Harjakt och hundträning.

Lämna en kommentar / Hundar och katter / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Stefan var bjuden på harjakt och skulle vara borta hela dagen. Själv tycker jag bäst om att jaga hare med min Canon, och jag tror nog att alla harar instämmer med mig.
Nåväl, 3 harar blev det för den stolte Stefans del och 12 harar för hela jaktlaget.
 
Som vanligt började jag och hundarna dagen med en tidig morgontur i skogen. Natten hade bjudit på några rejäla åskknallar och ett hällande regn. Jag drog på mig min regnhatt för säkerhetsskull. Det brukar hjälpa, för när jag har den på mig och går där och ser lite extra löjlig ut, då kommer det inte minsta lilla droppe från himlen. Praktisk tingest den där hatten.
 
Dagen bjöd på rejäla regnskurar och katten Judith spatserade på en katts nonchalant vis in på sin stege genom fönstret och vräkte sig i vår säng, totalt oberörd över att det vita överkastet blev både gräsigt och grusigt och vått. Hon tittade på mig och såg ut att tänka, ”vad glor du på människa, du har väl för sjutton tvättmaskin…”
 
Om en och en halv vecka är det fyra dagars krig som gäller för mig och Johnny och vi hade ställt in oss på en välbehövlig träningsdag. När man är krigshund måste man kunna spåra och bevaka i skog och mark, men även i bebyggelse. Att spåra på asfalt och grus kräver betydligt mycket mer träning. Så vi hade för dagen avlyst hela Otto Lars (Stefans lager) för hundträning. En perfekt dag när nästan inga människor vågat sig ut. Såklart fick lilla Molly också hänga med oss ut. Till sin lycka fick även hon spåra sig fram till en snusdosa innehållande kattmat. Om det nu är som Molly verkligen spårar, eller det handlar om ren skär tur, får jag låta vara osagt, men vi tränar och övar för glatta livet, och kul tycker hon att det är. Johnny skötte sig bra han också. Lite för mycket duracellkanin, men jag vet att det brukar gå över efter ett par dagar ute i fält.
 
 
Med trötta hundar åkte jag hem och bytte skepnad. För på kvällen var vi bjudna på middag hos Boris och hans familj. En härlig kväll med fantastiskt god mat och dryck.
Ett stort tack till Camilla och Mats, som tyvärr inte fastnade på bild eftersom jag hamnade i total matkoma ganska så omgående och bara njöt av en härlig kväll.
 
 
Det är jag som är Boris! Det lilla luddiga nedanför, är huvudet på min ”lillasyster” Mitsy.
 
 
Dagens kloka ord:
”Det verkar alltid omöjligt tills det är gjort.”
 
Kram och Hejdå Bloggen från oss.
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Harjakt och hundträning. Läs mer »

En strålande morgon och en kväll i minnenas värld.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
 
Tillbaks på ruta ett … nej, inte riktigt. Men min värk var tillbaka, precis som hon sagt, min osteupat. Det kommer att gå upp och det kommer att gå ner och jag ska bara försöka hålla mig lugn.
Lugn det är jag när jag går i min älskade skog tidigt på morgonen. Att stöta på alla de olika djur som finns i vår natur, det är livet för mig. Jag känner bara tacksamhet.
 
 

 
På kvällen väntade jag hit kära vänner, och då är det trevligt om man har lite ordnat och snyggt i sin stuga tycker jag. Den här dagen var lilla Molly på sitt busigaste humör, så efterhand som jag for fram med min dammsugare kom Molly bakefter och återställde allt.
Jag tänkte bjuda på grillat, och till kaffet fick det bli en nyttig morotskaka.
 
Det är alltid så himla mysigt att träffa Tina och Bosse. Världens goaste vänner!
Just den här kvällen hade Tina och jag ett alldeles särskilt projekt. Vi skulle nämligen knåpa ihop frågor till en tipsrunda till vår kommande klassträff. Oj oj oj, så många härliga, tosiga minnen som kom upp. Såklart pratade vi om annat också, för med Tina kan man prata om allt och bara vara sig själv.
Tack Tina och Bosse för en mysig afton och TACK för det lilla ”sura trädet”, jag ska vårda det ömt.
 
Har jag sagt att jag älskar grodor. De symboliserar för mig ordet hopp, och det härligaste av allt är att hoppas.För har man hopp, har man allt.
När jag den här dagen hade förevigat Grodan Boll som bor under stuprännan vid huset, såg jag att ett svart hårstrå trasslat in sig i ”Bolls” små fötter. Johnnyhår! Det är då märkligt hur dessa svarta hårstrå finns med överallt. De finns i smöret, i sängen … överallt. Ja, till och med på våra grodors fötter.
 
Dagens ord:
”Glöm aldrig kraften i enkelheten.”
 
Kram och Hejdå Bloggen
 

 

 

 

Dela gärna
     

En strålande morgon och en kväll i minnenas värld. Läs mer »

Poolen jag inte ville ha…

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Vissa dagar startar så där lite extra bra. Så där så man blir lite misstänksam på vad som kommer att hända härnäst. Det här var en sådan morgon. Mycket mindre smärta än vanligt hade jag och underbart friskt väder.
På med kläderna och ut med hundarna. Tadaa – då kom regnet. Plaskblöta blev vi, men vad gjorde de, jag var i sjunde himlen av att kunna hoppa över dagens piller.
 
Någon gång i mitten av augusti i fjor, började Stefan arbeta med vårt poolbygge. Någonting jag varit en väldig motståndare till. Jag kände mig precis alldeles lagom nöjd med det vatten jag såg på mina dagliga promenader runt Gyllebosjön, och jag kunde inte för mitt liv förstå vad det var för mening med en egen simbassäng i trädgården. Jag såg framför mig att jag fick hela Eljarödsbadet hemma på min egen tomt liksom. Att hela trädgården dessutom förvandlades till en geggig plöjning gjorde inte saken bättre. Jag var sur!
 
Jag hade fel. Fel, fel, fel!
Älskade Stefan, jag är så oerhört glad över vår lilla ”pöl”, där jag varje dag kan träna lite rehabträning. Trädgården har för längesedan återställts och allt är frid och fröjd.
Även den här regnig morgonen hoppade jag i plurret och tränade lite.
 
Alla känner vi att hösten är på väg. Det är en underbar årstid, den bästa av alla.
 
 
Dagens kloka ord:
”Var villig att acceptera verkliga utmaningar i livet och var aldrig rädd för dem”.
 
Kram och Hejdå Bloggen från en lycklig tjajj.
 
 
 
 
Dela gärna
     

Poolen jag inte ville ha… Läs mer »

Var har alla bin och getingar tagit vägen?

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Igår när jag såg några getingar i min trädgård, slog det mig att det nog var några av de första jag sett här i Gyllebo denna sommaren. Var har alla de andra hållit hus egentligen?
Det gör mig allt lite orolig att bin och andra små insekter håller på att försvinna, för om de blir utrotade, ja då kommer allt att gå åt pipsvängen med vår kära moder jord.
 
Just nu blommar mina höstanemoner som allra vackrast. Det är en blomma jag är lite extra förtjust i. I orangeriet fortsätter pelargonerna att skänka glädje varendaste dag.
Varje vår när jag ska välja ut sommarblommor till tunnor och krukor blir jag så sugen på alla spännande nyheter de brukar ha där på plantskolan. Men så köper jag några gamla ”tråkiga” isbegonior också, billiga och enkla. Gissa vilka som nu står vackrast kvar? Såklart! De tåliga underbara isbegoniorna. 
 
Här i Sverige får man inte skryta, slå sig för bröstet och berätta hur in i helsike bra man är. Nej fy, så gör man verkligen inte! Det kallas Jante, och det är en lag som alla måste följa.
Men nu tänker jag bryta mot den lagen, och berätta hur stolt jag är över alla mina tre döttrar. De är de allra bästa i hela världen. I alla fall i min värld!
Amanda och Emmy har båda jobbat mer än vad som är mänskligt hela sommaren, för att kunna uppfylla några av sina drömmar. De har slitet för att tjäna ihop varenda krona själv som de kommer att behöva det kommande året. Amanda ska läsa till hudterapeut och Emmy ska upptäcka Australien. Andréa har i sommar gått på världens i särklass finaste veterinärskola i USA och där lyckats bli en av de 10% bästa eleverna. Hon kommer att bli en strålande veterinär.
Så om man inte får skryta om sina barn, vem i hela friden ska man då få skryta om!
Lycka till alla mina töser, för de är ni ta mig tusan värda!
 
Men …. stolthet handlar inte om kärlek. Jag älskar inte mina barn för vad de gör, utan för vem de är. Mest så ingen förväxlar det.
 
 
(de två ovansående bilderna är stulna från lite varstans)
På kvällarna kryper det på lite ”höstkänsla”. Mys med hundar och pyssel blir det förstås.
 
 

 
 
 Dagens kloka ord:
”Att våga är att lyfta sig själv.
Fundera på om där finns något du vill men inte vågat ännu …
Och gör det nu!!”
 
Kram och Hejdå Bloggen!
 
 
Dela gärna
     

Var har alla bin och getingar tagit vägen? Läs mer »

Sköna sommarn fortsätter.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Trots att det nu har blivit september månad så fortsätter sommaren här i Gyllebo. Underbart.
Efter en ganska sömnlös natt staplade jag upp och gick i sakta mak ner till sjön med hundarna.
Jag bara suger energi ur naturen och bunkrar upp inför vintern.
 
 
 
 

Det är en del som tror att jag aldrig jobbar. Men det gör jag. Alldeles förfärligt mycket egentligen. Det är inget som jag skriver så mycket om här på bloggen, för hur kul skulle de vara att läsa, eller se bilder på!

Idag hade jag ett möte med vårt försäkringsbolag. Det kan höras lite trist och tråkigt, men jag hade verkligen sett fram emot mötet. För se, det är en gammal kär vän sedan lågstadiet i skolan, som har hand om några av våra försäkringar, och sådana möte är alltid angenäma.
Sedan njöt jag och familjen lite i solen, innan solen gick ner och allt blev vått av dagg.
 
När klockan var åtta var jag vimmelkantig och trött. Bara plums i säng med ”käringen”.
 
Dagens kloka ord:
”När jag accepterar och bekräftar mig själv blir jag fri från beroendet av att behöva bekräftas och accepteras av andra:”
 
Kram och Hejdå Bloggen från ”gänget”
 
 
Dela gärna
     

Sköna sommarn fortsätter. Läs mer »

Två behandlingstimmar hos bästa Lisa.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg.
Måndagmorgon och det kändes som jag vaknade upp till en helt ny årstid. Åtminstone var det betydligt mörkare än vad jag var van vid när klockan ringde halv sex.
 
Dagens höjdpunkt för mig var att åka till osteupaten Lisa i Malmö. Där fortsatte hon sin detektivundersökning av min kropp. Varendaste liten kota, sena och muskel granskade hon noggrant. Tänjde, drog och jämförde. Hon kände igenom hela magen, på tarmar och svanskota och ställen jag kände mig precis alldeles frisk på.
För det kan faktiskt vara så att en del av kroppen inte gör sitt jobb och då får andra delar ta för stor börda. Ganska logiskt.
Min fine Stefan var snäll och körde för mig till Malmö. Egentligen tror jag att han är mest orolig för att jag ska göra fler bubblor i lacken på bilen, fast det vill han såklart inte säga. Lite finkänslig är han ju.
 
Efter lite snabbmat i Malmö var det bråttom hem. Bössa skulle skjutas in och alla djuren längtade förstås efter oss. Särskilt bebisen Molly.
 
Jag börjar verkligen tröttna på sociala medier och särskilt på facebook nuförtiden. Fast en rolig sak är där på fejjsan, som jag verkligen gillar att läsa. Det är en minnessida som kommer upp på morgonen över mina egna inlägg för varje dag, ända sedan år 2007. Det är särskilt roligt att läsa de kommentarer mamma Ingrid skrivet där ibland. Det är som små hälsningar från himlen. Här är en kommentar som är så typiskt henne att jag bara blev så full i skratt. Jag hade skrivet ett humoristiskt inlägg om att Stefan ligger kvar på soffan efter tio år …. Ingrid var så klart snabb att kommentera, hon älskade ju facebook.
 
 

När jag ser att jag inte tryckt ”gilla” på hennes kommentar blir jag lite ledsen. Nu är det ju så dags liksom.
Fast jag håller nu tummarna att din önskan uppfylls kära mamma.
På kvällen kände jag mig som om jag blivit överkörd av ett tåg ungefär. Jag låg som en urvriden trasa i soffan och kunde bara träna mig på att andas. Med ett par små bilder förevigade jag den vackra kvällen och klockan åtta stöp jag så i säng.
 
 
 Dagens kloka ord:
”Om varje droppe regn vore äkta känslor … då borde paraply förbjudas.”
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Två behandlingstimmar hos bästa Lisa. Läs mer »

Sommarfest för kusiner.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg.
Det var en perfekt dag för att samla alla kusinerna till en enkel trädgårdsfest. Vädret var på vår sida och var så där alldeles perfekt. Drygt 20 grader, vindstilla och lite disigt.
Amanda och Andréa började dagen med en cykelrunda till Gårdlösa. I cykelkorgen åkte lilla hunden Snow.
 
 
Prick klockan 15.00 dök hela gänget upp. Det blev en härlig eftermiddag med hela min stora, sköna familj.
Vi startade med kaffe och äppelkaka.
 
 
 Sedan var det fritt fram för ett dopp i poolen. Nu visade det sig att gänget bestod av mest fegisar. Bara två stycken vågade sig på ett dopp och det var den yngste och den näst äldste. Fast de två hade å andra sidan väldigt kul där i bassängen.
 
 
Vi andra torrisar, vi bara pratade, åt och njöt av dagen.
 
 
När man fikar, pratar och njuter så där en hel eftermiddag, ja då blir man plötsligt bara jättehungrig. Så mot kvällen var det dags att tända grillen och plocka fram lite mat till alla hungriga magar.
 
 
Alla människor vet att det viktigaste med en tävling är prisutdelningen. Nu hade vi förstås ingen tävling, men prisutdelning hade vi, så de så!! Första priset gick till Samuel med motiveringen, ”förste man i poolen”, andra priset gick till Stefan eftersom han var siste man i poolen. Ja, sedan fick ju alla vars ett kinderägg med lite olika motiveringar. För alla ska få pris tycker jag, det blir så mycket roligare då!
 
 
Kvällen fortsatte med stim och stoj, och jag är säker på att mormor satt där uppe i sin himmel och var väldigt glad och nöjd med att äntligen ha precis alla sina barnbarn samlade på en och samma gång. Vartenda ett av dem.
Tack alla för att ni gjorde dagen till vad den blev!
 
Dagens kloka ord:
”Av alla varor våra barn behöver är närvaro den viktigaste.”
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
Dela gärna
     

Sommarfest för kusiner. Läs mer »

Jag är världens rikaste mamma.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg.
Dagen var kommen då hela min söta barnaskara äntligen skulle vara samlad igen.
Mina tre fantastiska döttrar gör mig till den lyckligaste mamman i världen, liksom alla barn gör sina mammor lyckliga.
 
Den bästa av lördagar!  Jag motionerade med åskådare.
Så kom hon då äntligen, Andréa. Hon var lite småfull efter en hejdundrande fest, men vad gör väl de, hon var precis lika söt och go som alltid …. som alla mina tre töser.
 
Andréa veterinärundersökte Johnny som njöt i fulla drag, ända tills det kom till den där ändtarmsundersökningen. Huhhhaa…..
Sen var hela gänget vrålhungriga. Det var bara att sätta igång grillen och börja kocka.

 
 
Lite nervös ser han ut, Stefan. Men det är kanske inte så konstigt, när hela huset är fullt av vackra tjejer.
 
 
Äntligen var familjen samlad för årets sommarbilder med hela mitt älskade gäng. Vi for till Knäbäck, den vackraste av platser på Österlen. Det var en helt ljuvlig sommarkväll och mina fina döttrar strålade (och skrålade). Fnissiga och busiga som alltid.
 
 
Stefan tyckte att vi alla var allmänt jobbiga och pinsamma tror jag.
 
Men härliga bilder blev det!
 
Men så händer det som bara inte får hända ….
 
Fotograferingen fortsatta med en något lättad Johnny.
 
 
Ja, det var årets sommarbilder på min förmögenhet. Det som gör mig till världens rikaste mamma. Rik på lycka, skratt och upplevelse.
Tack töser! (och hundar)
 
 
 
Och tack Stefan för att du står ut med mig och mina infall.
 
Dagens ord:
”Kärlek är att ge och
kärlek är att försaka
Kärlekens händer ger
utan att förvänta sig
något tillbaka.”
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Jag är världens rikaste mamma. Läs mer »

Möter du en groda på livets stig, nyp den i örat och tänk på mig.

Lämna en kommentar / Allmänt, Djurliv / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Min trädgård är full av vackra fjärilar som liksom vill suga ut det sista ur den underbara sommaren. I skogen hoppar tusentals små söta grodor runt. När jag och hundarna går där på vår stig, så gäller det att tassa försiktigt fram. Dagens tur gick över åsen. Gräset och marken var våt och doften var tung av murkna löv och mossa. Ljuvligt.
 
För ett par dagar sedan när jag pratade med pappa Kurt i telefon, sa han att nu var minsann sommaren slut, över och förbi. Han brukar vara sådär dramatisk. Själv tycker jag nog allt att där finns en smula sommar kvar. I alla fall gick det att ta sig ett nakenbad i poolen även om himlen emellanåt såg lite hotfull ut.
 
Utanför vår trädgård vimlar det av stora maffiga vinbärssniglar. Jag bara älskar dem. De är så vackra på något vis. Däremot hatar jag dessa bruna, fula mördarsniglar som bara liknar bajskorvar med spröt.
 
 
När det är fredagkväll tycker jag att man kan mysa till det lite extra. Emmy skulle jobba natt och Amanda kom hem från sin första skolvecka i Malmö. Det fick bli fest på våfflor med sylt. En fantastisk fredagkväll med andra ord.
 
Dagens kloka ord:
”Om ett barn inte kan lära sig på det sätt vi undervisar, kanske vi ska undervisa på det sätt som barn lär sig på.”
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Dela gärna
     

Möter du en groda på livets stig, nyp den i örat och tänk på mig. Läs mer »

Mitt vackra Gyllebo

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Det har varit underbara morgnar och den här dagen var inget undantag.
Min runda är så himla vacker. Miljön, naturen, ja allt. Vill ni hänga med på en tur?
 
 
Så kom regnet, fast det gjorde inte så mycket. Jag skulle ändå jobba och mellan varven tog jag hand om all tvätt som familjen producerar. Jag gillar att stå där i min tvättstuga och vika och stryka och lägga ihop.
I trädgården hade det ploppat upp några små svampar i gräsmattan, förmodligen rysligt giftiga. I poolen plaskade en självmordsbenägen humla runt och blommorna sög girigt i sig alla regndroppar.
 
Judith blir genast lite mer hemkär när det blir väderomslag mot det blöta hållet. Hon gillar inte alls att hennes specialingång bommas igen, och har av Stefan fått specialtillstånd att inta sina måltider uppe på vasken. Ja, är man en prinsessa så är man.
 
 
 Nu när Amanda har börjat i sin skola och Jimmy är ute på sina fartfyllda äventyr, då får lilla Snowie bo här hos oss i Gyllebo ibland. Snowie är inte av den kaxigare typen direkt. Nä, snarar precis tvärtom. Hon är väldigt försiktig och försynt, så hon behöver lite extra kärlek, mys  och peppning.
 
(OBS, saken där på Stefans nattygsbord är en ficklampa … jag kände att jag nog ville förtydliga det.)
 
 
Dagens kloka ord:
”Det är inte vad vi har utan vem vi har”
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
  
Dela gärna
     

Mitt vackra Gyllebo Läs mer »

Rulla till toppen