månadssummering

Mitt Juni 2019

Hej.

I almanackan står det nu Juli, och det är dags för mig att summera månaden Juni. Alltså, det bara swishade till och i ett nafs så var månaden förbi. Vädret var rena önskedrömmen. Ömsom sol och ömsom regn, med lite sköna inslag av åska och nederbörd på nätterna. Juni var en månad som jag längtat efter ända sedan i vintras. Det var månaden då jag skulle få träffa en av mina döttrar som bor i Alabama. Hon kom och tiden rusade på i hundranittio. Jag hann liksom inte blinka så var hon borta igen …

Månadens löpträning har fått konkurrans av ett tredje gäckande diskbråck. Lite lätta steg har det dock blivit och för Juni kan jag summera 42 sprungna kilometer.

Nu välkomnar jag Juli månad med ett par veckors skön semester.

Dagens citat:

Den väg du har framför dig är viktigare än den du lämnade bakom dig.

Tack alla mina fina bloggläsare som hör av sig. Alla ni som kommer fram och säger hej eller bara kikar in här i all tysthet. Jag önskar er alla en riktigt skön sommarmånad, kanske på Österlen eller var ni än befinner er. Ha det riktigt bra.

En stor kram från mig.

Annika

Mitt Juni 2019 Läs mer »

Mitt Maj 2019

Hejsan.

Redan har vi vänt blad i kalendern och vi är nu inne i månaden Juni.

Maj bjöd oss på kyligt och fuktigt väder. En månad som dock var precis lika vacker som en svensk försommar alltid brukar vara här längst nere i Skåne. Rapsfälten lyste gulare än vad jag någonsin sett förut. Äpplen, plommon och päron blommade runt om på Österlen och jag måste väl erkänna att jag är totalt värdelös på att skilja dessa blommande fruktträd ifrån varandra (bättre är jag på att könsbestämma små ”kattakällingar”) Några kattungar har det dock inte blivit här hos oss, för finns det veterinär i familjen så är husets katter såklart ordentligt kastrerade.

Nu hälsar jag Juni månad välkommen. Min favoritmånad av många anledningar… Bäst av allt är att den där lilla veterinärdottern kommer att titta hem till Sverige i några dagar och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på att få krama om min lilla tös efter ett helt år…

Sprunget har jag ju också gjort. 75 kilometer, varav 5 av dem på travbanan på Jägersro… Jättekul! Likt färgglada små ponnyhästar for vi över alla tjugo hinder. Framöver väntar nya utmaningar …

Ha det nu så jättebra alla mina bloggläsare.

Note myself: Även om man inte träffat sin dotter på ett helt långt år, så ska man akta sig så man inte kramar henne för hårt…

Kram från mig, Annika

Mitt Maj 2019 Läs mer »

Mitt April 2019

Våren kom tidigt till Österlen. På sina ställen blommar rapsen redan. Det är riktigt tidigt, även om det hänt förut. Regnet har mest lyst med sin frånvaro hela månaden. Jag har njutit så mycket jag förmått av allt vad naturen bjudit. Vitsipporna slog ut i min älskade lilla ekskog, även om jag kunde notera att blomningen inte alls var lika riklig som vanligt. Av grodornas ägg blev det yngel, och min trädgård vaknade till liv. Under påskhelgen gottade jag mig tillsammans med min familj. Såklart saknade jag vår tredje dottern som ju bor i USA. Jag tackade gud för internätet och räknar nu dagarna tills hon kommer hem några dagar i sommar.

Första springloppet blev Tösarajset i Ystad och jag kan summera 65 sprungna kilometer för månaden. Diskbråcket levde om och gav sig till känna lite mer.

Nu hälsar jag Maj välkommen och ser fram mot ett roligt springlopp, lite födelsedagar, trevliga möten och en spa-helg på Österlen.

Dagens citat:

Råd från ett träd:

Tillåt dig att bli stor och stolt. Kom ihåg dina rötter. Drick mycket vatten. Uthärda alla väder. Njut av utsikten.

Note myself: lev som ett träd.

Må gott och kram från mig.

Annika

 

Mitt April 2019 Läs mer »

Mitt Mars 2019

Mitt Mars har varit extra händelserikt. Naturen och mitt älskade Österlen har såklart varit i stort fokus. Det är det ju alltid för mig. Naturen, havet och skogen ger kraft och energi. Våren har så sakta kommit smygande. Årstiden skiftar. Månaden mars har bjudit på så mycket spännande saker för mig privat. Saker som jag håller för mig själv. Både vad det gäller arbetslivet och privat har mars varit fyllt med roligheter, beslut och oroligheter. Upp och ner går livet. Det kittlar i magen och jag ser framtiden ann. Jag har hållit igång med min löpning och samlat på mig 86 sprungna kilometer under månaden. Jag känner mig pigg och stark. Diskbråcket finns där, men jag lirkar med det, så jag har just nu övertaget. För ett år sedan pratade doktorn om operation av min rygg. Jag ville försöka bita ihop och hålla ut. Idag är jag glad att jag tog det beslutet.

Nu hälsar jag April välkommen. En månad med nya äventyr.

Hoppas ni också samlar på er av era positiva ögonblick i livet. Glöm bort det där som skaver och irriterar. Gör något åt de problem som finns, går det inte – skit i att tänka på det. Styr tankarna åt det som känns gott i hjärtat.

Dagens citat:

 jag kommer kanske att reta upp väldigt många när jag börjar göra det som är bäst för mig. Men det är det värt.

Ha det fint och kram på er.

Annika

 

 

 

 

Mitt Mars 2019 Läs mer »

Mitt februari 2019

Mitt Februari 2019

Så underbart! Vilken fantastisk månad. Men så hade jag bestämt mig för det i förväg. Det skulle bli en månad som blev så bra det bara gick.

Jag hade bestämt mig för att på ett överdrivet sätt lägga extra stort fokus på allt ljuvligt som bara finns runt mig. Vardagliga ting, som är en del av livet. Saker som så lätt tas för givet. Små saker som i själva verket är det som betyder något .

Jag hade bestämt mig för att spara på små fina ögonblick. Istället för att beklaga mig över livets vedermödor, tänkte jag göra vad jag kunde för att sprida så mycket lust och glädje runt mig som jag bara kunde. För vet ni, glädje och lust stänker alltid tillbaka på den som ger av det.

Tack underbara Februari, och välkommen Mars.

Joggat och sprungit har jag gjort, 74 kilometer skrapade jag ihop under februari. Så lycklig för varje springrunda jag hr möjlighet att ge mig ut på.

Kvällens citat:

Våren är vackrast en vinterdag.

Note myself: det är bra att umgås med glada människor, men ännu bättre om jag själv är en av dem.

Må gott kära ni och kram.

Annika

Mitt februari 2019 Läs mer »

Mitt Januari 2019

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Mitt Januari 2019

En av de tråkigaste, fattigaste och motigaste månaderna på året.

Men jag hade i förväg bestämt mig. Jag skulle göra den här januari till den bästa versionen av sig själv. Så bra det bara gick. Oavsett allt man kan räkna till livets problem och små helveten. Nu känner jag mig nästan berusande lycklig när jag sammanställer min bildkavalkad. Det fina med att göra så här är att allt det där andra som gnagt och skavt ibland, det blir liksom totalt bortglömt! Jag la medvetet all fokus på det som känns gott i hjärtat. Och tänk, det kostade mig inte många kronor heller.

Mitt Januari blev alldeles, alldeles underbart!

Sprungit har jag gjort. Mot nya spännande mål och hela 69 kilometer kan jag summera.

Tips: med tanke på mina galna mål inför nästa år så behöver jag nog införskaffa några nya prylar. Den HÄR för att hålla koll på sträckan och de HÄR för att förvilla tankarna när det känns som jag har en ko på ryggen, vilket inträffar runt 17 sprungna kilometer, därefter måste varje steg gå på ren vilja… Nya träningskläder finns till bra priser HÄR.

Nu hälsar jag Februari välkommen.

Note myself: det verkar som om folk vet mycket mer när man försöker tala om något för dem, än när man frågar dem om något.

Ha det fint och tack alla som kikar in hos mig.

Kram Annika

 

Mitt Januari 2019 Läs mer »

Mitt Juli 2018

Mitt Juni har varit torrt, kvavt och varmt med en enda fjuttig dags regn.
Det har varit marknader, bad och möte med en massa svin.
Det har varit femkamp med vänner och familjedag på Skånes Djurpark.
Stefan har äntligen fått en tid i september för sin operation.
Så har det varit en USA resa och några intensiva dagar med min äldsta dotter.
Nu tackar jag Juli och hälsar Augusti månad välkommen.
Löpningen har det inte blivit mycket bevänt med. Min nerv från diskbråcket gör sig mer och mer påmind igen, och jag ska ha ett möte med mig själv om att den där nervrotsblockaden kanske ändå måste bli ett alternativ…
fegisar vinner aldrig några kamper i livet…
Note myself: jag behöver inte tro på alla mina tankar!
Må väl och njut. I sinom tid har vi hösten här med regn och rusk igen.
Kram Annika

Mitt Juli 2018 Läs mer »

Mitt Maj 2018

Mitt Maj – har varit fantastiskt!

Den varmaste maj månaden i mannaminne.
Sakta, sakta har mitt diskbråck börjat läka.
Från vinter gick vi direkt till sommar och naturen exploderade.
Stefans fot blev förvisso sämre och sämre, men nu tror vi att en operation är nära. Försäkringskassan fortsätter att förnedra, jag fortsätter att skriva långa brev. Stefans kortisondos minskade och jag la märke till hur mycket starkare han trots allt verkade känna sig.
Jag kände mig fylld av energi och lycklig, sådär som man känner sig när man varit sjuk en längre tid och det äntligen ljusnar.
Jag åkte till en plats jag aldrig varit på förut. Jag träffade människor jag aldrig förut mött. Jag vågade och fick en fantastisk upplevelse och nya vänner. Tack till Sallys Hus i Örebro och alla ni andra som var där.
Nu hälsar jag juni månad välkommen. Min egen månad. En månad då en älskade dotter återvänder hem. En månad då jag ska träffa släktingar jag inte sett på länge. Jag ska hedra en älskad kusins minne, genom att gå för livet och mot fucking ALS… hoppas vi blir många i Simrishamn den 24/6…
Note myself: köp en liten flaska ”Grönfri” och gör ren mamma Ingrids gravsten.
Löparstatistiken: 6 kilometer som avslutades med att jag snubblade och for på näsan i ramslöksbacken … sen vågade jag inte prova mer … men nu jäkelen är det snart dags … hej juni – nu kommer jag springande tillbaka!
Ha det fint.
Kram Annika

Mitt Maj 2018 Läs mer »

Mitt April 2018

Mitt april har bjudit på ett kärt återseende … en alldeles för kort vecka där jag tog tillvara varenda sekund med min äldsta dotter och hennes kompisar
Mitt april har även gett mig tillbaka tron på min egen kropps förmåga att läka sig själv. Jag fick uppleva en av de värsta smärtor i livet, men hade turen att till sist få en förstående läkare som verkligen ville hjälpa. Sakta blev jag mer och mer rörlig och därmed blev smärtan lättare att bemästra och min vardag blev lite mer normal igen.
Samtidigt drabbades Stefan av en fotskada som fort försämrades och en ”förnedringskassa” som nekade honom sjukskrivning och istället hänvisade till Arbetsförmedlingen. Jag fick insyn i hur sjukt vårt svenska sjukskrivningssystem är.
Jag fick mer än en gång sända en tacksamhetens tanke till våra duktiga säljare på Länsförsäkringar, för att de varit noga med att ge oss ett bra skyddsnät. Utan det så hade vi nog varit lämnade åt råttorna …
Jag åkte på en resa till Budapest med en kär vän, där jag samlade skön energi och hade riktigt roliga dagar.
Nu hälsar jag maj månad välkommen. En månad då jag ser fram emot att få träffa nya spännande kvinnor på en bloggträff, en månad då jag hoppas Stefan får sin fot opererad, en månad då vi pekar finger åt fk och visar att vi kan fixa livet ändå, en månad då jag kanske, kanske kan flyga en snabbis till Canada … men bara kanske … Välkommen maj.
Note myself: Tänka på var jag lägger min röst i höstens val …
Löparstatisktiken ligger även denna månad på 0 kilometer. Trots det har jag lyckats göra mig av med de tre överflödskilona som helt fräckt smög sig på under vintern.
Ha det fint
Kram Annika

Mitt April 2018 Läs mer »

Mitt mars 2018

Mitt mars kan enkelt sammanfattas med två ord … vinter och smärta.
Hela mars har jag mest tillbringat liggande på rygg knaprandes narkotikaklassade piller. Utanför fönstret har vintern rasat, och egentligen visste jag vad som väntade för så mycket domherrar som vi haft här, det har jag då aldrig sett förut. Såhär i efterhand så måste jag nog säga att det var en bra månad att klämma in ett diskbråck i.
Men nu jäklar är det framåt som gäller. Det kommer att ta tid innan jag är helt bra igen, det vet jag, man räknar med ungefär ett år …men bannemej om det inte verkar som det vänder nu.
Så kom igen April – du är mer än välkommen.
Note myself: hejda dig nu kvinna och gör inget förhastat med kroppen.
Löparstatistik: 0 kilometer efter diskbråcket den 13 februari.
Så tillsvidare får jag räkna kilometrar på mina promenader istället.
(tjejmilen i september är ännu ett mål och hastigheten har jag ju inte sagt något om … eller….)
Promenadstatistik för mars: ynka 9 kilometer – men alltså är jag i gång igen!!!
Ha det fint och kram på er
Annika
…och tack till er som hjälpt och stöttat.

Mitt mars 2018 Läs mer »

Rulla till toppen