det nästan bara regnat och regnat. Så har det regnat lite till. Och däremellan har det blåst halvt storm också.
Här på  Österlen går allt sånt här sorts väder under en och samma benämning. Nämligen ”pissevär”.
Kanske är det ett drag från det danska språket, som är lite mer hårt och vulgärt, än vår fina riksvenska,
Vårt lite finare språk som känns mjukare och mer melodiskt än danskans mer direkta och ocensurerade.
Men jag bara älskar det danska språket! Jag är en liten gnutta avundsjuk på min dotter faktiskt, som numera behärskar danskan helt utan problem.
Ibland tänker jag på danska tyst i mitt huvud … ”jeg syns de er flott” ….
… kanske är jag lite halvknäpp ändå!
Men pissevär har det definitivt varit!
Även om det visst kan vara både mysigt och trevligt att sitta inne och kura i sin stuga, så blir livet lite lättare om det inte regnar småspik precis hela tiden.
Det känns nästan som om det inte vill bli riktigt dagsljus på hela dagen.
För att muntra upp mig lite har jag förgyllt vårt hem med både ljus och blomster.
Hyacinter såklart. Jag älskar dessa lökar. Den doften alltså!!!
Såklart sparar jag dem alltid när de blommat över och när våren kommer åker de ner i jorden i hopp om att de ska få ännu någon säsong med blommor där ute.
Nytt i huset är också det näpna lilla änglaspelet.
När jag var barn så hade vi ett likadant hemma. Jag tycker att det är så fint!
Nu hoppas jag att helgen kan bjuda på någon liten ynka solglimt. Och om det nu skulle vara för mycket begärt, så skulle jag bli väldigt glad om det här på Österlen kom en sådan där berömd snöstorm som inte finns någon annanstans i världen.
Nämligen ”itt sunt darrande redet snifnog …  ja en rejjell, redi bösa”!!
Dagens tips:
Tag ut lite glädje i förskott när du
har tråkigt.
Japp, det bästa uttaget man kan göra skulle jag tro.
Varför inte leta upp några gamla foto som man kan skratta åt …
Det här är ingen bra bild – men ganska rolig ändå, med den där obehörig figuren i bakgrunden.
Typiskt katter!!
Ha det fint, skratta mycket och njut av en härlig lördag.
Kram Annika

Hyacinter, änglaspel och pissevär. Läs mer »

Den svartvita utmaningen.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , / 1 minute of reading
Hej alla fina.
Hoppas ni alla har en skön och bra fredag.
Den sista tiden har jag fått en del utmaningar som jag varit dålig att svara på.
Både på facebook och instagram finns dessa härliga svartvita bilder i massor nu.
Sju dagar av foto från ett vardagsliv. Jag älskar verkligen när mina vänner lägger ut privata bilder från sin egna liv och jag följer dem alla med stort intresse.
Jag håller på med bilder och foto varje dag och nu tänkte jag tacka er som utmanat mig. Jag hoppas att det är ok att jag gör det här på mitt eget vis. Såklart på min blogg.
Sju svartvita foto som för mig betyder det där lilla extra.
Och i min smak är ett svartvitt foto vackrast med någon form att liv … en människa eller ett djur …
Varsågoda!
Ha en fin kväll.
Och om någon vill utmana sig själv – häng på och gör er egen version av en svartvit utmaning.
En stor kram
Annika

Den svartvita utmaningen. Läs mer »

Varför det heter julstök.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Idag är det den 1 december och jag och min dotter Amanda ska julstöka här hemma hos mig.
Julstök heter det för att det bli så väldigt uppställt och rörigt. Som ett bombnedslag.
Det ska vara stökigt – det är liksom det som är hela grejen. Det är därför det heter just julstök.
Om ni ser någon på sociala medier som har julstök i ett välordnat kök, då är det bara lureri, ungefär som ett filmtrick tror jag.
För fem år sedan när alla tjejerna bodde hemma och julpysslade, då vill jag lova att det var rörigt emellanåt.
Stugans kök var litet, men det fanns hjärterum och det innebär ju att det också fanns stjärterum.
Åhhh vad jag saknar den där röran nu…
Då när det byggdes stora pepparkakshus, bakades bröd, julgotter och marsipangrisar.
Då när det tog en hel dag att diska upp efter dem.
(året var 2012, och pepparkakshuset hade fått sin inspiration från Ystads gamla vattentorn)
Som sagt, idag kommer Amanda och lilla hunden Snowie hit och vi ska pyssla tillsammans, hon och jag.
Jag och Johnny förbereder oss såklart med en stärkande promenad först.
Ännu går korna i sin hage och dräller. Jag undrar sådär lite försynt om bonden månne har glömt att han är kreatursägare … Men sånt kan man väl inte bara glömma bort?
Nu är det bäst att vi skyndar oss på här, innan hunden Snowie  med sin lilla matte kommer hit.
Såklart har jag förberett med en massa olika ingredienser för dagens pyssel.
Glöggen är provsmakad och en massa levande ljus ska tändas. Jullistan på Spotify är redo.
Det fanns en tid när min stuga var liten och trång, och huset var rörigare än någonsin.
Jag saknar den tiden nu, såklart.
Men det ska bli så mysigt att pyssla lite mer lugnt och stilla idag. Var tid har ju sin tjusning.
Kanske får vi möjlighet att starta en videochatt över hela världen också – vem vet.
(Ett litet budskap till alla unga barnfamiljer som kanske stressat ser alla de välordnade instagrambilder med förskönande filter. Bilder på hur ett lyckligt julfirande ska se ut. Men vet ni, lyckan finns inte där i fasaden, lyckan bor i era hjärtan tillsammans med dem ni älskar.)
(en jul då vi hade rörigare än någonsin – men så mycket lycka och värme)
Dagens citat:
Små, små ord av kärlek,
sagda varje dag
sprider över hemmet
solsken och behag.
Hoppas ni alla får en fin fredag. Och hinner man inte julstöka, så är det viktigaste att man hinner vara tillsammans. Det finns färdiga pepparkakor och man bli precis lika snäll av dem.
Tjingeling och kram.
Annika

Varför det heter julstök. Läs mer »

Rulla till toppen