Hejsan.
Jag älskar det här med höstträdgårdar. Att kravlöst greja med saker som faller mig in. Fixa och dona i trädgården. Att sedan gå in och värma mig vid kaminen, koka en god soppa och bara känna att det är bra nog. Min trädgård är till för mitt eget välbefinnande och inte alls för att imponera eller behaga någon annan.
Det är den tiden nu, när löven faller och den vilda naturen bjuder på en färgsprakande höstfest.
Här nere hos oss har vi haft den första lilla frostknäppen redan. Inte många minus, nej inte mer än att kvicksilvret varit nere och nosat strax under nollan. Ändå blommar det så vackert ännu i min trädgård.
Såklart syns det att det är på sluttampen för somliga sorter. Den allra sista lilla lavendelblomman stod så trotsig bland alla de vissna kompisarna. En vacker ros hade ännu massor av knoppar, och de maffiga solrosorna ger goda, feta frön åt småfåglarna.
Såklart blommar höstens paradsorter så vackert ännu. De olika anemonerna, rudbeckian och silveraxet.
Ovanför mitt huvud flyger vildgässen fram och tillbaka från sjön. Dag ut och dag in är det ett farligt flaxande på dem över vår lilla trädgård. Fast jag älskar det där lätet av flygande gäss. Det är nästan så det vattnas en smula i mina mungipor då jag tänker på goda gåsamiddagar som ju är brukligt vid den här tiden.
Tranorna har också passerat här över vårt hustak. Det är en lite vemodigare känsla. Fast tiden går fort och plötsligt kommer de igen när det våras.
Dagens citat:
Folk borde fokusera mer på att hålla sitt eget gräs vid liv, och inte intressera sig så mycket för om någon annans verkar grönare.
En bra sak med hösten är att när kylan smyger på så kan man ställa in gräsklipparen och istället slå sig ner med en god bok framför brasan. Var tid har sin charm.
Kram Annika
