Allmänt

Var har alla bin och getingar tagit vägen?

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Igår när jag såg några getingar i min trädgård, slog det mig att det nog var några av de första jag sett här i Gyllebo denna sommaren. Var har alla de andra hållit hus egentligen?
Det gör mig allt lite orolig att bin och andra små insekter håller på att försvinna, för om de blir utrotade, ja då kommer allt att gå åt pipsvängen med vår kära moder jord.
 
Just nu blommar mina höstanemoner som allra vackrast. Det är en blomma jag är lite extra förtjust i. I orangeriet fortsätter pelargonerna att skänka glädje varendaste dag.
Varje vår när jag ska välja ut sommarblommor till tunnor och krukor blir jag så sugen på alla spännande nyheter de brukar ha där på plantskolan. Men så köper jag några gamla ”tråkiga” isbegonior också, billiga och enkla. Gissa vilka som nu står vackrast kvar? Såklart! De tåliga underbara isbegoniorna. 
 
Här i Sverige får man inte skryta, slå sig för bröstet och berätta hur in i helsike bra man är. Nej fy, så gör man verkligen inte! Det kallas Jante, och det är en lag som alla måste följa.
Men nu tänker jag bryta mot den lagen, och berätta hur stolt jag är över alla mina tre döttrar. De är de allra bästa i hela världen. I alla fall i min värld!
Amanda och Emmy har båda jobbat mer än vad som är mänskligt hela sommaren, för att kunna uppfylla några av sina drömmar. De har slitet för att tjäna ihop varenda krona själv som de kommer att behöva det kommande året. Amanda ska läsa till hudterapeut och Emmy ska upptäcka Australien. Andréa har i sommar gått på världens i särklass finaste veterinärskola i USA och där lyckats bli en av de 10% bästa eleverna. Hon kommer att bli en strålande veterinär.
Så om man inte får skryta om sina barn, vem i hela friden ska man då få skryta om!
Lycka till alla mina töser, för de är ni ta mig tusan värda!
 
Men …. stolthet handlar inte om kärlek. Jag älskar inte mina barn för vad de gör, utan för vem de är. Mest så ingen förväxlar det.
 
 
(de två ovansående bilderna är stulna från lite varstans)
På kvällarna kryper det på lite ”höstkänsla”. Mys med hundar och pyssel blir det förstås.
 
 

 
 
 Dagens kloka ord:
”Att våga är att lyfta sig själv.
Fundera på om där finns något du vill men inte vågat ännu …
Och gör det nu!!”
 
Kram och Hejdå Bloggen!
 
 
Dela gärna
     

Var har alla bin och getingar tagit vägen? Läs mer »

Sköna sommarn fortsätter.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 1 minute of reading
Kära Blogg
Trots att det nu har blivit september månad så fortsätter sommaren här i Gyllebo. Underbart.
Efter en ganska sömnlös natt staplade jag upp och gick i sakta mak ner till sjön med hundarna.
Jag bara suger energi ur naturen och bunkrar upp inför vintern.
 
 
 
 

Det är en del som tror att jag aldrig jobbar. Men det gör jag. Alldeles förfärligt mycket egentligen. Det är inget som jag skriver så mycket om här på bloggen, för hur kul skulle de vara att läsa, eller se bilder på!

Idag hade jag ett möte med vårt försäkringsbolag. Det kan höras lite trist och tråkigt, men jag hade verkligen sett fram emot mötet. För se, det är en gammal kär vän sedan lågstadiet i skolan, som har hand om några av våra försäkringar, och sådana möte är alltid angenäma.
Sedan njöt jag och familjen lite i solen, innan solen gick ner och allt blev vått av dagg.
 
När klockan var åtta var jag vimmelkantig och trött. Bara plums i säng med ”käringen”.
 
Dagens kloka ord:
”När jag accepterar och bekräftar mig själv blir jag fri från beroendet av att behöva bekräftas och accepteras av andra:”
 
Kram och Hejdå Bloggen från ”gänget”
 
 
Dela gärna
     

Sköna sommarn fortsätter. Läs mer »

Två behandlingstimmar hos bästa Lisa.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg.
Måndagmorgon och det kändes som jag vaknade upp till en helt ny årstid. Åtminstone var det betydligt mörkare än vad jag var van vid när klockan ringde halv sex.
 
Dagens höjdpunkt för mig var att åka till osteupaten Lisa i Malmö. Där fortsatte hon sin detektivundersökning av min kropp. Varendaste liten kota, sena och muskel granskade hon noggrant. Tänjde, drog och jämförde. Hon kände igenom hela magen, på tarmar och svanskota och ställen jag kände mig precis alldeles frisk på.
För det kan faktiskt vara så att en del av kroppen inte gör sitt jobb och då får andra delar ta för stor börda. Ganska logiskt.
Min fine Stefan var snäll och körde för mig till Malmö. Egentligen tror jag att han är mest orolig för att jag ska göra fler bubblor i lacken på bilen, fast det vill han såklart inte säga. Lite finkänslig är han ju.
 
Efter lite snabbmat i Malmö var det bråttom hem. Bössa skulle skjutas in och alla djuren längtade förstås efter oss. Särskilt bebisen Molly.
 
Jag börjar verkligen tröttna på sociala medier och särskilt på facebook nuförtiden. Fast en rolig sak är där på fejjsan, som jag verkligen gillar att läsa. Det är en minnessida som kommer upp på morgonen över mina egna inlägg för varje dag, ända sedan år 2007. Det är särskilt roligt att läsa de kommentarer mamma Ingrid skrivet där ibland. Det är som små hälsningar från himlen. Här är en kommentar som är så typiskt henne att jag bara blev så full i skratt. Jag hade skrivet ett humoristiskt inlägg om att Stefan ligger kvar på soffan efter tio år …. Ingrid var så klart snabb att kommentera, hon älskade ju facebook.
 
 

När jag ser att jag inte tryckt ”gilla” på hennes kommentar blir jag lite ledsen. Nu är det ju så dags liksom.
Fast jag håller nu tummarna att din önskan uppfylls kära mamma.
På kvällen kände jag mig som om jag blivit överkörd av ett tåg ungefär. Jag låg som en urvriden trasa i soffan och kunde bara träna mig på att andas. Med ett par små bilder förevigade jag den vackra kvällen och klockan åtta stöp jag så i säng.
 
 
 Dagens kloka ord:
”Om varje droppe regn vore äkta känslor … då borde paraply förbjudas.”
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Två behandlingstimmar hos bästa Lisa. Läs mer »

Möter du en groda på livets stig, nyp den i örat och tänk på mig.

Lämna en kommentar / Allmänt, Djurliv / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Min trädgård är full av vackra fjärilar som liksom vill suga ut det sista ur den underbara sommaren. I skogen hoppar tusentals små söta grodor runt. När jag och hundarna går där på vår stig, så gäller det att tassa försiktigt fram. Dagens tur gick över åsen. Gräset och marken var våt och doften var tung av murkna löv och mossa. Ljuvligt.
 
För ett par dagar sedan när jag pratade med pappa Kurt i telefon, sa han att nu var minsann sommaren slut, över och förbi. Han brukar vara sådär dramatisk. Själv tycker jag nog allt att där finns en smula sommar kvar. I alla fall gick det att ta sig ett nakenbad i poolen även om himlen emellanåt såg lite hotfull ut.
 
Utanför vår trädgård vimlar det av stora maffiga vinbärssniglar. Jag bara älskar dem. De är så vackra på något vis. Däremot hatar jag dessa bruna, fula mördarsniglar som bara liknar bajskorvar med spröt.
 
 
När det är fredagkväll tycker jag att man kan mysa till det lite extra. Emmy skulle jobba natt och Amanda kom hem från sin första skolvecka i Malmö. Det fick bli fest på våfflor med sylt. En fantastisk fredagkväll med andra ord.
 
Dagens kloka ord:
”Om ett barn inte kan lära sig på det sätt vi undervisar, kanske vi ska undervisa på det sätt som barn lär sig på.”
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Dela gärna
     

Möter du en groda på livets stig, nyp den i örat och tänk på mig. Läs mer »

Mitt vackra Gyllebo

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Det har varit underbara morgnar och den här dagen var inget undantag.
Min runda är så himla vacker. Miljön, naturen, ja allt. Vill ni hänga med på en tur?
 
 
Så kom regnet, fast det gjorde inte så mycket. Jag skulle ändå jobba och mellan varven tog jag hand om all tvätt som familjen producerar. Jag gillar att stå där i min tvättstuga och vika och stryka och lägga ihop.
I trädgården hade det ploppat upp några små svampar i gräsmattan, förmodligen rysligt giftiga. I poolen plaskade en självmordsbenägen humla runt och blommorna sög girigt i sig alla regndroppar.
 
Judith blir genast lite mer hemkär när det blir väderomslag mot det blöta hållet. Hon gillar inte alls att hennes specialingång bommas igen, och har av Stefan fått specialtillstånd att inta sina måltider uppe på vasken. Ja, är man en prinsessa så är man.
 
 
 Nu när Amanda har börjat i sin skola och Jimmy är ute på sina fartfyllda äventyr, då får lilla Snowie bo här hos oss i Gyllebo ibland. Snowie är inte av den kaxigare typen direkt. Nä, snarar precis tvärtom. Hon är väldigt försiktig och försynt, så hon behöver lite extra kärlek, mys  och peppning.
 
(OBS, saken där på Stefans nattygsbord är en ficklampa … jag kände att jag nog ville förtydliga det.)
 
 
Dagens kloka ord:
”Det är inte vad vi har utan vem vi har”
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
  
Dela gärna
     

Mitt vackra Gyllebo Läs mer »

Den där doften när första regnet faller efter en varm och torr sommarmånad.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
När vardagen kryper på och jobbet upptar den mesta av tiden, ja vad bloggar man om då?
Sina bästa vänner såklart. Djuren!!
 
Jag går min runda i sakta mak nu. Allt för att skona ryggen som fortsätter med att trotsa och bara bli sämre. Vi får väl se vem som är envisast ….
Dagens skogsrunda började alldeles ljuvligt, för att avslutas i hällande regn. Ni vet när det varit varmt och torrt en lång period och det första regnet faller – ni vet den där doften!! Obetalbart.
 
Jag har varit så stolt över vår katt Judith, som är världens bästa jägare. För vem vill inte ha en katt som fångar mullvadar? Såklart har jag nämnt hennes förmåga och skicklighet här på bloggen. Något jag däremot inte skrivet en rad om, är ”tjocke Felix” framgångar i jaktlaget. För det han stolt kommer hem med, får mitt hjärta att brista… Jag anser mig vara en person som tycker att allt levande har samma värde oavsett utseende. Alltså tycker jag inte att det är någon skillnad på om en katt tar en mus eller den tar en fågel. Allt liv har enligt mig precis samma värde även om den ena anses sötare än den andra. Egentligen tycker jag att naturen ska ha sin gång…
Men efter att ha kommit hem med sin tredje ekorrunge i munnen har Felix nu fått halsband med bjällra. För där gick min gräns.
 
Emmy kom från jobbet och det blev en vardagskväll som vanligt. En sån där kväll jag bara älskar! En mustig köttgryta som puttrar på spisen, Stefan prasslar med Kvällsposten i soffan, Molly stjäler familjens alla strumpor och allt är bara sådär helt vanligt.
 
 
Dagens ord:
”Ni behöver nödvändigtvis inte tro att Ni är sjuk, även om Ni är sängliggande när Ni vaknar på morgonen.
 
Puss & Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Den där doften när första regnet faller efter en varm och torr sommarmånad. Läs mer »

Hösten känns alltid som början på något nytt.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Ja, så känns det nog för många. När hösten kommer så är det början på något nytt. Sommarens glättiga liv byts ut mot allvar, struktur och nya mål.
Älskade Amanda börjar sin utbildning till hudterapeut och jag önskar henne all lycka.
Amanda!, det är bra om du hänger med i skolan, men se framför allt till att ha KUL!
 
 
Idag kom hösten! Jag är ganska mycket sämre i ryggen, så städningen har jag lagt till sidan hela sommaren.
Om man går sakta fram och tar små steg i taget så går allt. Ett rum städat. Och då ska man skriva ”check”, för det betyder klart.
Mina orchideer blommar alldeles överväldigande mycket. Vissa plantor har stått gömda bakom gardinerna i väntan på att kastas. Åhhh, jag älskar orchideer, för orchideer det är mitt liv de.
 
 
Efter jobbet kom Emmy. Hon hjälpte mig med en ny design på min blogg. Ni som läser bloggen från en dator kommer att märka att foto och bilder blivit större och tydligare. Det passar ju bra, för jag älskar foto. Foto, det är mitt liv de!
Små enkla bilder på vardagligt hundbus!
 
 
Lite Mollykärlek hjälper mot ryggont ….  det hjälper mot precis allting.
 
 
Dagens recept:
120 gr Omtanke
1 l  Kärlek
200 gr Skratt
3 tsk Respekt
2 dl Bus
100 gr Mys & Kramar
 
Blanda ihop skratt och kramar.
Busa mycket. Gör roliga saker.
Krama och pussas ofta.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
Dela gärna
     

Hösten känns alltid som början på något nytt. Läs mer »

En söndag, en söndag, en söndag.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Vi har ett litet fik i Östra Vemmerlöv som till och med varit omtalat i tidningen. Jag skäms lite grann över att jag faktiskt aldrig har varit där. Men den här morgonen gjorde vi slag i saken och stack dit för att inhandla vårt frukostbröd. Riktigt surdegsbröd som enligt Amanda var alltför svampigt. Gottigottgott tyckte jag.
 
 
Jimmy körde race och familjen bänkade sig framför TV:n, medan jag fick ta disken.
 
Jag och Amanda drog iväg med hundarna ut i skogen. ”En typisk kantarellskog”, sa jag förhoppningsfull,t när vi gav oss iväg … tsss, inte den endaste lilla svamp gick att uppbringa. Men en härlig promenad blev det.
Däremot hade katten Judith lyckats ta sin sjätte mullvad denna sommar. Inte illa pinkat för att bara vara katt.
 
Min väninna Monne byter inriktning i livet. Såklart måste sånt firas. Jag tog tåget till Ystad, där ett festglatt gäng mötte upp. Med sol, skratt och vinfläckar på byxorna blev det en lyckad kväll.
Lycka till Monne med vad framtiden har att bjuda.
 
 
Dagens kloka ord:
”Det viktigaste är att vi är olika, för annars vet man inte vem som är vem.”
 
Och tusen tack älskade make för du hämtade mig när tåget var inställt. Att ha en vilsen skogsmulle hängande ensam i stora Tomelilla en sen söndagkväll i flera timmar … ja då kan ju vad som helst hända.
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

En söndag, en söndag, en söndag. Läs mer »

Ibland blir det inte som man tänkt sig.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Det var dagen då jag och Johnny skulle visa upp oss. Vi skulle vara med på regementets dag på Revinge på en krigsuppvisning. Det brukar vi vara och det är så himla kul!
Så här såg det ut i fjor:
Redan i gryningen när jag fortfarande var i drömmarnas land förstod jag att min rygg satt sig helt på tvären. Att springa i ljungen över heden och kriga inför tusentals människor skulle vara direkt förödande för min kropp.
Jag måste sluta bita ihop och låta kroppen läka. Det hade jag ju lovat mig själv!
Så det fick bli vår gamla vanliga lugna promenad. Jag och hundarna.
 
Amanda och Snow kom och mös med oss. Stefan fick sällskap när han läste tidningen.
 
Vi fick en helt underbar dag vid havet. Vackra Vårhallarna. Kan det bli finare?
 
Kommunens enda hundbad. Och det är då inte fy skam. Sagolikt ljuvligt.
 
På stranden fanns också en annan familj med en hund. Charlie hette hunden och såg löjlig ut.. Han blev totalt utstirrad av familljen ”Hund Olsson”.
 
Vi njöt där på stranden. Vi njöt av den ljumma vinden, vi njöt av saltdoften från havet och av att bara vara där och då.
Med oss hade vi tagit en engångsgrill och lite korv. Det smakade helt fantastiskt. Jag tror nog att vi njöt lika mycket allihopa. Stefan konstaterade först lite surmulet att grillen var på tok för gammal och fick använda en hel paket servetter innan han fyr på den. Men även han njöt när han tillslut satt där med en grillad i korv i näven och senap i mungiporna. En härlig kväll.
 
Tack familjen!
Dagens kloka ord:
”De människor som står vid din sida utan att blinka när allt går åt helvete, de är din familj.”
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Dela gärna
     

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Läs mer »

Möte med en osteupat – underbara Lisa!

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / / 2 minutes of reading
Kära Blogg
Min familj består av matglada individer. Allihop älskar vi mat och födointag. Det gäller i synnerhet våra hundar och särskilt Johnny.
Jag tror aldrig att det hänt att Johnny inte ätit sin frukost som han blivit serverad. Men den här morgonen tittade han bara olyckligt på mig när hans skål sattes ner. Det var då jag förstod att något var fel. Johnny mådde inte bra.
En kort promenad och ordinerad vila på fastande mage – så fick det bli.
 
Följetången om min rygg fortsätter. Läkare, ortopeder och sjukgymnaster har försökt hitta felet och avhjälpa det, men läget är ännu oförändrat.
Jag hade fått tipset om en tjej i Malmö, vid namn Lisa, som skulle vara bra… dit begav jag mig den här dagen. Helt ovetande om var jag skulle hamna.
Ingen har någonsin gått igenom min kropp så grundligt, ingen har någonsin tagit mig på sånt allvar, ingen har någonsin ställt så många frågor. Min behandling hos osteupat Lisa har börjat och jag har stor tilltro till hennes kunskap. Till min förvåning satt min gamle läromästare och tillika förebild i mental träning, Mats Björk, i rummet intill. Nu jäklar i hoppet ska jag bli smärtfri och stark igen!
 

(bild lånad från http://www.i-m-c.se/, idrottsmedicinskt center i malmö)
 
Jag har alltid trott på att rörelse är bra. Min simning fortsätter. 1000 meter varje dag är målet för en tid framöver.
 
Hemma från Malmö igen möttes vi av en lite piggare och väldigt hungrig Johnny. Frukosten serverades som kvällsmat, och en temp blev tagen. 38,5, precis vad som är normal för en hund. Slutet gott, allting gott.
 
 Det kändes som en tropisk afton och jag njöt lugnet i min älskade trädgård.
 
 
 
Dagens kloka ord:
”Tänk inte på före eller efter, framför eller bakom, bara på friheten i mittpunkten.”
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Möte med en osteupat – underbara Lisa! Läs mer »

Rulla till toppen