april 2016 – Sida 3 – Gylleboannika

Årets varmaste dag.

Kära Blogg

Det var en underbar morgon – och jag hör nu själv hur jag låter som en papegoja eller en gammal grammofon som hängt upp sig. Samma beskrivning varendaste dag.

Fast det var verkligen ljuvligt.

Plötsligt när jag gick där i min egen värld, föll det ett stilla regn som bara var så där mysigt.

I helgen ska det var det sedvanliga bilrallyt här i Gylleboskogen. När jag var en ung tjej älskade jag att åka ut i skogen och titta på dessa bilrally tillsammans med min kompisar, som allihopa var tuffa pågar. Fart och fläkt och såklart drömde jag om att själv få ratta en tillbucklad rallycrossbil.

Nu vet jag inte längre om jag egentligen är lika stormförtjust …. Att det ska bli ett sådant hallaballo och oväsen i min älskade skog. Ingen har heller frågat de som bor där, vad de tycker…. Den fina räven som strök en liten bit ifrån mig i påskas, eller grävlingarna som är ute i gryningen och gör egna små stigar. Alla grodor, fåglar eller den unika hasselmusen. Rådjuren, vildsvinen … ingen av dem har fått chans att ge sin syn på saken och det känns inte riktigt lika kul längre.

Fortfarande är det noll och ingen aktivitet på grodornas parningsplats. Jag börjar bli lite rädd för att de sexstrejkar och har ingått i någon kyskhetssekt och lever i celibat allihopa.

Efter kontorsjobbet gick jag ut i min älskade trädgård. Min oas. Det kändes som om värmen slog emot mig. Hela 17 grader i skuggan visade termometern. Mina kläderna åkte av efter en stund och en ljuvlig stund i solstolen unnade jag mig och min kropp. Det ska va gött å leva.

Från det danska universitetsdjursjukhuset kom en hälsning från min älskade dotter Andréa, som gör sina sista veckor innan den tunga titeln är hennes. Djurläkare Henriksson.

Jag förstod att det handlade om ryggen, men fick gå in och googla ….

Översättning kom så småningom.

Jag är stolt och glad för din skull min älskade dotter ♥

Dagens tänkvärda ord:

”Bara en dröm” säger snusförnuftet.

Då har man glömt att drömmar skapar verklighet.

Kram och Hejdå Bloggen

Årets varmaste dag. Läs mer »

En skadad padda och den spännande vätterosen.

Kära Blogg

Även om solen aldrig riktigt ville bryta igenom molnen så var det en underbar morgon.

De blå sipporna står nu i sin fulla prakt och i de mörka vattensamlingarna runt sjön börjar alla vattenväxter sakta titta upp över vattenytan igen.

På grusvägen mötte vi plötsligt en skadad padda. Det rann en strimma blod ur hennes mun. Hundarna sniffade lite nyfiket på den stackars paddan, innan jag försiktigt lyfte in henne i gräskanten. Jag älskar grodor och paddor. Det är något snällt och ofarligt över dessa stjärtlösa groddjur tycker jag.

Vid munkagången simmade de tre vita vackra svanarna. Åhhh vad jag hoppades att de ville stannat kvar här i sjön.

Så tittar den så upp ur jorden. Den spännande växten som heter vätteros. Det är en snyltrotsväxt som lever som helparasit. Den saknar klorofyll och jag tror att det är en fridlyst växt. Dess närmaste släkting lär vara lejongap.

Kanske inte den vackraste blomman i skogen, men ack så intressant och spännande.

Dagens tänkvärda ord:

Fråga inte dig själv vad världen behöver.

Fråga dig själv vad som väcker dig till liv och gör sedan det.

För vad världen behöver är människor som verkligen har vaknat till liv.

Kram och Hejdå Bloggen

En skadad padda och den spännande vätterosen. Läs mer »

Söndagsbestyr i ett behagligt lunk.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 4 april, 2016 / Allmänt / 2 minutes of reading

Kära Blogg

Den här söndagen ville solen aldrig riktigt titta fram. Det gjorde egentligen ingenting. Det var så fantastiskt härligt ändå.

På min runda runt sjön stötte jag den här morgonen på några andra morgonpigga människor med sina hundar. Härliga morgonmöte.

På ett ställe i skogen växte fullt av vackra scillor.

Under tiden som Stefan fortsatte med vår stora renovering, småpyssslade jag med det jag kunde fixa.

Den här söndagen planterade jag om lite blommor. Jag satte in en bukett vackra rosor i byggröran, för att skapa lite vacker harmoni.

När vi nu flyttade vårt TV-rum, så saknade vi ljuspunkter vid soffan. Jag har googlat runt och haft turen att hitta en gammal golvlampa som jag länge önskat mig. Efter lite mailskrivande och väntade så har lampan så äntligen kommit. Och jag blev så nöjd. Jag älskar den där gamla stilen! Och lilla katten Judith tycker också att lampan är bra. Hon njuter i fulla drag när hon intar sin plats under den och värme sig likt en griskulting under sin värmelampa.

Dagens tänkvärda ord:

Om du tänker irriterande tankar om andra, fyller du dig själv med irriterande känslor.

Medan om du tänker goda tankar om andra, fyller du dig själv med goda känslor –

finn något gott hos andra och du finner något gott hos dig själv.

Kram och Hejdå Bloggen

Söndagsbestyr i ett behagligt lunk. Läs mer »

Hur ska jag någonsin …. åhhh tack Amanda!!

Lämna en kommentar / Familj / Av Annika Olsson / 3 april, 2016 / Allmänt / 1 minute of reading

Kära Blogg

Min fina, älskade dotter Amanda, har gett mig en present. Oväntat och helt utan anledning.

Det dyraste, finaste badsalt som ska hjälpa mot onda kroppar och även en duschkräm med samma lindrande effekter.

Jag vet att när man pluggar och inte har någon inkomst så är det inte det lättaste att få sina pengar att räcka till. Trots det tänkte hon på mig. Det är kärlek.

Jag älskar dig Amanda, oändligt ♥

Den här lördagförmiddagen njöt jag i fulla drag. Jag hade en av mina älskade döttrar hos mig. Våren stod för dörren och det var bara att njuta av nuet.

Såklart gick vi rundan runt sjön. Underbart.

Så var det dags att sätta lite penséer i alla krukor runt huset. Jag älskar dessa första blommor som man sätter på våren.

Dagens ord:

Man kan inte bli lycklig, man kan endast vara lycklig.

Lyckan finns redan inom oss – det handlar om att frammana sitt mod och våga omfamna den.

Kram och Hejdå Bloggen

Hur ska jag någonsin …. åhhh tack Amanda!! Läs mer »

Årets första nässelfjäril.

Lämna en kommentar / Djurliv / Av Annika Olsson / 2 april, 2016 / Allmänt / 1 minute of reading

Kära Blogg

Den här dagen var det återigen en helt underbar morgon.

Jag och hundarna njöt i solen och våra skuggor på marken blev långa och såg roliga ut.

Någon hade städat upp allt skräpet vid badplatsen och jag blev glad i hjärtat.

Ramslöken stod alldeles grön i sin backe och gav en skön kontrast till resten av marken som fortfarande bara var täckt av löv.

På eftermiddagen kom vår trogne ekorre och vid grodplatsen fick jag se årets första nässelfjäril.

En bra fredag.

Bäst på hela dagen var ändå att få träffa min dotter Amanda. Hon kom hit på kvällen och sov över.

Bland det bästa i mitt liv är mina döttrar och jag längtar efter att ha dem alla samlade igen.

Jag bjuder på en tjejbild av oss, hela gänget, en dag för ganska länge sedan.

Dagens citat får bli Zlatans nya uttalande.

Jag bara älskar det!

Ni tror att jag är slut.

Men jag är inte som du.

För jag är inte du.

Jag är Zlatan Ibrahimovic.

Och jag värmer bara upp.

Kram och Hejdå Bloggen

Årets första nässelfjäril. Läs mer »

Känslan av att få smälla igen dörren hårt, hårt.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 1 april, 2016 / Allmänt / 2 minutes of reading

Kära Blogg

Det var en underbar morgon. Den här veckan bor lilla hunden Snowie hos oss. Oftast brukar hon klart och tydligt visa att hon inte alls är intresserad av att följa med mig och de andra hundarna ut. Den här morgonen visade hon lika tydligt och bestämt att hon verkligen ville följa med oss ut på vår runda.

Härligt!

Sedan var det dags för mig att köra till sjukhuset för att kontrollera mitt blodtryck.

Så många människor det finns som inte borde jobba inom vården. Den här dagen stötte jag på en … förlåt mig nu, men …. en jävla surfitta rent ut sagt.

När jag satt där på stolen i sköterskans rum, suckade hon och ojade sig över blanketten jag fått med mig, den med uppmaningen om att få det hela kontrollerat och dokumenterat.

-”Jag förstår inte hur den avdelningen tar trycket egentligen, så många folk som de skickar hit till mig”, muttrade hon överlägset med näsan i vädret.

Jag kände mig allt annat än väl mottagen.

Jag sa att jag kunde känna att något var fel i kroppen, eftersom jag förr brukat springa och jogga ganska långa distanser och nu kände skillnad.

-”Springer DU verkligen, frågade hon misstänksamt, som om mitt utseende inte överensstämde med någon som kunde sätta sin kropp i rörelse.

Då jag haft värk i vänster arm från och till under påsken, undrade jag lite försynt om kärlkramp kunde ge högt blodtryck.

-Jo, det kunde det väl, ”fast då har man ju ont”, svarade hon samtidigt som hon lyfte telefonluren, vände ryggen mot mig och ringde ett samtal om något helt annat.

Hennes arroganta sätt och förminskande bemötande fick mig att sakta börja koka inombords. Men blodtrycket blev taget och så var det klart.

Snabbt drog jag till mig min handväska, kastade på mig min jacka och gick med hårda steg ut och slog igen hennes dörr, sådär lite lagom för hårt. Pang! Kärring!

Ja, blodtrycket var fortfarande lite för högt, såklart!

(bilder från nätet)