Kära Blogg
När vardagen kryper på och jobbet upptar den mesta av tiden, ja vad bloggar man om då?
Sina bästa vänner såklart. Djuren!!
Jag går min runda i sakta mak nu. Allt för att skona ryggen som fortsätter med att trotsa och bara bli sämre. Vi får väl se vem som är envisast ….
Dagens skogsrunda började alldeles ljuvligt, för att avslutas i hällande regn. Ni vet när det varit varmt och torrt en lång period och det första regnet faller – ni vet den där doften!! Obetalbart.
Jag har varit så stolt över vår katt Judith, som är världens bästa jägare. För vem vill inte ha en katt som fångar mullvadar? Såklart har jag nämnt hennes förmåga och skicklighet här på bloggen. Något jag däremot inte skrivet en rad om, är ”tjocke Felix” framgångar i jaktlaget. För det han stolt kommer hem med, får mitt hjärta att brista… Jag anser mig vara en person som tycker att allt levande har samma värde oavsett utseende. Alltså tycker jag inte att det är någon skillnad på om en katt tar en mus eller den tar en fågel. Allt liv har enligt mig precis samma värde även om den ena anses sötare än den andra. Egentligen tycker jag att naturen ska ha sin gång…
Men efter att ha kommit hem med sin tredje ekorrunge i munnen har Felix nu fått halsband med bjällra. För där gick min gräns.
Emmy kom från jobbet och det blev en vardagskväll som vanligt. En sån där kväll jag bara älskar! En mustig köttgryta som puttrar på spisen, Stefan prasslar med Kvällsposten i soffan, Molly stjäler familjens alla strumpor och allt är bara sådär helt vanligt.
Dagens ord:
”Ni behöver nödvändigtvis inte tro att Ni är sjuk, även om Ni är sängliggande när Ni vaknar på morgonen.
Puss & Kram och Hejdå Bloggen
