gyllebokalas

Födelsedagskalas den första maj.

Hej hej

För första gången på väldigt, väldigt länge så firade Andréa sin födelsedag på hemmaplan.

Hon bjöd in vänner och familj att fira hennes dag hemma hos oss. Klädkoden för kvällen var ”ta något gammalt i garderoben som du inte nänns slänga bort”.

Alla var så finurligt och fint klädda. Emmy tex. hade en dress som var ända ifrån hennes konfirmation. Den satt som en smäck fortfarande och hon var lika fin i den som om den varit nyköpt.

Stefan hade sin Kenyatröja som han köpt på vår Afrikaresa år 2005, och Låke hade en gammal jeansväst ifrån sin knuttetid i ungdomen. Gunilla hade en klänning från forna dagar med shorts under för säkerhets skull.

Tjusigast klädda var nog Elna och hennes Stella. Iklädda sina folkdräkter var det mer än högtidsklädda för den här kvällen. Verkligen tjusiga, men väldigt varma, så senare på kvällen bytte de om till lite svalare dräkter.

Inför kvällens festligheter lagade Jeff en supergod middag med koreanskt sting. I timmar stod han vid spisen och fixade och grejade, och så gott det blev alltihop. Tack Jeffy.

Vi åt och njöt och mådde alla så bra den här kvällen.

Sedan blev det såklart tårta, födelsedagssång och många glada skratt. Det var väldigt fint att få fira min lilla tös här hemma igen.

Min egen klänning för kvällen

Jag hade själv valt att ha på mig klänningen jag hade då jag och Stefan gifte oss år 2004. Den stramade visserligen konstigt över bysten och satt inte helt bra, men jag tyckte nog att den skulle kunna funka för en kväll.

Så tjuck du har blitt 🙂

Men så tog vi den där gruppbilden där jag tyckte att jag såg hemskt tjock ut där jag stod närmast kameran ute till vänster. Andréa kom med rådet att jag skulle be AI att ”smala” mig litegrann så jag skulle bli mig mer lik. Chat GPT missförstod mitt önskemål och det blev precis tvärt om, och herregud som vi skrattade åt resultatet. Herrejösses!!

Alltså, så kunde jag inte ha bilden, tyckte jag. Istället kom jag på att jag skulle kunna be att alla andra blev något lite tjockare, då skulle jag själv se smal ut. Haha… det blev ju bara värre och värre… Och ingen var sig lik heller. AI i all ära, men verkligheten är ju alltid bäst.

Dagens citat:

Du må vara hur framgångsrik, snygg, duktig som helst, men i slutändan är det hur du behandlar andra människor som säger mest om vem du är.

Ha en fin onsdag.

Kram från mig, Annika

Födelsedagskalas den första maj. Läs mer »

Ja må han leva ut i hundrade år …

Hej hej
I helgen har min käre Stefan fyllt år.
Den ångest han hade när han fyllde 60, tycks nu ha försvunnit bort. Kanske är det hans sjukdom i fjor, som fick honom att förstå att åldern inte är viktig. Det är hälsan och hur man mår som betyder allt. Och att han helt enkelt fick överleva och nu fortsätta lägga år till år …
Även om min käre make nu sakta börjar närma sig pensionsstrecket, så märker jag inte att han för den sakens skull har blivit övermogen. Så där som en del människor gärna blir då de blir äldre. Han är precis lika härligt barnslig som alltid, och han bjuder alltid på sig själv.
Det kan ju ha att göra med hans unga hustru …
Morgonen började med att vi i familjen gratulerade den snarkande grisen. Med familj menar jag alltså jag och hundarna. Alla hundarna var med på firandet såklart, och det blev överfall i sängen.
Sedan la sig lugnet och Stefan somnade nästan om lite grann när det plötsligt var dags för nästa överraskning.
Det var min dotter Amanda som kom hit ut till Gyllebo innan hon skulle börja jobba.
-jag måste sticka igen, log Amanda och räckte över en stor papperskasse.
-jag börjar snart jobba, men grattis på er båda två, du också mamma på morsdag ….
Sedan for hon iväg så dammet yrde på grusvägen utanför.
I papperskassen hade hon lagt allt vad man behövde för att fixa Stefans favoritfrukost. Allt det där som han verkligen gillar, till och med två kokta ägg. Åt mig hade hon köpt en söt liten krukväxt.
Lilla, fina Amanda – alltid så omtänksam och påhittig.
Som den sanne entreprenören och egenföretagaren Stefan ju nu är, så spelar det ingen roll om man fyller år eller inte. Såklart måste han jobba lite ändå.
Där under sitt parasoll satt han och fixade med några mått som måste bli klara tills på måndag.
Sådana är han, min käre Stefan.
Jag själv dukade lite fint för de gäster som skulle komma under dagen. Men det får ni läsa mer om i nästa inlägg.
Dagens citat:
Avundas aldrig någon det sken av lycka han har
för du känner inte hans hemliga sorger.
Njut av dagen och må väl.
Annika

Ja må han leva ut i hundrade år … Läs mer »

Rulla till toppen