Hejsan.
Förra våren hade vi en sådan trevlig dag tillsammans med våra vänner. Vi gjorde en egen matvandring i vår hembygd. Och i år var vi alla eniga om att trevliga saker måste man bara göra om. Så fick det bli!
I fjor hade vi mat till ett helt kompani, så i år bestämde vi att det skulle vara lite mindre fokus på att äta och mer tid för vandringen. Vi träffades vid Vantalängan som ligger en bit från Brösarp. Där grundade vi oss med Petras goda laxbakelser. Favorit i repris. Alltså så himmelskt god.
Med mätta magar påbörjade vi sedan vår vandring.
Min tanke var att vi skulle vandra längs Verkeån mot Hallamölla. Vi skulle gå längs den ena sidan dit, ända fram till vattenfallen och sedan längs den andra sidan ån på tillbakavägen.
Fast av hänsyn till Stefan och hans stelopererade fot, så valde vi att vända tillbaka lite tidigare. Det finns en plats där det förr var en överfart för bilar. Jag minns hur jag som barn älskade att åka över på det där vadstället. Jag minns när jag som liten åkte med min pappa, som då var skogvaktare i dessa skogarna. Då var här en riktigt grusväg, men nu är det bara en liten stig som leder fram till ån. Sidan om vadstället finns en gångbro som vi gick över på.
På tillbakavägen stannade vi för lite rast och vila, innan vi fortsatte vandringen i det ljuvliga vårvädret.
Precis innan vi var tillbaka vid Vantalängan gick stigen upp över en brant ås. Det där var riktigt bra motion för både stela gubbar och små hundar, det är jag övertygad om.
Ja såklart var det även bra motion för oss glada ”tanter ”. Och efter en rejäl runda hade det börjat kurra i våra magar igen.
Vi tände grillen och laddade för måltid nummer två.
Tack kära Petra & Kent för en underbar matvandring i vår hembygd.
Dagens citat:
Den enda möjliga resan i livet är den du aldrig påbörjat.
Jag ser så framemot alla stor och små livsresor jag har framför mig.
Ha en riktigt fin söndag.
Kram från mig, Annika
