oktober 2015

Över stock och sten, på en huppegupptäcksfärd.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Morgonens runda gick på åsstigen. En slingrande stig som går upp och ner, över stock och sten.
 
Jag tänker alltid när jag går där, att om jag hade varit 10 år och haft min orangefärgade minicykel, då skulle jag älskat att utmana mig själv och cykla på den där stigen. Nerförbacke, uppförbacke, gupp och hopp. I flygande fläng, med håret fladdrande på ryggen. Det hade varit hur kul som helst. Nästan som i Alunbruket, fast utan dansbana då förstås.
 
 
De vackraste svamparna i skogen är såklart röd/vit flugsvamp. Så ser svampar alltid ut i sagorna. Jag bara älskar dem. Men en annan svamp som nästan tar priset är porslinsskivling. De är så underbart vackra där de står tillsammans och glänser i sin klunga.
 
Den här dagen lämnade jag blod för 48:e gången. Jag brukar aldrig märke någonting av det där. Förra gången jag varit på blodcentralen, glömde jag bort att jag precis blivit av med en halv liter blod och gav mig ut på en mils springrunda. Jag tyckte att jag kände mig trött och märkligt seg den där rundan, tills jag kom på att det kanske inte var så konstigt. Den här dagen hade jag lite sämre blodvärde en vanligt, så nu är det järn som gäller.
 
Stefan var på jakt på kvällen. Jag fick egentligen följa med om jag ville. Jag valde en lugn hemmakväll med de bästa den här gången.
 
 
På facebook cirkulerar just nu en utmaningen om att lägga upp gamla foto. Åhhh vad kul att dyka ner i sitt gamla arkiv. Kanske ska jag lägga upp små inlägg med gamla bilder här, lite då och då!?… Vi får se!
 
 
Dagens kloka ord:
De flesta människor vill egentligen inte veta vad som är sant.
Det de vill är att ständigt försäkras om att det de tror, är sant.”
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 

Över stock och sten, på en huppegupptäcksfärd. Läs mer »

Gör som havet – våga!

Lämna en kommentar / Natur / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Det var en morgon som aldrig tycktes kunna ljusna riktigt. Det regnade och var grått och mulet. Jag bestämde mig för att köra till den ljusaste platsen jag kände till häromkring. Ner till havet vid Knäbäckshusen.
 
Alldeles fantastisk början på dagen. Både jag och hundarna njöt. Om det på sommaren brukar vara överbefolkat av människor på just den här stranden, var det denna dag precis tvärtom. Inte en endaste kotte såg vi till.
En härlig vandring bort till Krivareboden och Stenshuvud blev det för oss.
Johnny envisades med att hela tiden stjäla äcklig tång och försöka svälja. Lilla Molly var inte sen att lära sig hans hyss.
 
 
Tanken var att ta vägen genom hagen med sina vackra enebärsbuskar, men efter att ha läst på skylten valde vi att vandra på stranden istället.
 
 

 Jag envisas med att ta bilder på mina älskade hundar varevigaste dag. Naturligtvis tycker jag att de är de finaste hundar man kan tänkas föreviga på fotografier. Men det är också en väldigt bra övning, särskilt för lilla Molly. Hon får träna på att sitta fint och stanna kvar. Kolla här så duktig min lilla trollunge är. Och såklart är Johnny också väldigt duktig, även om han blir så himla uttråkad av att ständigt vara modell.

 
Molly är van att vandra vid en sjö, men när man säger att ”sjön suger” då måste man väl ändå mena havet …. för så här trött brukar hon aldrig bli av Gyllebosjön!
 
Jag har haft väldigt celebert besök här i Gyllebo den här tisdagen.
Kurtan och Jeppe.
Något kaffe ville de inte ha, men Jeppe hade totalt glömt bort att äta frukost, så en smörgås med skinka och gurka och ett stort glas mjölk, det tackade Jesper glatt ja till.
 
Dagens kloka ord:
Du bör vara ute i naturen 20 minuter om dagen …
Såvida du inte är upptagen, då bör du vara ute minst en timme.
 
Med en bild från min springrunda säger jag Hejdå Bloggen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gör som havet – våga! Läs mer »

Den grå vardagen …. kan vara sååå vacker.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Det är något sagolikt vackert när dagen är alldeles grå. Dimman ligger som bomull över sjön. Som på en särskilt bestämd tidpunkt, bestämmer gässen sig. Alla på en och samma gång. De lyfter och sträcker ut vingarna, plaskar iväg över vattenytan och lyfter sedan mot skyn. Underbart vackert. Jag älskar det.
 
Dagen var grå och våt. Jag och mina fyrbenta vänner traskade ensamma genom skogen. Inte en endaste själ såg vi till. Allting var precis alldeles lugnt och stilla. Emellanåt tränade jag hundarna på lite alla möjliga färdigheter, sådant som jag tycker hundar bör kunna.
 
Somliga dagar hittar jag olika tecken på kärlek i naturen. Någon som ristat in sina känslor i barken på ett träd. Eller så är det tecken som naturen själv skapat. En hjärtformad stubbe med mossa kanske.
 
På eftermiddagen tittade solen fram. Då blev allting så härligt vackert. Små spår av sommaren finns ännu kvar.
 
På eftermiddagen när Stefan kom hem från jobbet satte han igång med sitt nya projekt. Nu vet nog varken han eller jag riktigt vad det ska bli av det hela …. men det får väl bestämmas efter hand. Eller så får man helt enkelt se vad det blir.
På kontoret avslutade sekreteraren Annika sitt arbete och avlöstes av städerskan Annika. När kvällen kom, doftade hela kontoret gott av Ajax, och allt var i ordning och reda,
 
När jag köpte min underbara hund Molly, fick jag en fin vän från Bjärnum på köpet. Idag kom det ett meddelande från henne. Ett meddelande jag gått och väntat lite på. Tänkt och hållt tummarna. Jag blev sååå glad och lättad att allt gått bra.
Två små underbara valpar hade sett dagens ljus där uppe i Bjärnum. Ett stort grattis kära Monica, och lycka till med de små.
 
(foto lånat från Monicas mms)
 
Dagens kloka ord:
 
Du har bara ett begränsat antal andetag.
Du har bara ett begränsat antal hjärtslag.
Fyll dina lungor med liv.
Låt ditt hjärta slå för något som är värt att slå för.
Lev nu, för allt vad du är värd.
 
Kram från oss och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Den grå vardagen …. kan vara sååå vacker. Läs mer »

Så mycket bättre än våren.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Hela helgen har varit gråmulen och regnig. Och jag bara älskar det! Den underbara årstid vi kallar för höst.
 
I går när jag träffade min dotter Amanda för en kort stund, pratade vi om hösten och den fantastiska färgprakt det är i skogen vid den här tiden. Jag förstod att hon detta året totalt missat det. Det är egentligen inte så konstigt. Amanda går ju i skolan i Malmö från tidig morgon till sena kvällen och på helgen är det bara pluggande som gäller för hennes del.
Så mina bilder från vår söndagsvandring får blir speciellt till dig Amanda.
 
Kram på dig älskade dotter, hoppas du kunnat njuta lite av det som vår natur bjuder oss på.
Tack för du tog dig tid för en pratstund mitt i ditt pluggande.
Här kommer en bild, tagen den 17 oktober, för nästan exakt 3 år sedan…
 
Dagens kloka ord:
I mitt barns ögon ser jag min historia, min nutid och min framtid.
 
Med en bild från min lilla springrunda säger jag Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
 
 
 
 

Så mycket bättre än våren. Läs mer »

En regntung lördag.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Det var en grå, våt, mulen lördag. Det kändes som om det aldrig ville ljusna riktigt. Ett fint duggregn liksom hängde i luften precis hela dagen. Jag bara älskar den sortens väder!
 
Jag och Molly for iväg på hundkurs hos bästaste Jenny i Gladsax den här lördagen. Molly har börjat förstå vad som är på gång om lördagsförmiddagarna och dansade runt i en vild cirkel om sig själv. Hon var lyckligare än lycklig. Den här dagen var det kontaktövningar. Det gick väl lite si och så. Att konkurrera med en burk kattmatt om Mollys uppmärksamhet, det kräver sin insats. Men lite framsteg tror jag nog att det blev, när jag några korta sekunder fick möjlighet att belöna hennes ögonkontakt med mig. Det viktigaste av allt – vi hade kul!!
 
Naturen går varligt fram den här hösten. Fortfarande blommar de tappraste blommorna och några av insekterna har ännu inte sökt sig till sin vinterdvala. Underbara natur.
 
Dagens kloka ord:
De sa; du vet inte vad du har förän du förlorat det.
Sanningen är , du vet exakt vad du har, du tror bara att du aldrig kommer att förlora det.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

En regntung lördag. Läs mer »

Fredagsmys.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Det finns ingen bättre årstid att fredagsmysa än på hösten.
Vi startade direkt med myset på morgonen i form av grisöra och tuggben. Själv mös jag med att tillverka en hop fakturor i skenet av levande ljus och ljudet av ljuv musik.
Fast såklart mös vi med en runda i skogen vid sjön så fort dagen började gry.
 
 
Sedan bjöd dagen på riktigt regn och rusk väder. Då mös vi ännu mer med fyr i spisen och fler levande ljus.
Jag kröp in en stund i mitt smockfulla orangeri för en stunds mental avkoppling.
 
Min dagliga rutin:
Gå upp
Vara (underbart) fantastisk
Gå och lägga mig
 
Myskramar från oss och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

Fredagsmys. Läs mer »

En runda i Forsemölla – en källa till glädje.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Idag njöt vi av hösten vid det vackra vattenfallet vid Forsemölla.
 
Fast som vanligt började vi dagen tidigt i gryningen i mitt älskade Gyllebo och nästan alltid lyser solen på oss …. i alla fall känns det som om vi alltid har solen med oss … om inte annat så i vårt sinne.
 
På kontoret var jag lite efter med allt pappersarbete, så jag la i en högre växel, ökade tempot och jobbade på, fem kvart i timmen.
Katten Judith gjorde mig sällskap, trots att hon mest var sur och morrade och slogs.
När alla tjejerna är ute i vida världen, känns det plötsligt så tråkigt och meningslöst att kocka och laga till mat till bara mig och Stefan. Lite skönt är det också att inte behöva lägga så mycket tid på matlagningen.  Den sista tiden har det blivit enkla snabba alternativ. Men idag hade jag bestämt mig. Det fick bli mammas köttbullar med gräddsås. Mmmmm, doftade ljuvligt.
 
När man har en listig, nyopererad hund, som inte får klia sig med bakbenen på halsen och inte får bita sig vid svansen, ja då gäller det att ta till all fantasi man kan uppbringa.
Den här dagen fick Johnny gå klädd i mina gamla trosor, med texten ”mamma är bäst”, och en stor uppblåsbar  halskrage.  Ni kan väl gissa om Johnny var nöjd? Nej, inte helt.
Fast när det knackade på dörren, stormade han som vanligt fram i full galopp för att anfalla. Mattorna låg slickade vid väggarna, halskragen roterade likt en sekundvisare på ett tidtagarur och trosorna gled på sniskan. Ingen kommer innanför vår dörr utan en rejäl kärleksmottagning av Johnny.
 
Jag tror inte att det är en slump att Rikard Hobert döpte en av sina filmer till ”Glädjekällan”. Den filmen är nämligen inspelad vid Forsemölla som ligger vid Rörums backar. Att komma dit är en ren och skär källa till glädje.
Vi njuter av hösten i fulla drag.
 
Dagens kloka ord:
Det finns två tragedier i livet;
Antingen får du vad du önskar dig eller också får du det inte!
Var nöjd här och nu!
 
 
 

En runda i Forsemölla – en källa till glädje. Läs mer »

Johnny opererad.

Lämna en kommentar / Hundar och katter / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Äntligen var det dags igen för Johnnys operation. Ni som följer oss, minns kanske förra gången det var meningen att vi skulle ta bort Johnnys dumma, räliga knutor. Den gången satte han i sig en stor, bastant frukost precis före, så operationen fick skjutas på framtiden. Men den här dagen var det alltså dags igen.
Allt gick bra hos veterinär Per. Johnny blir salig bara han ser sin älskade veterinär, och det kvittar vad Per gör – Johnnys kärlek är orubblig.
 
Två dumma knutor hade han. En ganska stor på bringan. ”Medium svulst” var benämningen i journalen. Så hade han en lite mindre vid svansroten. Lite oroande var att han sedan förra gången hos veterinären, gått ner två kilo i vikt. Men jag tror att han själv är tämligen nöjd med den extra matranson som nu är inplanerad framöver.
Efter operationen var det inte kul att heta Johnny. Han såg ut att må som efter ett riktigt fylleslag. Illamående, vinglig och spak. Så kliade och drog det i såren, som satt både ”fram och bak” på kroppen. Det var ett mixter för mig att finna på lösningar som gjorde att Johnnyboy inte kom åt att klia eller bita på sina operationssår.
 
 
Det är något märkligt med djur. Instinktivt förstår de att något inte är som vanligt. Lilla, busiga Molly höll hela dagen en låg profil och var lugnare och stillsammare än vad jag någonsin har sett henne. Djur är bara så fantastiska. Till och med katten Felix var mindre påträngande än vanligt.
 
 
 Det blev en väldigt lugn dag och det längsta vi gick, var ut i trädgården. Visst är det fantastiskt! Fortfarande står rosorna i blom. Särskilt glad blir jag när jag ser min lilla ros på stam, som tidigare i somras nästan var precis alldeles död.
 
 
Egentligen var det meningen att jag och Johnny skulle iväg i helgen och öva på att kriga, panga med pistol och träna oss på strid. Nu går ju inte det när Johnny är nyopererad. Istället kör vi lite pepptalk och drömmer oss bort till nya härliga övningar.
Jag har världens bästa stridskamrat!
 
 

 Dagens kloka ord:

”När du hjälper någon annan uppför berget bestiger du det samtidigt själv.”
 
Kram och Hejdå Bloggen
 

Johnny opererad. Läs mer »

Ullared och fönsterbyte i Komstad.

Lämna en kommentar / Allmänt, Stefan Hantverkar'n / Av / / / 2 minutes of reading
 
Kära Blogg
Dagarna springer som vanligt, och jag önskar att jag kunnat sticka in fingret i tidens stora urverk och liksom bara stoppat upp hela alltet för en stund.
Hösten är här på riktigt nu och fåglarna flyttar till varmare breddgrader. Några småfåglar verkar alltid lite vilsna på höstkanten och vet inte riktigt var de ska bli av. Jag ser dem lite då och då när de söker sig till hus och stugor.
Jag och hundarna älskar hösten.
 
Hantverkar´n och hans pågar är och byter fönster på en gård nu i dagarna. Eftersom det är hos faster Berith och farbror Wilton i Komstad tyckte jag att det var läge att högsta chefen (läs jag, Annika) gjorde ett arbetsplatsbesök för att inspektera så allt flöt på som det skulle. Och det gjorde det såklart. Vi har ju de bästa snickare man kan tänka sig. Allt beröm till dem alla.
 
Ibland måste chefer och högt uppsatt personal ta lite ledigt också. Och var passar väl bättre att ladda batterierna än på Ullared …
Två gånger om året brukar vi åka dit. Det har vi gjort i säkert över tjugo år. Alltid samma personer. Alltid samma ritualer. Alltid samma tider.  Alltid likadan mat, alltså sillamackor… Kort och gott: ”the same procedure as every year James”
Och alltid, alltid har vi så kul!
Tack Marita och systrarna Hurtig.
 
Jag blir så innerligt varm och lycklig när jag får små livstecken från mina döttrar. De är ute i vida världen och allihopa upptagna med att leva sina liv i full fart. Den här dagen damp det ner några bilder från två av dem.
En bild var från Andréa i Köpenhamn. Där kan man se henne som en väldigt koncentrerad veterinärstudent.
 
 
Den andra bilden var från Emmy i Perth i Australien. Den är på henne som en väldigt glad och lycklig backpackers.
 
När mina barn mår gott, ja då gör jag det också!
Tack för era livstecken tjejer.
 
Dagens kloka ord:
”Hitta någon som vet att du inte är perfekt men behandlar dig som om du vore det.”
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 

Ullared och fönsterbyte i Komstad. Läs mer »

Boken om Olga Blennow, min mormor.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / / 3 minutes of reading
Kära Blogg
Den här dagen var jag på mitt livs första bokpremiär. Det var inte vilken bok som helst inte, utan det var en bok skriven och författad av min yngsta moster Iréne. Boken handlar om den mest fantastiska kvinna man kan tänka sig. Min mormor Olga!
Först av allt måste jag rikta mitt varma tack till dig Iréne, för att du gav oss alla möjligheten att få ta del av detta.
TACK!
 
Om min mormor skulle jag kunna skriva hur mycket som helst här. Men det ska jag inte göra, inte just nu i alla fall. Jag måste bara nämna att hon var en fantastisk kvinna. Hon gav liv åt 13 små barn, varav två tvillingpar med bara lite drygt ett år emellan. Att ha fyra blöjbarn på en och samma gång det kan ju ge vem som helst skrämselhicka. En otrolig kvinna med ”stort knä” (som Iréne skrivit i sin bok)
Min och vår allas fantastisk Olga.
 
(min morfar och mormor)
 (en del av familjen Blennow, min mamma Ingrid i Olgas knä)
 (min mamma Ingrid och mormor Olga)
 
Dagen för boksläppet var valt med stor omsorg.
Den 11 oktober 1908 föddes hon, vår Olga. Så ingen dag kunde väl passa bättre än just mormors egen födelsedag.
Iréne hade bjudit oss alla. De som ville och hade möjlighet samlades hemma hos min kusin Caroline, där vi tillsammans åt en bit mat. Vi blev bjudna på den mustigaste, godaste köttgryta man kan tänka sig. Till kaffet fick vi äppelkaka med vaniljsås.
 
 

För mig kändes det alldeles extra bra att få dela dagen med några av mamma Ingrids syskon. Att i deras ansikte se de drag och välbekanta minspel som jag så ofta såg i min mors ansikte, det är en speciell känsla.
Att även träffa några av alla mina ”Blennowkusiner”, det var alldeles särskilt kul.
 
Jag är säker på att både mamma Ingrid och mormor Olga den här dagen hängde uppe i taklisten där hos Caroline och kikade ner på oss. Jag tror att de båda flinade förnöjt över att se oss alla samlade tillsammans för att ta del av vår gemensamma historia.
Mina tankar går också till den sista pratstunden jag hade med min mamma, dagen innan hon dog. Jag minns alldeles särskilt en mening hon sa: … ”Annika, jag älskar verkligen ALLA mina syskon, varendaste en av dem”….
Så kanske är det verkligen så? Blod är tjockare än vatten, när det verkligen gäller liksom!?
Den här dagen kändes det faktiskt så.
 
 
Så återigen:
Tack Iréne och Tack Caroline!
 
 
Ja, inte nog med att vi hade en fantastisk dag i Lund. I Sotji i Ryssland lyckades min goe svärson, Jimmy Eriksson, knipa till sig en guldplaceringen i dagens formeltävling.
Underbart grabben. Grattis jimmyboy!
Väl hemma i Gyllebo på kvällen igen, visade lilla hunden Molly sin glädje på sitt eget lilla vis ….
 
 
Dagens kloka ord:
”Att finnas till är den finaste meningen av alla.”
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 
 

Boken om Olga Blennow, min mormor. Läs mer »

Rulla till toppen