utflyktstips – Gylleboannika

Påskdagar i det vildas tecken.

4 kommentarer / Allmänt, Djurliv, Natur / Av Annika Olsson / 6 april, 2024 / Blekinge, Eriksberg, utflyktstips / 3 minutes of reading

Hej hej

I söndags lämnade vi Österlen för att fira de sista påskdagarna i glada vänners lag. Vi åkte till Eriksbergs safaripark i Blekinge, där vi checkade in i Jägarvillan. I den mysiga lilla stugan fanns fyra rum och där kunde vi husera lite som vi ville.

Vår plan var att börja med en ”gofika” vid utsiktsplatsen inne i parken. Fast pga av risken med svininfluensan så fick vi stanna vid entrén och äta vår medhavda matsäck där. Det fungerade alldeles utomordentligt det också!

Sedan var det dags att ge oss in och möta allt det vilda i parken. Det första vi mötte var en vild gris som inte fastnade på min kamera. Fast det gjorde inte så mycket för just grisar har vi ju ganska nära inpå oss här hemma ändå. Sedan kom ett helt gäng med dovhjortar och mufflonfår i en salig blandning.

På en tuva i en våtmark låg en vacker trana och ruvade. En bit bort gick (vad jag antog att det var) hennes äkta man och samlade in mat åt dem. Tranorna är spännande fåglar. Det sägs att den röda fläcken på tranans huvud blir större eller mindre beroende på fågelns humör. Det röda området är blod som syns eftersom tranorna är skalliga och inte har fjädrar just där.

Sedan gjorde vi ett kort ”bensträckar- och kissestopp” vid utsiktsplatsen vid Mahraviken.

När vår färd gick vidare så mötte vi de vackra visenterna.

Kanske är just denna art den som jag tycker är mest spännande att få se. De är så otroligt vackra på sitt lite fula vis. Nästan som ”Odjuret” i ”Skönheten och Odjuret”. Vi hade turen att se dem flera gånger på vår rundtur.

Vi fick även se de lite skyggare kronhjortarna som stod på håll och blängde på oss. På ett fält gick davidshjorten med sina tjocka horn och sin söta fru.

Sist ut mötte vi de gulliga mufflonfåren, och förmodligen fick vi se parkens yngsta invånare. Skyggt gömde det lilla lammet sig blygt bakom sin mor.

Nöjda åkte vi ut ur parken för att samlas i vår lilla stuga och för att ta en drink före maten och bara umgås.

Efter en fantastisk middag tassade vi ut till den varma poolen utomhus innan vi kröp ner i våra sängar.

Efter en härlig törnrosasömn och en god hotellfrukost var det dags att checka ut och bege oss mot Österlen igen.

Tack Stefan och tack ”gänget” för en sååå mysig helg♥

( okejdå…. lite, pyttelite lik Clintan var du här Stefan …. fast helt ärligt… mest liknar du ”Hebbe lelle” tycker jag 🙂 ♥

Dagens citat:

Det finns inget som slår ett gott skratt och vänners kärlek.

Fler inlägg från Eriksberg hittar ni här:

På Eriksberg med våra hundar.

Glampingäventyr

Vilthägnet för oss själv.

Ha det fint

Annika

Påskdagar i det vildas tecken. Läs mer »

Skånes Djurpark

Hejsan.

I helgen har jag varit på Skånes Djurpark. Den där parken som ligger mitt i Skåne ni vet, ett stycke utanför Höör.

Dit åkte jag ganska ofta när mina tjejer var små. Vi var där med dagis och gjorde själv små utflykter dit.

Nu var jag inbjuden som influencer, bloggare och PRO-medlem genom InosSkåne. Det var underbara Fnulan och söta Joanna som samordnade alltihopa.

Det var ett litet förväntansfullt gäng som samlades vid entrén för en heldag i parken.

Genast slogs jag av hur välskött och vackert allting var där.

Skånes Djurpark hade bjudit in oss med hela våra familjer, vilket jag tyckte var oerhört generöst och givmilt.

Den här dagen räknade de oss som sina VIP gäster. Åhhh jag har aldrig varit VIP förut, så det kändes lite extra malligt måste jag säga.

Såklart hade jag önskat att någon från min egen familj kunnat följa med, men ni vet ju alla hur Stefan har med sin fot och mina stora tjejer har ju fullt upp med sina arbeten.

Fast det fanns flera andra underbara familjer att hänga med, och jag fick följa med Fnulan och hennes bedårande dotter en sväng i parken.

Vi var inbjudna till en särskild privat uttermatning ”backstage”. Ett område dit man som besökare inte får gå på egen hand. Det där är lite synd, för just uttrarna är ju så roliga och spännande att iaktta.

Vi hämtades upp av två jättegulliga djurskötare.

Jag slogs av tjejernas oerhörda kunskap om både djuren i parken, men också om deras stora kunnighet om de vilda djuren och vår natur i stort.

Naturligtvis hör det inte till vanligheterna att deras djur är så tama som den lilla utterhona vi fick hälsa på här. Just den här lilla söta uttern hade genom en olycka mist sin svans som nyfödd och därför fått bli adoptivdotter till sin skötare i hela fyra månader. Och sånt skapar ju såklart ett särskilt band.

När vi hälsat klart på uttrarna så var vi alla hungriga.

Vi bjöds in till en härlig grillbuffé i restaurang Stallet.

Där fick vi lite skön skugga från den stekande solen.

På buffén fanns det en massa härligt god mat. Ja, där fanns verkligen något för alla smaklökar. Något som passade både små och stora magar.

På eftermiddagen var det fritt att ströva runt i parken.

Jag gick med Fnulan och Mira på den hängbro som löper en bit upp ovanför djurhägnen. Därifrån såg vi de stora Kronhjortarna som låg och vilade under träden. Men hur vi än spanade och spejade så kunde vi inte se några vargar. Fast det gjorde inte så mycket. Upplevelsen att gunga fram där uppe vid trädtopparna var underbar i sig själv.

När jag sedan strosade fram i mina egna tankar, så insåg jag hur fint det blivit där i Skånes Djurpark.

Hur mycket det finns att göra och hur väl arrangerat det är för barn i alla åldrar och för vuxna i alla åldrar också för den delen.

Men extra mycket slås jag över hur vänlig och tillmötesgående all persona i djurparken är, och vilken otroligt mysig stämning som råder där.

När mina egna tjejer var små så tyckte de att höjdpunkten på vårt besök var de små björnungarna. Såklart var jag tvungen att kika ifall de fanns några små nallebjörnar. Jajamensan, uppe vid björngrottan hittade jag dem.

Efter att ha blivit bjuden på en av de största kulglassar jag någonsin ätit, tackade jag för mig och styrde kosan mot Gyllebo.

Jag måste verkligen tacka Skånes Djurpark för den här dagen.

Och trots att det inte fanns några som helst krav på att vi skulle skriva något om vårt besök, så kan jag verkligen rekommendera till att göra ett besök här.