Hammarsbackar – Gylleboannika

Backe upp och backe ner.

2 kommentarer / Allmänt, Natur / Av Annika Olsson / 15 juli, 2022 / Ales stenar, Hammarsbackar, Kabusa, Kåseberga, Skåne, Ystad / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen var det dags för lite härlig vandring för mig och min vän igen.

I Ystad parkerade vi bilen vid idrottsplatsen och startade vår vandring med siktet inställt på Kåseberga.

Det var det bästa tänkbara vandringsväder, soligt och med en skön vind i ryggen.

Strax innan Kabusa tog vi en kort paus för att tömma sanden ur skorna och äta lite medhavd frukt.

Sedan traskade vi på pigga ben, backe upp och backe ner. På Hammars backar låg korna trötta och kikade på oss med en lite förvånad uppsyn.

Utsikten över landskapet var hissnande där uppe från backarna.

Med värdens bästa vandringssällskap gick tiden alltför fort.

Plötsligt var vi framme vid Ales stenar. Trots att vi bara sett ett fåtal personer längs hela sträckan från Ystad, så var det fullt av turist när vi anlände till Kåseberga och till Ales Stenar.

Nere i Kåseberga köpte vi vars en kall dricka och en välförtjänt mjukglass. Ett bra tag satt vi sedan på en bänk och bara njöt av stunden.

Sedan ringde vi efter våra privatchaufförer (och ni vet nog vem.) De båda låg säkert i startgroparna, för de kom genast och hämtade oss och tog oss tillbaka till Ystad.

På restaurang La Petit Bistrot lät vi oss väl smaka av en härlig köttbit och en kyld dricka. Så himla gott!!

Det blev en sååå mysig och härlig sommardag. Tack min bästa vandringskompis♥

Dagens citat:

Bli aldrig så upptagen med att skapa ett liv så att du glömmer att leva.

Ha det bäst.

Kram Annika

Backe upp och backe ner. Läs mer »

Österlenleden, del 4

Hejsan.

Jag och Andréa tyckte att vi var mogna för ytterligare en etapp på Österlenleden.

Vi valde etappen mellan Nybrostrand och Löderup. Och den här dagen fick vi även med oss den yngsta systern Emmy.

Solen sken och det blåste en ganska frisk vind från havet.

Vi traskade glada i hågen fram längs havet

Såklart krävdes det tömning av skor och andra små pauser lite då och då.

Perfekt vandrarväder hade vi den här dagen.

En massa skoj och bus blev det, med två systrar som inte sett varandra så mycket det senaste året.

Sååå många glada skratt.

Över Kabusas fält vandrade vi.

Jag höll ett vakande öga på alla korna förstås. För man vet aldrig vad ett gäng kossor kan få för sig …

Sedan bar det upp för en massa backar. Jag tror att det var på Hammarsbackar vi vandrade tillsammans med alla korna.

Utsikten där var nästan bedövande vacker.

Det var där uppe på backarna det gick utför med min frisyr…

Töserna hade sina långa hår uppsatt i snoddar och flätor, men mina rufsiga lockar virvlade fritt i vinden. Och som de virvlade. De stod som en sky runt mitt huvud hela tiden och kändes mer och mer som om det var gjordt av fint stålull.

Det var helt galet som det blåste där uppe på backarna och som vi skrattade åt mitt hår.

Trots att Emmy gjorde vad hon kunde för att hålla styr på mina lockar så var det mest som ett skatbo på mitt huvud.

Men vi njöt alla tre och travade glatt på både uppför backarna och nerför backarna.

Det var så vackert där uppe på backarna och vi njöt av den fantastiska utsikten. Fantastiskt att blicka både ut över landskapet eller på andra hållet ut över det glittrande havet.

Några trötta får låg i den branta backen och såg även de lite vindpinade ut.