Vissa morrnar är vackrar än andra.

Hejsan
Kanske är det för att vintern kändes så lång i år … kanske är det därför som allting tycks så väldigt vackert och efterlängtat nu.
Vitsipporna runt sjön slår ut fler och fler för varje dag nu.
Fast  när vi kommer tidigt på morgonen, så har de slagit ihop sina kronblad och inte riktigt hunnit vakna upp till en ny dag. Bara på de soligaste små plättarna har de vaknat upp.
Den här morgonen kändes som en saga. Inte en vindpust och redan varmt och ljummet.
Ute vid det lilla näpna huset vid slottet var de i gång med något projekt. Kanske ska det rustas upp, det där lilla gulliga huset.
Vattnet i sjön var blåare än blått!
På bryggan nedanför Sjöröds lägerplats stannade vi för att vila lite, jag och hundarna. En lugn stund i solen var min tanke …
Jag hann inte vända ryggen till förrän Johnny hade slickat ner hela min kameralins med äckligt hunddregel och lilla Molly tagit överbalansen och stått på huvudet ner i vattnet från bryggan.
Det var lika bra att bara vandra vidare.
Ramslöksbacken stod frodigt grön. Där trängdes löken tillsammans med både gula och vita sippor. Även någon slags nunneört verkade trivas där i backen.
Livet är härligt, även om doften av lök måste vara kväljande för en liten hund.
Dagens citat:
Det är inte alla som förtjänar
att få lära känna ditt
verkliga jag.
Låt dem kritisera den
de tror du är.
Ha en fin kväll och kram
Annika