Allmänt – Sida 73 – Gylleboannika

Ullared och yoga-abstinens.

Hejsan och gomorron.

Jag skolkade helt från mitt kontor igår. Ja, jag hade helt enkelt viktigare saker för mig…

Ullared!!

Två gånger om året i 20 år har jag tillsammans med härligt goa töser åkt till Ullared. En gång på hösten och en gång på våren. (Och ännu, efter 20 år kallar jag oss töser)

Vi äter alltid samma sorts mat, skrattar och ventilerar livets viktigheter. Varorna o korgarna är egentligen inte det viktigaste. Utan samhörigheten, sällskapet och alla skratt.

I min kundvagn hamnade lite nya springkläder, kalsonger och strumpor till min käre make och såklart schampo och annat förbrukningsgrejs som alltid går åt.

Hamburgaren på hemvägen smakade syndigt gott!

Tack fina Ni, för alla härlig energi ni skänker ♥

I ett par veckor har min yogainstruktör haft uppehåll nu. Och jag har fått grym abstinens. Att försöka göra yogan hemma på kontoret är ganska rörigt måste jag säga. Position ”Hunden” får plötsligt en solklar förklaring till sitt namn….

Dagens citat:

Det är lättare att leva än man tror;

det gäller bara att acceptera det omöjliga,

klara sig utan det nödvändiga och

stå ut med det outhärdliga.

Japp, livet är lätt som en plätt …

Idag är det fredag och det känns underbart. För mig blir det till att jobba lite, sedan måste kylskåpet

fyllas på inför helgen. Sedan tar jag mig ann helgen med storm!

Hoppas ni också har en bra plan för er fredag.

Kram Annika

Dela gärna

Ullared och yoga-abstinens. Läs mer »

En regntung onsdag.

Hejsan.

Den här onsdagen var grå och fuktig. Det var lite som om man inte riktigt kunde vakna den här morgonen.

Snart kommer vitsippor och gulsippor att stå i full blom. Blåsippan har precis slagit ut, och är kungen bland sipporna tycker jag.

Platsen där vedboden ska ställas börjar bli klar. Fast den här dagen stod grävmaskinen stilla. Stefan var på sin näst, näst sista cytostatikabehandling. Så skönt det ska bli när han får övergå till medicin i tablettform istället.

Jag passade på att gräva ner lite blomsterlökar som jag sparat från i julas. Hyacintlökar i annorlunda färger är min favorit. Att plantera ut dem vid denna tiden är så enkelt, för då ser man ju var man har satt de andra. Jag gillar bäst när de står i små klungor, och inte alltför utspritt.

Även om hyacinter egentligen känns mest som en julblomma, så köper jag gärna någon lök även nu. Så enkelt och vackert i en ”lökvas”. Just nu har jag en som ska bli milt aprikosfärgad. Det ska bli spännande att se.

Hela eftermiddagen har vi fått vårt larm utbytt och uppdaterat. Nu är det hypermodernt och kommer att larma, varna och gå på för minsta lilla avvikelse. Såklart känns det tryggt och bra, men så tråkigt att det ska behövas egentligen.

Så har vi ju våra tre vakthundar också, och de är väl det mest pålitliga larm man kan tänka sig.

Dagens citat:

Drömmar levereras en

storlek för stora så att vi kan

växa in i dem.

Idag ska jag ut på äventyr och ha lite ledigt från kontoret.

Flextid kan man kanske kalla det …

Jag hoppas ni alla också får en riktigt härlig dag och kanske kan ni också flexa lite idag.

Kram Annika

Dela gärna

En regntung onsdag. Läs mer »

Utflugna ungar och markarbete

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 29 mars, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hejsan och gomorron

Mina dagar lunkar på och den underbara våren är i antågande. Den kommer med stormsteg nu.

Våren får mig alltid att känna det som om jag svävade på rosa moln.

Och så lägligt var himmeln alldeles rosa den här kvällen. Jag var helt enkelt tvungen att försöka fånga den magiska upplevelsen. Men som alltid är ju verkligheten bättre – såklart!

Tänk om någon hade berättat!

Om någon bara hade förberett mig …

För nästan 30 år sedan förändrades mitt liv. Totalt. Jag blev mamma. Det bästa som hänt mig!

Allt har sedan dess handlat om ungarna. Alla val har styrts med tanke på dem och deras bästa, så som det måste vara. Som alla föräldrar gör. Inget konstigt med det.

Men så plötsligt flyger de bara iväg … långt iväg!

Tänk om jag visst vilken tomhet, sorg och saknad det skulle bli.

Såklart är det meningen att unga människor ska bilda sig sina egna liv. Men det kunde åtminstone stannat kvar i samma kommun …. eller helst i samma land …. gärna i samma världsdel …

-”Canada minst ett år, Australien ett par år … jobba på Cypern ett tag” …

Jag är just nu evigt tacksam att det ännu inte går att bo på planeten Mars.

Älskade ungar ♥

Nåväl … jag roar mig så gott jag kan … Och det går faktiskt ganska bra!!!

Jag har tillexempel sprungit ett varv runt min älskade sjö, tillsammans med min trogne följeslagare, hunden Johnny.

Många kissestopp behöver han numera, min fine hund. Jag låter honom glatt pinka på ramslöken som många vid denna tiden skövlar i vårt fina naturresarvat …

I Gyllebo är det full rulle. Det byggs så det slår härliga till. Flera tomter intill är nu skogade och klara för nya hus.

Vi håller på att förbereda för att kunna flytta den lilla vedboden en snäpp till sidan. Vi ska nämligen bygga ett annat, större hus på tomten och såklart vill vi ha kvar den härliga lilla boden med sitt vackra grästak.

Lite skogning och markarbete blev tisdagens projekt.

Inne i stugan låg katten Felix i godan ro. Katter vet hur man ”gillar läget”. Själv strosade jag ut i min trädgård. Kikade till min ljuvliga julros och plockade in lite påskliljor.

Dagens tänkvärda:

Ibland kan en människa som

är många mil bort ifrån mig

få mig att må bättre än människorna

bredvid mig.

Min dag är fullbokad och Stefan ska på cytostatikabehandling.

Idag biter jag ihop … för sådana dagar är det ibland.

Full fart framåt – till attack!

Ha en fin dag alla ni.

Kram Annika

Dela gärna

Utflugna ungar och markarbete Läs mer »

Lördagsfix i Gyllebo.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 26 mars, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hejsan och gomorron.

Oj vilken härlig lördag vi fick. Jag och Stefan hann med massor den här strålande dagen.

Vårt lilla söta vedskjul, det där med gräs på taket … det måste flyttas. Den här dagen började Stefan därför med att skoga och röja för att göra plats för vår bod lite närmre tomtgränsen.

Solen sken och svetten lackade.

Jag och hunden Johnny började vår dag med en joggingtur på 6 kilometer. När man ska ut och springa är det mycket som kan gå fel. För mig var det bara strumporna som hamnade lite galet. För övrigt var det alldeles fantastiskt!

Jag fixade med mina vårblommor.

Jag satte nya blommor utanför det lilla staketet, och hoppades att de inte skulle falla rådjuren i smaken.

Ektunnorna fick också lite nya, fräscha vårblommor.

Hundarna njöt i fulla drag över att vi alla var ute i trädgården och grejade.

Lunchen avnjöts på verandan.

Efter 10 års trogen tjänst insåg jag att våra korgstolar gjort sitt. Ingen vågade längre sitta på dem.

Den här våren var det dags att byta ut dem. Istället blev det nu två däckstolar.

Jag älskar den lilla platsen vid orangeriet. Den platsen på vår tomt där solen stannar allra längst på kvällen.

Så längtar jag tills det är dags att flytta ut de stora olivträd, fikonträd och alla andra övervintrade växter. Då ska jag städa ut döda blad och spindelnät från orangeriet. För det är världens mysigaste plats att kuckelura på.

Dagens tänkvärda ord:

Ibland är det de små

sakerna som tar störst plats

i ditt hjärta.

Hoppas ni kommer ihåg att ställa fram alla klockor idag.

Njut av en behaglig söndag.

Kram och hej från mej.

Annika

Dela gärna

Lördagsfix i Gyllebo. Läs mer »

Skönhetsvård och smärtbehandling i storstaden.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 24 mars, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hejsan och gomorron.

Min förmiddag var alldeles ljuvlig. Riktiga vårkänslor sköljde över mig.

Jag kastade bort mössa och långkalsonger och kände mig genast en storlek smalare.

Jag bara njöt!

Mina små dunbollar har fått riktig skönhetsvård de senaste dagarna. Ena dagen blev det bad och hårtvätt med nya schampot som jag kostade på oss när vi var på utställning. Sedan blev det borstning, kamning och putsning med sax. Fina små damer blev de.

Tro nu inte att de själv var så nöjda med sin nya fräschare stil. När det hela var klart såg jag dem genom fönstret. Då var de i färd med att gnida in sig i något som katten kräkts upp ute på gräsmattan. Sedan såg de så nöjda ut, som om ordningen var återställd.

Hunden Johnny ska bli vårfin nästa vecka är det tänkt.

På eftermiddagen var min dotter Emmy med mig i Malmö. Mitt huvudsakliga ärende var ett besök på en smärtmottagning, men vi passade på att fest till det riktigt ordentligt när vi ändå var i storstaden. Lite fika först, för att avsluta med en god pastarätt på Vapiano.

Hemma hade jag förberett lite god mat åt Stefan. Lite smalmat såhär inför bikinisäsongen tyckte jag kunde passa.

Dagens tänkvärda.

Låt ingen sätta sig på dig!

Om det inte är ett barn

som vill busa …

Hoppas ni får en härlig dag och kanske ska ni göra något busigt …

Det ska kanske jag.

Kram och hej.

Annika

Dela gärna

Skönhetsvård och smärtbehandling i storstaden. Läs mer »

Med fina fötter under klarblå himmel.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 23 mars, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hejsan och gommorron.

Åhhh vilken dag. Sol och klarblå himmel.

Här i Gyllebo håller man för fullt på med att bredda en av vägarna i sommarbyn.

Inte för att den är som en autostrada direkt, men en och annan bil kommer det ibland. Och varannan vecka kommer sopbilen och då händer det att den får möte.

Det här blir nog jättebra.

På min blogg finns ingen reklam, i alla fall ingenting som jag blivit sponsrad eller fått betalt för att tycka.

Men nu vill jag ändå göra reklam. Jag vill rekommendera världens underbaraste och duktigaste fotvårdare, nämligen Lise i Brösarp.

Igår var jag hos henne och fick fina fötter igen. Det känns verkligen som om det blir ett lyft för hela kroppen. Som om blodet cirkulerar lite lättare genom hela mig. De små kroppsdelarna som dagarna i ända bär upp hela min tyngd fick lite extra omsorg.

Att regelbundet gå och se om sina fötter borde alla människor göra. Det är egentligen mycket viktigare än att gå till frissan … om man tänker efter.

Tack Lise, vi ses i maj ♥

Att ha friska fötter är viktigt, och särskilt när man ska jogga. Min dag började med min springrunda runt sjön. Det är en konstig sak med min app på telefonen, den som mäter min runda …. ju fortare jag springer, ju kortare mäter den sträckan till … Nu vet jag att runt sjön är det ganska exakt 5,8 kilometer, så jag vet inte riktigt varför jag envisas med att mäta varje gång … Jag hoppas kanske på att sträckan ska bli dubbelt så lång och farten ska dubbelt så fort …

Jag har varit och tittat till hos min mamma Ingrid. Hon har sin grav på en vacker backe vid ett stort träd. Därifrån är det en härlig utsikt över kyrkogården och upp bakom Brösarps Gästis.

Några små gula krokusar hade börjat titta upp och till påsk tänker jag pynta och göra fint med lite mer vårblommor.

Dagens kloka ord:

Acceptera hur det är,

släpp det som var och ha

en positiv förväntan på det

som kommer.

Ja, det är så sant. Inget blir bättre om man är arg och våndas över sånt som

inte går att göra ogjort ändå. Tänk på något bra istället. För en sak kan man göra …

man kan välja en tanke före en annan. Välj då en tanke som får dig att må gott.

Idag ska jag börja på multimodal smärtbehandling. Det kommer säkert att göra underverk.

Ha en härlig dag och simma lugnt.

Annika

Dela gärna

Med fina fötter under klarblå himmel. Läs mer »

Vårdagjämning.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 21 mars, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hej och gomorron.

Visst måste det vara kärlek, när man stiger upp och någon satt fyr i braskaminen åt en. Särskilt mycket kärlek måste det väl vara om denne någon är ens make!

… Stefan där tog du definitivt ett poäng!

Den här morgonen hade vi fått snö igen – vårdagjämningen till trots

Den här snön blev inte liggande särskilt länge.

När jag gav mig ut på min springrunda var nästan all snö borta igen.

I löparnas vokabulär använder man sig av ett talesätt …. När det går riktigt trögt och tungt att springa, säger man att man släpar på en ko. Den här morgonen släpade jag både på den där kon och på den sega hunden Johnny.

Men en runda är alltid en runda.

Äntligen har vi börjat få nya bärlager på vägarna här i Gyllebo. Det behövs allt, efter all fiberdragning i höstas.

Att jag aldrig lär mig. Jag gör precis samma misstag varje år.

Om man bor här, så är det totalt meningslöst att plantera penséer utanför sin tomt. I Gyllebo bor också rådjur och de älskar just denna tidiga blomma. Jag får helt enkelt köpa något annat och sätta här, och flytta mina plantor till en säkrare plats.

I min trädgård blommor nu de första härliga blommorna. Julstjärnorna som jag älskar. De röda sipporna är på väg att slå ut. Även de underbara primulor som kommer från Henriksdahl slår snart ut.

Jag älskar vårens första blommor.

Kanske är det någon av er som minns hur vi byggde och renoverade här i fjor. Kök, badrum … ja nästan hela huset fick sig en makeover.

Nu börjar det nog klia i byggfingrarna igen.

Vi har ansökt om bygglov för ett nytt litet projekt. Detta bygglov har mest åkt fram och tillbaka och inte blivit beviljat. Nu verkar det gå på rätt håll. Stefan tog igårkväll hjälp av vår granne och började så smått kontrollera tomtgränserna.

Vad det ska bli? … det får ni kanske se så småningom.

Planer, drömmar och mål – det ska man ha, för det är bra!

Dagens tänkvärda ord:

Att någon ”står vid din sida” betyder inte så mycket.

Det avgörande är vad han är beredd att göra.

Ha en riktigt härlig dag. Ta på er olika strumpor och ”Rocka Sockorna” idag.

Stå upp för olikheterna och tänk lite extra på de med Downs Syndrom.

Kram från mig.

Annika

Dela gärna

Vårdagjämning. Läs mer »

Lite jobb och lite letande efter vårtecken.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 19 mars, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hela vintern har vi arbetat med en stor renovering åt en kund. Det är en funkisvilla som våra killar totalrenoverat. Nästa vecka ska allt vara färdigt invändigt och klart för inflyttning. Den här lördagen hade vi målare och städare på plats.

Åhhh var jag tycker att det blivit läckert. Allt är varsamt renoverat och den gamla, traditionella funkisstilen har fått vara kvar som en röd tråd i hela huset.

Det jag gillar mest är att man valt att behålla den gamla stentrappan som var så vanlig i hyreshus förr. Den ger en häftig kontrast till allt det som nu är nyrenoverat.

Utvändigt finns en hel del kvar att göra. Trädgården med poolområdet, kommer att bli en fantastisk oas att vistas i på sommaren.

Små smakfulla detaljer som lampor och annat sätter verkligen prägel på våra kunders kommande hem.

Naturligtvis kommer möbler, pynt och annat att bli pricken över i:et … men det är våra kunders privata hem, så mer än såhär kommer jag inte att visa, men jag kan förstå att det kommer att bli ett läckert hus att leva och bo i.

Till paret vi bygger åt, vill jag såklart säga all lycka till med ert nya boende.

På eftermiddagen bestämde vi oss för att köra en runda, på jakt efter vårtecken.

I Kivik låg två stora fartyg. Maken min, som är född i Kiviks hamn, ville såklart att jag skulle fotografera dessa båtar …

Ja, så här är de, plus en ensam anka ….

Vårt riktiga mål för dagen var Pulken, utanför Yngsjö. Ett ställe där det samlas tusentals tranor varje vår. Jag var lite spänd på att se hur många tranor som anlänt…. Inte en enda, visade det sig! I alla fall inte just när vi var där.

Fast på hemvägen fick vi se några av de underbara fåglar som kommer med löfte om våren. Där på en äng utanför Yngsjö, spatserade några så graciöst och vackert.

Så för oss blir det nog en tur till Pulken igen i vår. Jag älskar att se alla de tusentals tranor som samlas för att häcka.

Dagens tänkvärda ord:

Rensa ut gammalt skräp

ur ditt liv!

Bränn det och låt det bli

till ny energi!

Ja, kanske ett bra söndagstips, att rensa ut lite gammalt skräp.

Vad ni än väljer att göra, så njut av dagen och fyll på med energi.

Kram från mig.

Annika

Dela gärna

Lite jobb och lite letande efter vårtecken. Läs mer »

Fredagslunk.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 18 mars, 2017 / Allmänt / 2 minutes of reading

Gomorron.

Att stiga upp och avnjuta mitt kaffe i stillhet och tystnad. Det är det bästa jag vet. Bara några levande ljus och tre snusande hundar som sällskap.

… ja, också en liten blomma att vila blicken på.

Livskvalitet.

Just den här fredagen som var den 18:e mars, fyllde min yngsta lilla dotter hela 22 år.

Var blir all tid av? Galet, och jag som bara är 35+ … ok ++++

Min älskade Emmy hade valt att fira sin dag i Berlin med några vänner.

Grattis min lilla älskling på din dag ♥

På min morgonpromenad var det lite vått och regnigt. Vägarna hade börjat iordningställas inför våren, och det är väl ett litet vårtecken tycker jag.

Jag tog vägen förbi de sötaste små husen i Gyllebo. De där som ser ut som små Bullerbyhus.

På eftermiddagen uträttade jag lite småärenden, och när jag kom vid Hylkegården var jag bara tvungen att stanna där för att fotografera det lilla ”bihotellet”. Nybyggt och alldeles fantastiskt vackert. Där ska snart flytta in en utrotningshotad art som heter humlepälsbi. Åhhh vad jag hoppas att de ska trivas där.

Så stannade jag till vid min gamla kära arbetsplats.

Där på XL har jag tillbringat många och långa dagar och såklart kommer det alltid att kännas lite som att komma hem, när jag kommer dit. Kära gamla Hans Anders Bygg.

Samma tokiga, glada personal som alltid.

… och ”Luffis” som nästan aldrig fastnar på bild

På kvällen mös vi till det här hemma, jag och Stefan. Vi åt en smarrig kycklingsallad, som jag fått inspiration till genom en blogg som jag följer. Verkligen jättegod!

Så tack Lotta på ”Fyra årstider”.

Till kvällens mat drack Stefan såklart alkoholfritt. Jag rotade lite i skafferiet och hittade en väldigt dammig flaska rött vin. Den var från 2007. Först tänkte jag hällt ut den, men efter att ha smuttat på det fylliga vinet, bestämde jag mig för att ta ett litet glas. Så himla gott!!

Dagens tänkvärda ord:

Ju mer tid du lägger på att

störas av hur andra beter sig,

desto mindre tid får du till

att göra det du själv vill.

Ja, det finns de som har mer bry med andra än sig själv.

Vilket slöseri med tid, såvida det inte är i ren välmening förstås.

Ta hand om er lite extra den här lite regniga lördagen och ha det gott.

Kramar från mig.

Annika

Dela gärna

Fredagslunk. Läs mer »

Mammografi, Sjörröd och fönsterputsning.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av Annika Olsson / 17 mars, 2017 / Allmänt / 3 minutes of reading

Hejsan och gomorron.

Morgonens vandring gick till Sjörröd. Det är en vacker plats som ofta är invaderat av små söta, blåklädda scouter med vita näsdukar om halsen… ja stora scouter också förstås.

Här ordnas alltid stora läger på somrarna och ibland kan vi höra dem ända hem till oss. Skrattandes och stojandes. Den här dagen var här alldeles tyst och stilla. Bara fåglarna sjöng med en extra stark stämma den här morgonen.

På eftermiddagen stod jag inte ut längre … eller , jag menar … såg jag inte ut längre!

Jag har sedan jag fick det onda i min rygg tänkt att jag minsann skulle unna mig att ha en fönsterputsare en gång om året. Fast, jag känner ju mig själv … det blir liksom inte av och plötsligt måste det bara göras. Omedelbart.

Nu har jag bestämt mig för att inte gå på som en vilde, som jag brukar göra, utan jag ska ta ett rum i taget, i lugn takt.

Jag har fått en Kärcher fönsterputsmaskin av maken min. Värdelös apparat, om man frågar mig. Jag vet att de allra flesta tycker att det är en av de bästa saker som någonsin uppfunnits. Jag inser att jag måste ha missat något!? Jag kan liksom inte förstå varför den är så mycket bättre än en traditionell fönsterskrapa bara för att den brummar, suger och väger mer. Och torka på fönsterbrädan gör jag ändå för att få rent och fräscht, så det gör inte mig något om där är några droppar vatten kvar. Sedan, när man äntligen kommit igång med sitt Kärcheråbäke, ja då är det dags att ladda eländet och man får ändå plocka fram den gamla vanliga skrapan för att bli klar.

TV-rummets glaspartier putsade. Check ✔

Hos oss bor det husspindlar. En del påstår att det betyder friskt hus, och då är det ju bra. Jag har inga problem att leva ihop med dessa djur. Det enda jag tycker är att de borde hålla bättre ordning efter sig och själv städa undan sina gamla spindelnät. Min syster har vansinnig spindelfobi, så det är tur att hon inte träffat på vår inneboende.

Visst är det konstigt med fobier? Fullständigt ofarliga saker kan göra människor lamslagna av skräck, medan andra saker som egentligen är farliga kan vi utsätta oss för utan att blinka. Det måste vara vår reptilhjärna som spelar oss ett spratt.

Undertiden som jag for runt med skurtrasan här, tog alla hundarna sig en tupplur. Lilla hunden Molly hade hela dagen vaktat sitt ben, och kunde inte riktigt koppla av, eftersom det då riskerade att bli stulet.