november 2017

En vacker frostmorgon på Österlen.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Att vakna upp till en morgon med frost och klar luft är så himla härligt tycker jag.
Fortfarande blommar rosorna vackert och den här tidiga morgonen var det som om någon rullat de vackra blommorna i ett lager av strösocker.
Den första frosten är alltid så fin tycker jag.
Någon har förutspått att det kommer bli en sträng vinter med mycket snö det här året.
Det blir som det blir med den saken. Men den första riktiga frostknäppen är bestämt här.
Jag och hundarna gick en liten kort sväng i det frostiga landskapet.
Jag hade en tid att passa, så morgonturen fick bli kortare än vanligt. Lite skeptiska såg hundarna allt ut, när ”finjackan” åkte på istället för de vanliga sunkiga hundkläderna.
Den här förmiddagen hade jag en bokad tid för att göra vid fötterna.
Det där med fotvård är så himla skönt tycker jag och något jag verkligen uppskattar.
Varannan månad unnar jag mig ett besök hos gulliga Lise i Brösarp.
När man som jag använder mina fötter mycket så förtjänar de lite extra omsorg tycker jag.
Tusen tack goa Lise för att du får mina fötter och hela mig att må så himla bra!
På min väg till Brösarp var det så väldigt vackert den här morgonen.
Jag var tvungen att stanna ett par gånger och bara knäppa några foton.
Vid den vackra backen vid Sträntemölla var solen på väg upp med ett glödande sken.
På det tomma marknadsfältet i Kivik stod höstfärgerna i en vacker kontrast till det knallblå havet i bakgrunden.
Så fint.
Dagens citat:
Tusen ljus kan tändas av ett enda,
utan att livet för det ljuset förkortas.
Glädje avtar aldrig genom att delas.
Idag får vi komma ihåg att glädja alla pappor lite extra.
Ha en fin dag.
Kram Annika

En vacker frostmorgon på Österlen. Läs mer »

Piffat till håret och bakat mjuk pepparkaka.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Hoppas ni alla har det bra och mår finfint.
I veckan har jag hunnit med lite sånt som man måste ta sig tid till mellan varven. Som att gå till frissan till exempel.
Att klippa sig får man göra på betald arbetstid – eftersom håret växer på arbetstid…. ja, det har jag fått lära mig av en kär gammal arbetskollega som genom åren bjudit mig på så många skratt! Tack för det kära H.H.
Nåväl kort och ljust blev mitt resultat.
(Fotograf: Stefan Hantverkarn Olsson)
Min syster har alltid påpekat att jag aldrig förändrar mig. Att jag alltid har haft samma frisyr i precis hela livet.
Och det är tråkigt har jag fått höra …
Kanske jag inte gör sådär drastiska förändringar alltid – men lite skillnad har det väl blivit…. åtminstone kortare.
Mitt hår är ganska enkelt. Det bara finns där och jag gör sällan så mycket med det, mer än tvättar det då det behövs såklart, klipper och lite ljusa slinger.
Tänk förr, när jag var liten, då åkte damerna till frisören och ”fick håret lagt”.
Jag vet egentligen inte riktigt vad det där innebar. Kanske fick det sitt hår stylat och fixerat med spray …
så det liksom låg där det låg sedan … Högt och hårt.
Japp tiderna förändras. Nu ska man sätta i hårförlängning både här och där, samtidigt som generande hårväxt på andra ställen måste tas bort permanent.
Nog om hår!
I veckan har Stefan samlat ihop alla utemöbler som vi alltid förvarar under en jättestor presenning över vintern.
Det funkar bra, även om det inte är så snyggt.
Undertiden passade jag på att baka en enkel kaka till kvällsfikat.
En helt vanlig hederlig gammaldags mjuk pepparkaka fick det bli. Ibland blir jag så trött på att allt ska konstras till så mycket. Nytt och modernt. Kul ibland såklart. Men det enkla är oftast det goda, tycker jag.
Mitt recept kommer från boken ”Sju sorters kakor” och heter Prästgårdens Pepparkaka..
Dagens citat:
Lita inte på allt du ser.
Salt kan vara förvillande
likt socker ibland.
Ha nu en riktigt härlig helg.
Kram Annika

Piffat till håret och bakat mjuk pepparkaka. Läs mer »

Baskemölla bjöd på en vårdag i November

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Förra söndagen hade vi ett underbart väder här på Österlen.
Jag tog hunden Johnny med mig och begav mig till det vackra Baskemölla för att vandra en bit längs kusten.
Den här novembereftermiddagen var det ett alldeles fantastiskt ljus.
Ni får helt enkelt hänga med på vår promenad här genom mina bilder.
Vi startade vid Baskes lilla söta hamn. Vinden var ljummen och jag kände genast att jag tagit på mig på tok för mycket kläder. Den stickade mössan åkte av och dragkedjan i min jacka fick vara uppknäppt.
Ännu lyste några vilda blommor upp i det gröna gräset.
Åhhh det där ordet ni vet,  ordet som jag älskar … vilda sommarblommor.
Nyponbuskarna var översållade av ilsket röda nypon.
Det blev som den vackraste tavla med havet i bakgrunden.
Ofta när jag går längs strandkanten i Baskemölla, så spejar jag lite extra för att kanske få syn på någon liten, söt säl.
Det händer lite då och då att man kan stöta på säl just här.
För en del år sedan hade jag den stora turen att få se en gullig säl liggandes här på en sten.
Men den här söndagen var det bara den bedårande naturen som tog andan ur mig. Inte illa det måste jag säga.
När man går från Baskemölla med siktet inställt mot Simrishamn så kommer man efter en liten stund till ett speciellt ställe.
Stenigt kan man väl kalla det.
En massa sten som fått sin formation av en människohand.
I en grupp på facebook har jag läst olika förklaringar om det här. Det är allt ifrån de som är av den bestämda åsikten att det måste röra sig om något mycket gammalt, ja förmodligen från stenåldern. Till de som tror att det är någon som trollat ihop det över en natt, typ i förrgår.
Vad jag har hört, så är det en nu levande man, som gjort det där som en ren hobby. Ett konstverk av naturens eget material. Första gången jag såg det här var nog för 8 år sedan.
Visst är det fint!
Om man vandrar vidare mot Simrishamnshållet så kommer man till en charmig liten strandremsa.
Där växer det ett ensamt träd som ger platsen sitt karaktäristiska och vackra utseende. Så fint med Stenshuvud långt där borta i bakgrunden.
När jag och Johnny sakta vandrade fram i den mjuka sanden, var där plötsligt ett vitt stenhjärta som påkallade min uppmärksamhet. Jag lät det ligga kvar på stranden och gick vidare.
Men på vår tillbakaväg var det där hjärtat där igen…. som om det var menat för just mig …
… försök själv hitta samma lilla sten på en sandstrand två gånger ….
Numera ligger det vita hjärtat i min ficka, och ibland fingrar jag lite på det.
♥
Den här eftermiddagen kändes nästan som en av de första vårdagarna. Fast inte en enda fågel hördes sjunga, utan det enda som bröt tystnaden var vågornas lugna kluckande.
När jag åter satte mig i bilen för att köra den korta sträckan hem, slog jag ett öga på bilens termometer.
14 plusgrader.
Nej, inte behövs några stickade mössor då inte!
Dagens citat:
Den enda människa du någonsin
borde tävla med är dig själv,
därför att en ärligare motståndare
kan man aldrig få.
Jag önskar er en riktigt härlig fredag.
Kram Annika

Baskemölla bjöd på en vårdag i November Läs mer »

Tjuvstartat på Mårtensafton.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej hej
Oj vad dagarna rullar på.
Livet går sin gilla gång, med alla sina småbestyr, tankar och guldstunder.
I morgon är det Mårtensafton. Det är en viktig afton att fira – särskilt om man som jag är en matglad skåning.
Vi brukar köpa oss en gås till Mårten, men eftersom vi nu bara är två i hushållet fick det bli vanlig kyckling.
Inte heller kunde jag vänta in rätt dag. I helgen åkte den feta majskycklingen så in i ugnen.
Mmmm …. det är så himla gott med allt som hör till. Brysselkålen var slut, men det är annars ett givet tillbehör.
Rikti mad.
-”Kyd, panntofflor å tjuck sås – di e rikti mad forr en karr” …
Det där är skånska och betyder ungefär att gåsamiddag är en fin och mättande anrättning.
Nu skulle det visa sig att min ”Lillegåsamiddag” skulle komma att bli tämligen ensam.
Den mysiga stund jag trodde jag skulle få med min andra hälft blev en ensam tillställning med bara mig själv.
Det gör alls ingenting. Jag korkade upp en sådan där liten flaska rödvin som jag har på lager och avnjöt flygfäet i lugn och ro. Allt medan sex par ögon stirrade lystet på varje munsbit jag tog.
När Stefan anlände hem efter en kall vildsvinsjakt smakade det nog ganska bra med ”rikti mad” i magen även för honom.
Här i Skåne ordnas det riktiga gåsamiddagar runt om på de lokala restaurangerna. Såklart med svartsoppa som förrätt och äppelkaka till efterrätt.
Det är så himla gott!! … allt utom soppan då förstås ….
En gåsamiddag jag aldrig glömmer, var den gången då jag deltog som ”Herr August Torraa”. En middag då jag var ung och gick på något så fantastiskt som på en Lanthushållsskola i Tollarp. En galet, rolig tid!
Kanske ska jag blogga lite om det någon gång …
(Här på väg att avnjuta den feta gåsen – festklädda och fina)
 När man satt i sig en så stor och bastant middag så krävs det att man gör av med lite kalorier nästa dag.
Såklart blev det några varv runt sjön.
Oj oj vad det är gott om kottar i år. Om det betyder sträng vinter, eller så, det vet jag inte. Men jag tror att det betyder att alla ekorrar blir mätta och glada i alla fall.
En som inte blev glad när vi kom hem, det var jag.
Någon hade grejat med en av mina blommor …
Och det var bara att ta fram städattiraljerna och fixa undan allting.
Nåja, så blev det städat och fixat i ett naffs!
Det finns inget ont som inte har något gott med sig.
Dagens citat:
Lev sju dagar i veckan!
Sluta gå och vänta till helgen.
Gör i stället dina veckodagar till högtider.
Öppna det fina vinet en tisdag,
använd bästa servisen en onsdag
eller gå på bio en torsdag.
I morgon är det fredag och Mårtensafton. Passa på att fira det lite extra.
Gör en klassisk gåsamiddag – det är så ljuvligt gott.
Eller köp en pizza med kycklingfilé, det går också fint.
Vi får se, kanske blir det något extra gott även här.
En härligt go skånsk tocke, kanske … det betyder stekt tupp, och är riktigt gott det med. Och då ska jag se till att ha laddat med färsk, fin brysselkål.
Ha en fin dag.
Kram Annika

.

Tjuvstartat på Mårtensafton. Läs mer »

Kal P Dal och katten Felix

Lämna en kommentar / Allmänt, Hundar och katter / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Här hemma hos oss bor det en gentleman.
Och då menar jag varken min man Stefan eller hunden Johnny. Nej den jag syftar på är vår katt Felix.
Vi har två katter. En vanlig bondkatt. Hon heter Judith och kom in i vårt liv genom en slump.
Så har vi då katten Felix. Han är en kastrerad main coon blandning som föddes på en rottweilerkennel.

Det är Felix som är gentlemannen i familjen. Med full respekt och hänsyn låter han alltid lilla Judith gå före till matbuffén.

Tålmodigt sitter han bara och väntar på sin tur.
Katternas lilla smörgåsbord står alltid uppdukat på vasken i mitt grovkök. Där får det vara i fred för hundarna och där gör det inget om katterna sitter på vasken och äter.
Kanske kan det vara så att katten Felix inte alls är någon gentleman …
kanske är det så, att han bara är tidernas toffelhjälte!
I helgen har jag varit på en musiktillställning på Arenan i Malmö.
Det var en hyllning till en av mina favoriter från tonåren.
En hyllning till Kal P Dal.
Då när jag var fjorton år, då älskade jag alla hans låtar. Varenda text kunde jag utantill och jag var nog i himmelriket när jag fick se honom live på Tingvalla i Tomelilla.
Än idag finns det gulnande urklippet kvar i mina gömmer ….
Den här kvällen blev som en flaschback tillbaka till min ungdom.
Alla de gamla härliga, skråliga skånska låtarna kunde jag ännu texten till …
”Jonnie, va gör du” – ”Blåa Skor” – ”SJ” – ”Raka rör” ….
Det blev en härlig kväll med Pedalens pågar, Sven Melander, Danne Stråhed… mfl.  Sist men inte minst, Nic Schröder som gjorde ett fantastiskt uppträdande som Kalle Pedal.
En fantastisk kväll.
Ja det är nog så att ålder bara är en siffra. Trots att det gått mer än 38 år sedan jag nästan rockade röven av mig till den här galna musiken, så kändes det som igår.
Dagens citat:
Starkare är den kärlek som uppstår
ur längtan – än den som hålls
levande av minnen.
En kort stunds tillbakablick till gamla  tider får räcka. Nu längtar jag efter nya upplevelser och äventyr.
…fast det utesluter förstås inte att jag nu för tillfället spelar en lista på Spotify som heter ”Till Mossan”…
Ha en fin dag.
Kram Annika

Kal P Dal och katten Felix Läs mer »

En extra tanke till våra kära som lämnat oss ♥

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
I helgen har det varit Alla Helgons Dag.
Dagen då vi minns lite mer och tänker på de som stått oss nära.
Vädret var milt och lite grått den här röda lördagen.
Vid sjön rådde ett sådant lugn den här morgonen. Som om moder natur ville visa oss alla sin respekt.
Jag och Stefan tog en tur till handelsträdgården och valde ut några vackra gravsmyckningar.
En till min mamma Ingrid, och en till svärfar Nisse.
Sedan bar färden vidare till Brösarps kyrkogård där min mamma har sin viloplats i en liten vacker backe, med utsikt ut mot min gamla småskola och bort mot kyrkan.
Mitt dåliga samvete gnagde lite grann. Som grus i skon ungefär.
Jag var pinsamt medveten om att det var ett tag sedan jag tagit mig tiden att besöka hennes plats.
Skuldmedvetet drog jag bort de döda sommarbegoniorna som blivit mjuka av årets första frost. Rensade bort ogräset som växt upp över kanten på hennes vackra natursten.
Men så kunde jag nästan höra hennes röst … ”det är ok, Annika …. jag vet att du haft mycket ” …
För så är det – ingen kommer någonsin att kunna förstå – i alla fall ingen lika bra som ens egen mamma♥
Och nu har hon fått fint igen.
 Sedan körde vi vidare till den vackra Mellbykyrka och dess bedårande gravplats.
Här vilar min svärfar sedan 10 år tillbaka.
Även svärfar Nisse fick ett litet smyckat hjärta vid sin sten.
Den där stenen som sönerna tagit vid hans absoluta favoritplats i livet. En plats nära havet, där han som ålafiskare älskade att vara.
På kyrkogårdarna kom och gick människor med blommor och mosskransar hela tiden.
Det är något högtidligt med just den här helgen, när man minns lite extra och hedrar dem man mist.
Så har det ju varit Halloween också i veckan
Något som min mamma Ingrid inte var helt förtjust i. Jag vet att hon inte gillade att det sammanföll med den lite mer allvarsamma All Helgonadagen. Amerikanskt trams ansåg hon, när barnbarnen kom dragande med sina utstyrslar.
Men jag tror faktiskt att hon drog lite på smilbanden ändå, det där året då min dotter slog alla rekord i halloweensminkning….
Allt som hennes älskade barnbarn gjorde hade hon alltid överseende med. Precis så som en mormor ska vara.
På kvällen kom en bild från min fina dotter Amanda…
… mormor är ju värd de finaste blommorna i hela världen, sa hon …
Ha det gott nu  mamma Ingrid och svärfar Nisse.
Och det är ju så, att de vi mist finns inte där på de kalla kyrkogården – de finns i våra hjärtan. För alltid!
Dagens citat:
Varje handling av
villkorslös kärlek ekar i
evighet.
Till Camilla.
En stor, varm tanke till dig, min älskade kusin, som lämnade dina nära och kära på tok för tidigt. Minnet av dig är så nära och levande, som om du var här igår … Jag glömmer dig aldrig♥
En ”maja-lykta” brinner ofta för dig här hemma hos mig. En alldeles speciell lykta som minner om dig … ♥
Hoppas ni alla har det bra och har funnit lite tröst i att minnas och hedra just era kära som lämnat er.
Livet måste gå vidare för alla oss som finns kvar här på jordklotet, för så är det menat.
Kram Annika

En extra tanke till våra kära som lämnat oss ♥ Läs mer »

En transportsträcka.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej och gomorron
Japp så är det dags att sparka igång en ny vecka i den mörka novembermånaden.
På min morgontur runt sjön är det inte ofta jag möter någon nu, och det är så skönt.
Jag får ha mina tankar i fred liksom. Ingenting som avbryter.
Fortfarande går korna i betet och dräller. Bonden har kört ut lite halm åt dem. Nu vet jag inte om meningen är att de ska äta av det där, eller det bara är för att de ska ha något varmt och torrt att ligga på.
Hunden Johnny och jag hade gärna sett att hagen blev tom snart, och ledig för oss att spåra på.
Det är inte utan att jag nästan har börjat längta lite till advent och juletid redan.
Jag brukar inte känna såhär, men i år tycker jag nästan bara att november månad är som en transportsträcka till december ska börja.
Jag längtar efter att få börja med lite julstök. Inte så mycket så det blir ett tvång och bara precis det som jag gillar och tycker om.
Jag önskar jag haft hela familjen lite nära och jag kan inte låta blir att drömma mig tillbaka fem år i tiden – till den där julen som var mamma Ingrids sista …
Men det är meningen att man ska leva här och nu, så därför njuter jag av den månad som är, och gläds över vad livet ger.
Men lite julstämning längtar jag allt efter ….
I Canada har Andréa nyss fått snö och jag tycker mig kunna höra en svag melodi …
Jingle bells, jingle bells
Jingle all the way
Oh, what fun it is to ride
In a one horse open sleigh
En liten konstig längtan har fötts i mitt hjärta  ….
Jag längtar efter att få fira julen i New York … jag som aldrig någonsin varit i Amerika (mer än en kort mellanlandning) Och egentligen känner jag mig inte alls bekväm i storstäder.
Nix, i år får det allt bli i Gyllebo! … men ett annat år kanske ….
Dagens citat:
Jag älskar flygplatser för att
samhällsreglerna inte gäller.
Ät pizza och drick en öl klockan 7
på morgonen i mjukisbyxor.
Ingen bryr sig.
Hur känner ni inför julen?
Ångest, glädje?
Hursomhelst – gör något bra av den, för det finns inga måsten, bara möjligheter!!
Kram Annika

En transportsträcka. Läs mer »

Smultron och lökar som ska blomma.

Lämna en kommentar / Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading
Gomorron.
Med siktet inställt mot advent och jul känns den gångna sommaren allt mer avlägsen.
För varje dag blir det lite mörkare och dagarna blir kortare. Jag tänder mina stearinljus på morgonen när jag dricker mitt morgonkaffe. Det är något behagligt med den här mörka tiden också tycker jag.
Ute i trädgården lyser vår blodbok upp som en glödande eld.
I vacker kontrast står mitt älskade magnoliaträd fortfarande grönt och frodigt sidan om. Gräsmatten börjar täckas av alla de eklöv vi ständigt tampas med på hösten.
Som alltid ligger jag lågt och avvaktar med lövräfsningen i hopp om att någon höststorm ska förflytta det mesta av löven in till någon av grannarna … Ett år hände det faktiskt.
Blir det sol och lite torrt så tänker jag köra ett varv till med gräsklipparen.
I veckan har jag satt de där lökarna som jag köpte när jag var på Gekås i Ullared.
En massa fina pingstliljor som jag tycker är så söta och som ger en lite gammeldags känsla.
Inne i orangeriet står mina träd nu på vinterförvaring. I en av krukorna växer en liten smultronplanta som trotsar höst och vinter och ännu bjuder på några få bär.
En annan blomma som hängt med mig i många år, och som flera gånger nästan varit helt dödförklarad, bjuder just nu på en bedårande blomning.
 Min vita ros, den som jag fått av svärmor Karin, den blommar ännu.
Vita bleka knoppar som nästan ser ut att huttra lite i höstsolen.
Den sista lilla doftviolen tittar upp genom löven vid vår veranda.
De är så tappra, de där små violerna. De är en av de första blommorna som kikar fram på våren, men även en av de sista som finns kvar långt ut på hösten.
Dagens citat:
Ta varje chans du får i livet, för
vissa saker händer bara en gång.
Du kan inte på förhand veta hur
fantastiskt bra det kan bli.
Hoppas ni får många bra chanser och verkligen har modet att fånga dem .
För det kan ju faktiskt också vara en risk att hoppa på ”det där tåget” …
Jag brukar alltid tänka, att om jag inte har någonting att förlora, då kan jag lika gärna våga följa med tåget mot något som kan bli mitt livs äventyr.
Det finns ju inget värre än att ångra att man inte vågade!
Våga att riskera och ta chanser lite, lite mer.
Ha en fin dag och kram.
Annika

Smultron och lökar som ska blomma. Läs mer »

En av tre är hemma igen.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej.
Hon är hemma igen!
Min mellandotter Amanda är hemma från semestern igen, och det känns så bra att ha henne nära.
Den lilla hunden Snowie blev såklart jätteglad över att se sin lilla matte igen.
Under tre veckor har Snowie bott här hos mig och det har gått så bra.
Såklart blev det stort pusskalas!
Snowie har en sjukdom som heter syringomyeli. Det är en sjukdom som hon måste medicinera för varje dag livet ut.
Nästan hela tiden hon varit här hos mig har hon varit pigg och glad, men så kom det ett litet skov förra helgen. Då fick hon ont i ryggslutet och ville helst bara vara i fred. Det är så hon har det, lilla Snow, det går upp och det går ner.
Glad blev hon i alla fall åt att se Amanda.
Någon som inte heller mår helt bra är ju Stefan. Ännu är han sjukskriven det mesta av tiden och håller på med en segdragen utredning på sjukhuset.
Men lite kan han jobba (25%), här uppmuntrad av hunden Molly.
I Canada har min dotter Andréa nyss tagit kanadensiskt körkort fick jag veta.
I våras köpte hon en gammal bil där borta i Amerika och min mammahjärna började då genast fundera på vem som kört den bilen fram till nu ….
-”asch, jag körde bara lite grann … till affären och till uppkörningen och så” …. svarade Andréa lite undvikande, när jag försynt undrade över det.
Ja, det är tur man inte har reda på allting … det hade inte varit bra för mina ”mammanerver”.
Andréa bor tillsammans med ett galet gulligt djur.
Ett nakenmarsvin.
Tack!
Jag måste ju bara skicka ett stort, rejält tack till Amanda och Jimmy för presenten jag fick.
En ljuvlig, exklusiv parfym. Mmmm …
Jag älskar dofter och de får gärna vara sådär lite ”unisex” med drag åt det maskulina hållet.
Tack ♥
Dagens citat:
6 sanningar om dig:
  1. Du är värdefull
  2. Din historia är viktig
  3. Ditt liv har en mening
  4. Dina drömmar räknas
  5. Din röst spelar roll
  6. Du föddes för att göra skillnad

Viktiga DU – jag önskar dig en härlig dag.

Kram Annika

En av tre är hemma igen. Läs mer »

Ett färdigt badrum.

Lämna en kommentar / Stefan Hantverkar'n / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Under tiden som jag varit ute i skogen och ”lekt krig med grabbarna” så har livet fortsatt att rulla på här hemma på firman. Det har renoverats, byggts och fixats.
Ett nytt badrum har blivit klart åt en kund någonstans på Österlen.
Visst är det fantastiskt vilken skillnad det kan bli. Från i stort sett bara ett mörkt, murrigt skal av grov betong och sten, till ett inbjudande varmt badrum med golvvärme och fräscha plattor.
Även hallen fick sig en makeover och jag tror nog att vår kund var mer än nöjd.
Tjusigt, eller hur!
Själv har jag jobbat mig igenom de där pappersbunkarna som växt i onaturlig takt på kontoret.
När alla vänner skickade bilder på sina halloweenpyssel kontrade jag med en bild på mitt lilla pyssel …
Men allting har en ende! Ja utom korven då, som ju har två.
Frisk luft i skön natur skapar ny energi åt trötta hjärnor. Pyttesmå rundor har hunnits med.
Dagens citat:
Det handlar inte om hur
pampig villa du har,
det handlar om hur
lyckligt hem du har
Så sant, så sant
Särskilt idag när vi överallt bombaderas med inredningsmagasin, inspirationsbloggar, renoveringsprogram på TV … Det ena tjusigare än det andra.
Glöm då aldrig bort att lyckan inte kan köpas för pengar. Lyckan bor inte i det nya badrummet eller det välstylade köket. Lyckan bor i samvaron med dem vi älskar och håller av.
Hitta glädjen i att renovera och skapa vackra hem, men låt det inte bli det viktigaste i livet.
Pausa, skratta och lev. Hitta humorn och ta saker för vad det är – för det mesta som inte har med liv att göra, är ju faktiskt bara bagateller. Döda ting.
Vill ni har hjälp med just er renovering här på Österlen, så finns vår hemsida med våra kontaktuppgifter här.
Ha en fin fredag kära vänner
Kram Annika

Ett färdigt badrum. Läs mer »

Rulla till toppen