Allmänt

Kära Blogg

 

Ja, morse kändes livet sådär lite motigt som det kan göra ibland.

Hela natten har jag vänt och vridit mig. Jag har vaknat och inte kunnat somna om. Det jobbiga med att inte kunna sova är det ögonblicket då man inser att man inte kommer att kunna somna. Fast till slut så somnar man ju ändå alltid och det måste jag ju ha gjort även i natt, för i morse när jag vaknade låg jag som en ihoprullad kanelbulle högst upp i min säng – i andra halvan låg katten Judith.

När jag låg där och drog mig lite extra och firade lördag, så hörde jag kräkljud ifrån hallen. Det var Johnny som tydligen inte mådde så bra. I går gjorde han ett makabert fynd i trädgården. En skelettdel som han noggrant gömt för något år sedan. Den smakade tydligen mumma för han gottade sig med den hela eftermiddagen. Nu får vi får hoppas att han kräkts upp alla delar och ingenting sitter kvar i magen…

 

Idag blev det en sväng till XL. Stefan behövde ha lite priser och broschyrer på fönster  inför nästa vecka. Sedan så passade vi på att tvätta bilen. Stefan höll i slangen och spolade och jag tittade efter så det inte blev några mister.

Teamwork kallas det.

 Vid denna årstiden blir man alltid så sugen på somrig mat. För mig är pajer i alla dess former riktig sommarmat. Så det fick det bli idag. Skinka, purjolök och ost. Mycket och smakrik ost tycker jag att det ska vara.

Stefan gillar mest när jag gör en stek med gräddsås och potatis, fast han åt glatt upp halva pajen, så jag tror att han gillade den lite …

 

 

Kära Blogg

 

Det har varit en riktigt jäsig dag. Sommarkänsla liksom.

Min rygg har förstås varit allt annat än rolig idag, så därför tänker jag inte nämna ett enda ord till om den – den har fått allt för mycket uppmärksamhet redan.

Båda tjejerna var lediga på förmiddagen så de har mest hängt vid poolen. Själv har jag väl såsat runt som vanligt med allehanda uppgifter som jag tycker man ska göra. Tvättat till exempel. Så har jag klippt Snowies klor. Det går jättebra. Jag bryr mig inte om att hon skriker som om hennes liv var i fara, så efter ett tag blir hon tyst och tigger bara godis. Sån är hon.  

Kära Blogg

 

 

Det har varit en härlig dag idag.

Jag var och fick fastsatt min tand i förmiddags. Nu är det tänkt att den ska sitta där för tid och evighet. Jag måste säga att jag verkligen tycker om min tandläkare. Hon är rak och ärlig, lite hårdhänt, men det känns som det blir bra. Skönt. Jag hade förstås murbruk i munnen i flera timmar efteråt och en bedrövlig smak på tungan.

Idag har det varit loppis på Henriksdahl. Alltså gården där mina döttrars farmor och farfar bott och levt i alla år.

Det var med blandade känslor jag gick runt och såg alla människor girigt titta efter fynd. Men nej, så ska man inte tänka!! Det var bra att alla saker hittade nya ägare.

.

Med en bild från morgonens lilla runda önskar jag en härlig Kristi himmelfärdsdag.

Hej då Bloggen.

 

Kära Blogg.

Japp, idag har jag fått min första reservdel. I morse var jag på plats hos tandläkaren och fick min vita, fina nya tand. Visserligen har jag både glasögon och kontaktlinser redan, men det räknas mer som extra utrustning tycker jag.

Man kan säga att jag har tanden på ”öppet köp”, för i morgon ska den gjutas fast riktigt, om jag är nöjd med den. Jag liksom bara provar den idag.

 

Stefan har gjort en nödutgång i trädgården åt mig. Jag tycker att det kan vara bra att kunna ta sig ut även på baksidan, man vet då aldrig när den grinden kan komma till nytta ….

Idag har det varit riktigt aprilväder. Regn och sol om vartannat.

Jag passade på att plantera om lite olika blommor som jag fått av min rara granne Ursula förra sommaren. Har jag förstått Ursulas engelska rätt, så kommer jag att få fler plantor denna veckan. Jag hoppas jag får mer daggkåpa. Jag älskar dem. Så älskar jag min minirhododendronbuske, som strax slår ut i full blom.

 

Tack för idag och hejdå Bloggen

 

P.s Håll tummarna nu för att jag inte sväljer tanden i sömnen … den är värd ett femsiffrigt belopp. Det hade blivit lite jobbigt att få tag på den igen.

Hejdå!

 

Kära Blogg.

Jag vaknade med en alldeles massa spring i benen. Jag har en runda man kan springa som går runt Pinneboda och ut vid Listarum. Den blir på pricken 1 mil, om jag springer förbi grannens hus och vänder när jag kommer hem. Sagt och gjort, den fick det bli. På med klubbjkolen ”Lonesome Runners” och iväg. Det var ett strålande väder. Tiden blev 65 minuter med Johnnys kisspauser inräknat.Efter det blev det mitt första bad för i år.

 

Kära Blogg.

Idag var det meningen att jag skulle vara med på ett bakparty hos en vän, men det blev inställt. Synd tycker jag. Men istället åkte jag med Stefan på en mässa i Tomelilla. Nu visade det sig att mässan inte var förrän nästa helg, så man kan ju säga att vi var ute i rysligt god tid. Det var ganska bra för mig att vi körde till Tomelilla, för vi stannade till vid Boan där de säljer växter och blommor utanför. Vem kan motstå en underbar ros på stam. Billigt var det också. Nåja, väl hemma när jag planterade om rosen upptäckte jag att stackaren knappt hade någon rot. Nu ger det sig om den överlever. För annars var det då inte särskilt billigt.

Kära Blogg

Mitt bästa råd till den som ska komma igång med löpträning är absolut att dra på sig springkläderna direkt när man kliver ur sängen. Det känns liksom ganska snopet, ja som en riktig förlorare, om man måste ta av dem igen, utan att ha sprunget det minsta lilla steg. Jag tänker alltid att oavsett väder och vind, så ska jag i alla fall ge mig ut i tio minuter. Om det sedan känns lika hemskt som man trodde innan, är det bara att vända tillbaka hem igen. Men se, då efter tio minuter har det börjat kännas helt ok och riktigt skönt. Så är det alltid.

Idag sprang jag med min snabbaste springfrisyr och gladaste kläderna som är en rosa springkjol. Man kan ju inte bli annat än pigg och glad en sån här fredag..

Kära Blogg.

Idag har jag haft ett möte direkt på morgonen. Det handlade om jobbet, så jag fick skärpa till mig lite och se något mer anständig ut än normalt. Man kan ju inte gå och såsa i svettiga joggingkläder eller, ännu värre, sin gosiga flanellpyjamas. Man blir liksom inte tagen på lika stort allvar då. Johnny däremot, han låg i sin favoritställning med hela härligheten upp i luften.