december 2018

När jag blir ensam med Tomten.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , / 1 minute of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan

Det bäst på hela julen är den där stunden då jag blir ensam med Tomten.

När allting liksom är över. När hela det dignande julbordet är undanplockat. När alla skålar och karotter trängs i kylskåp och skafferi, och det har gått åt en hel rulle foliepapper för att täcka över hela härligheten. Då när alla paketen är upprivna och sopsäckarna står svällande i farstun, fulla med sönderrivet julpapper. Den där stunden då man ålar sig ur den lite för trånga, fina julklänningen och istället kryper i de slitna gamla pyjamasbyxorna. Då när man äntligen blir ensam med Tomten i soffan. Den stunden är den bäst på hela julen.

 

I år ska jag kanske överraska den där gullige Tomten med lite finare klädsel än mina vanliga trasiga gamla pyjamasbyxor.  De där som jag fått ärva av en dotter…

Den HÄR tunikan och de HÄR mysbyxorna hade varit superfint att dra på sig efter all julmat. Fler tjusiga kläder för en mysstund med Tomten hittar ni HÄR.

Kvällens citat:

Det finns människor i denna världen som du bara kan älska och älska och älska, oavsett vad.

…djur också….

Ha en fin kväll och kram på er

Annika

 

När jag blir ensam med Tomten. Läs mer »

Svag för små granar.

2 kommentarer / Allmänt, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej.

Jag har nog alltid varit svag för små, små julgranar. Kanske är det något jag fått i generna från barndomen uppe i Christinehofs djupa skogar.

Nu verkar det i alla fall som om det är trendigare än någonsin med små granar. Granar av alla de slag. Både på rot och huggna som små julgranar. Inomhusvarianter och minisorter.

Jag och min Stefan stannade till hos Gärsnäs egen ”blummetös” för att handla en födelsdagsblomma åt svärmor, när jag föll pladask för en liten urgullig silverfärgad gran i en kruka. Det blev liksom kärlek vid första ögonkastet.

Ja, det var som om den där lilla granen viskade till mig ”köp mig, köp mig”. Nästan som om jag behövde rädda den lilla granen från världens all ondska.

 

Såklart fanns det en massa andra trevliga saker där i Sussies blommehörna, som alltid.

Vill ni också köpa er en liten gullig gran i kruka, så såg jag att där fanns några till på lager… och särskilt en som behövde räddas alldeles extra mycket …

Min lilla gran får nu stå vid vår veranda och hälsa välkommen till oss, och med tiden tänkte jag plantera ut den på en väl vald plats i trädgården.

-den kummer rådjuren å eda po, sa Stefan med ett elakt skratt…

-de skulle bara våga, tänkte jag för mig själv.

Dagens citat:

Vad är det som gör att vissa granar faktiskt bestämmer sig för att bli julgranar och andra bara är fula?

//Ernst Kirchsteiger

Ha en härlig dag.

Annika

Svag för små granar. Läs mer »

Tomtarna har hittat fram i trädgården.

Lämna en kommentar / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , / 2 minutes of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hej hej

Det var egentligen inte meningen att de där fula trädgårdstomtarna skull få hänga med i år. Färgen hade börjat krackelera och jag har aldrig varit riktigt överens med de där båda.

Men så stod de där i vårt förråd och såg så sorgsna ut eftersom ingen haft hjärta till att kasta bort dem.

Vi har nog alla de där fula sakerna som inte riktigt passar in, men som bär på en historia. Någonting som gör att de fyller våra hjärtan med en slags hatkärlek.

Stor kärlek har jag föresten till alla de små trägubbar som trängs på fönsterbrädan inne i mitt orangeri. Så himla gulliga. En del av dem har gett oss i familjen ett och annat gapskratt när de av en ren slump råkat bli väldigt lik någon bekant.

Har just du någon ful sak, som du inte kan förmå dig att kasta bort? Något som vidrör en liten del av hjärteroten kanske.

Kvällens citat:

Kom ihåg att dagens tempo inte är det vi är skapta för. Så ha inte dåligt samvete om du bara softar en dag, din kropp kommer att tacka dig sen.

Prioritera alltid det som skänker dig glädje. Det är ju det som är meningen med att leva tror jag.

Tips:

Härliga tomtar som jag gärna haft i mitt hem finns här och här.

  

                                                                                                                                            

Kram Annika

 

Tomtarna har hittat fram i trädgården. Läs mer »

Frost och inte en vindpust.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan

På mitt minneskort i min kamera finns så många härliga bilder från förra veckans frostdagar. Bilder som jag vill dela med mig till er. Foto från härliga morgnar när det var vackert vitt av alla rimfrost.

Sådana där dagar då det är en bagatell att vara hundägare, åtminstone om man tänker på hur mycket dynga som annars kan fastna i lurviga tassar och hundpälsar.

Längst bort i ena hörnet av Gyllebosjön, låg ett gäng svanar ännu kvar. Kanske laddade de för att flyga till varmare breddgrader, eller så hade även de upptäckt den lilla sjöns enstående skönhet.

Hur som helst så bidrog de till den vackra vyn, när de sakta sänkte sina långa, smala halsar ner mot vattnet för att äta.

Från några hus i sommarbyn steg rök ifrån skorstenarna. Jag kunde inte låta bli att med ett litet leende minnas tillbaka till några kloka ord jag hört ifrån den ”manliga världen”…

–om röken går mot vind, då är käringen inte god att tas med, vänta då med att gå hem …

Vad jag kunde bedöma så gick all rök medvind den här morgonen i Gyllebo.

Det är så fint med den där först frosten.

Dagens citat:

Kom ihåg att varje människa du möter har en historia att berätta, en läxa att lära och en dröm att uppfylla.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

Frost och inte en vindpust. Läs mer »

Tillsammans

2 kommentarer / Familj, Hundar och katter / Av / / , / 1 minute of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan

Tillsammans – är den bästa platsen att vara!

Så är det verkligen. Det finns inget bättre plats att vara än tillsammans. Tillsammans med dem man håller kär. Särskilt så här i adventstid så mår man bara så gott av att ha familjen inom räckhåll.

Fast för mig och min familj funkar det inte riktigt alltid. Mina döttrar är av det fartfyllda slaget och den ena av töserna kommer jag inte att kunna träffa alls den här julen. Sånt där smärtar i ett ”mammahjärta”, fast jag är oändligt tacksam för dagens teknik.

Har ni er familj nära, njut av det! Kramar blir aldrig lika sköna via telefonen.

Det här med postgången tycks dock ha blivit betydligt sämre med åren … eller så har Trump stulit min dotters trosor… Mer om det kan ni läsa HÄR.

Kvällens citat:

I likhet med pusselbitar passar vi alla in någonstans – men inte alltid i samma pussel.

Tips: om det fungerat att skicka julgåvor till USA, så skulle jag kanske valt att skicka något litet till min fina tös. Kanske de HÄR, eller den HÄR (svindyra till hennes vackra hår)

Ha en härlig kväll och kram

Annika

Tillsammans Läs mer »

Min lille gran.

Lämna en kommentar / Allmänt, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan

En tradition vi har i min familj, det är att sätta upp en ”utegran” lagom till den första advent. Såklart kan man sätta elektriska ljus i buskar och andra träd vid sitt hus också. Fast jag älskar den särskilda känslan det blir med en riktig julgran.

Såklart gynnade vi vår lokala granhandlare, Jeppssons granar i Gärsnäs.

Dagen då jag och min Stefan gav oss ut på granhandlartur var en synnerligen grå och dimmig dag. En ganska typisk dag för att vara på Österlen vid den här tiden.

Nöjda med vårt granfynd for vi tillbaka till Gyllebo igen.

Nu gäller det ju bara att hålla tummarna för att vädergudarna vill ge oss ytterligare julstämning i form av en vit jul. Då kan det bli så här fint och mysigt.

 

Dagens citat:

Tankar tvivlar medan hjärtat vet.

Jag hoppas att ni alla haft en fin adventshelg och är taggade för att sparka igång en ny vecka.

Kram på er.

Annika

Min lille gran. Läs mer »

Ett stråk av besvikelse.

2 kommentarer / Familj, Hemma hos mig. / Av / / , / 2 minutes of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan

Min gamla vanliga adventsljusstake är framplockad här hemma nu. Den där gulliga med det lilla Luciatåget. Jag är faktiskt ganska förtjust i den. Även om det inte blev den där vackra mässingsljusstaken jag var så sugen på att köpa i år, så är jag fullt nöjd med den jag redan har.

Nej, den som bär ett stråk av besvikelse i sitt hjärta, det är mer min Stefan. Han som ju fått öppna sin adventskalender nu. Ni vet den där som jag köpte åt honom som en överraskning.

-fy fasiken va dyrt di vá, sa han smått chockat när han fick se priset på våra kalendrar.

-det är väldigt exklusiva kalendrar, försäkrade jag honom inställsamt.

-tsss exklusivt?? två små lakrissbidar som man slugar i en mungsbid, sa han när han fått upp lucka nummer ett. Besvikelsen gick inte att ta miste på i hans röst.

Själv var jag väldigt nöjd med min handkräm som fanns i min egen kalender. Kanske var det bara den som var exklusiva?

Nåja, goa lussebullar fanns det som tröst, och de var minsann riktigt exklusiva må jag säga, extra saftiga som det blivit i år.

Kvällens citat:

När du förändrar ditt sätt att betrakta saker, förändras de saker du betraktar.

Tips: vill ni, liksom jag, inspireras av vackra heminredningssaker så kan jag rekommendera er att kika in HÄR.

Sist, men inte minst, så måste jag såklart slå ett slag för Österlen. se egen lilla adventskalender. En lucka ren inspiration. Helt gratis varenda dag fram till julafton. Då får ni kika in HÄR. Missa inte det!

Jag önskar er alla en fin kväll.

Annika

Ett stråk av besvikelse. Läs mer »

En frostnupen morgon vid sjön.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan.

Oj oj vilka fantastiska morgnar vi haft den här veckan.

Den där första ljusa timmen på morgonen, som man brukar kalla för den ”blå timmen”, den har istället varit röd vissa dagar.

När jag kom på min morgonpromenad kunde jag se hur frosten låg vit över ängen och kor och hästar såg ut att huttra där de gick i skogsbrynet.

På himlen syntes  månen som ännu var kvar på sitt nattskift.

 

Vid Gyllebo slott stod grindarna öppna och välkomnande. Borta vid grusvägens slut kunde jag skymta sjön och den upplysta skogen i bakgrunden.

Varje söndag mellan klockan 10 och 12 är man välkommen att strosa in och kika på de ruiner som finns där innanför vid slottet. Gör de ifall ni har lust. Det är verkligen en vacker plats.

Vill ni läsa mer om Gyllebo eller om byarna på Österlen så hittar ni lite fakta på Österlen.se

Nere vid badplatsen hade en liten flicka sprungit ifrån sina små näpna skor. Nu stod de där i gruset och såg så väldigt sorgsna ut. Det nästan högg till i mitt hjärta för en liten stund…

Dagens citat:

Att finnas till – är den finaste meningen av alla.

Ha en riktigt fin söndag. Njut av dagen.

Kram Annika

En frostnupen morgon vid sjön. Läs mer »

Kunde inte låta bli.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig. / Av / / , / 1 minute of reading

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan

Nej, jag skulle absolut inte handla några blommor när jag var på ICA senast. Jag skulle bara precis handla det lilla som stod på min inköpslista.

”Hannlelappen” som vi säger här på Österlen.

Inget mer än det som jag planerat, det hade jag föresatt mig i alla fall.

 

Så stod den bara där, den här ljuvliga rosenbuketten. En knippe buskrosor som fick mig att tänka på färgen ”jordgubbsmjölksvitt”.

Ja hur står man emot sådana frestelser?

Jag kunde såklart inte låta bli…

Hoppas ni mår gott såhär dagen före första advent. Jag ska smaka på årets upplaga av Blossas glögg och Stefan kommer att njuta av sin söta saftglögg utan alkohol. Det brukar sluta med att jag också dricker av den där saftglöggen, för egentligen är den godast tycker jag.

Min första amaryllis blommar redan, så nu ska den få flytta in på toaletten. Där tycker jag att det passar så bra att ha lite blomster nu till advent. Där kan man sitta i lugn och ro och bara njuta av det vackra.

Kvällens citat:

Använd spegeln och inte kikaren när du letar efter fel.

Tips på fina glöggkaraffer finns  HÄR, och HÄR och en vacker vas finns HÄR.

Ha en riktigt härlig kväll och kram från mig.

Annika

 

Kunde inte låta bli. Läs mer »

Hej, Annika heter jag.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / 2 minutes of reading

 

Hejsan

Eftersom jag alldeles nyligen har flyttat min blogg och dessutom börjat ett trevligt samarbete med bästa Österlensidan, Österlen.se, så är det nog på sin plats att jag presenterar mig lite kort.

Jag heter alltså Annika, och jag är född och uppvuxen här på Österlen.

Jag föddes och växte upp ett stenkast från Christinehofs slott. Där hade jag naturen som den underbaraste lekpark man kan tänka sig.

I tjugofem år arbetade jag som byggsäljare på ”Rosenguistas” i Simrishamn, eller XL Hans Anders som det faktiskt heter nuförtiden. Det var en arbetsplats som jag verkligen trivdes på, och det var också där jag mötte min nuvarande make, Stefan. En Kivikspåg som många känner som Hantverkarn, eller som Sniff (om man är från stenåldern och dessutom intresserad av fotboll vill säga)

Jag arbetar sedan åtta år tillbaka med mitt och min mans byggföretag, där jag sköter papper och ekonomi.

På min fritid är jag nästan alltid ute i naturen med familjens tre hundar. Tillsammans med min stora hund Johnny är jag krigsplacerad i ett insatsförband i hemvärnet. Fotografering är ett annat intresse som jag verkligen brinner för.

Jag älskar mitt Gyllebo, där jag bor sedan tjugo år tillbaka.

Många av er har säkert besökt Gyllebosjön och vet hur vackert där är. Årstiden spelar liksom ingen roll.

 

Det var för fyra, fem år sedan som jag började att blogga lite i smyg. Största anledningen var nog att jag ville skapa en fast punkt för mina tre döttrar, som då reste och bodde utomlands i olika världsdelar. Jag ville helt enkelt skapa en plats så de inte skulle riskera att glömma bort vårt underbara Österlen, vår hembyggd och orten där de har sina rötter.

 

Det viktigaste med bloggen är att ha kul. Att ta bilder och skriva av hjärtans lust.

Så välkomna till mig!

Dagens citat:

Det var på vägen ner till Österlen,

någon mil från Kiviks hamn …

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Hej, Annika heter jag. Läs mer »

Rulla till toppen