solen

Dagsmeja och diskbråck nummer två.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Även om våren drar oss alla lite vid näsan nu, så har solen i alla fall visat sig några dagar här i Gyllebo.
Jag och hundarna har smugit ut i ett sakta tempo för att suga i oss lite D-vitaminer och lyssna på fåglarnas ihärdiga sånger. För även om mina bilder ser vinterlika ut, så lovar jag att naturens alla ljud i högsta grad skvallrar om att den ljuvliga våren verkligen är i antågande
Visst vill vi alla ha barmark och grönska nu, men jag tycker ändå att det är något oerhört vackert med den snö som trotsigt ligger kvar här i skogen.  Kall och frusen där träden skuggar, men alldeles blöt och smält där solens varma strålar kommer till. Dagsmeja …. jag älskar det ordet…. visst är det vackert … nästan som orden vilda sommarblommor …
Mina små hundar tycks älska det här vädret. De gillar att rulla sig i den riviga snön. De små nätta pomeranianhundarna  trippar obekymrat ovanpå skaren. Johnny däremot plumsar förtjust fram lite mer som en ångvält.
Jag har haft så ont …
Jag har haft så väldigt ont så det kan jag egentligen inte förstå själv. Värre än att föda tio barn. Ungefär 8-9 på en tiogradig skala … Men sakta har det börjat vända…
Jag har fått svar på röntgen och fått svart på vitt.
Jag tröttnade på den allmänna vårdens gissningar om min smärta i benet den senaste månaden. Jag fick höra att det nog var muskelbristningar och hänvisades till sjukgymnast.
Istället gick jag privat till en ryggklinik och fick nästan genast en röntgen gjord. Den visade att jag fått ännu ett nytt diskbråck lite längre ner än förra gången. Det här är en klassiks grej, men på mig sitter det lite oklassiskt till, och en operation blir därför lite för komplicerad, det handlar då om steloperation ….
Det är ju så med diskbråck att de läker för det mesta ut av sig själv, ungefär som om det skrumpnar ihop som ett litet russin och då gör de inte längre lika ont.
Vår plan är nu att helt enkelt se tiden ann, utan att provocera det onda. Jag ska såklart ta hjälp av en sjukgymnast när det ondaste lägger sig och tills dess är det inte meningen att man ska bita ihop, utan jag får smärtlindring i den mån jag behöver. Halleluja vilken underbar läkare jag träffat!!
Men jag har haft mycket ont… Det har nog inte riktigt märkts här på bloggen hur besvärlig min situation varit. Att gå på toaletten, duscha …. precis allt har varit en kamp.
Stefan säger att min blogg är lite som science fiction … Men det är så jag vill ha det, jag vill att min blogg ska andas glädje och hopp, för det är sådan jag är – nästan alltid glad!

Dagens citat:

Varje morgon undrar jag vilket
väder vi ska få …
Fast egentligen kvittar det,
för jag är alltid glad ändå.
Är det något som inte påverkar mitt humör särskilt mycket så är det vädret. Jag kan såklart längta efter sol och värme, lata stranddagar och ljumma vindar, men jag kan helt ärligt säga att vädret inte påverkar om jag känner mig lycklig eller inte. Alla sorts väder har sin charm och jag njuter så av att varje morgon få kika ut och se vad dagen bjuder på.
Ha en fin dag och kram från mig.
Annika

Dagsmeja och diskbråck nummer två. Läs mer »

Vintersolståndet.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Gomorron.
I dag är det vintersolståndet Alltså den kortaste dagen på året, då solen har sin lägsta middagshöjd.
Vad passar då bättre än att visa lite foto från den gångna helgen. Då när solen strålade över ett vintervackert Österlen.
Tidigt när jag satte mig i bilen för att köra de 10 minuterna ner till havet, meddelande en pigg stämma från bilens radio att det höll på att växa in ett högtryck över vår del av landet. Ljuvligt.
Framme vid det underbara Knäbäck såg jag lyckligt att solen kämpade sig upp bakom trädtopparna.
Knäbäck är en av Österlens vackraste stränder tycker jag.
Om Haväng ligger mig varmast om hjärtat (som ni kan läsa om här) så kommer den här platsen tätt efter.
Knäbäck är så vackert, ja nästan exotiskt. I backen ligger det minsta, raraste kapell man kan tänka sig. Här kan man gifta sig. Det gjorde vi …. så den här platsen betyder något alldeles extra för oss såklart.
Just den här dagen gick havet högt upp mot backen och av stranden fanns bara en liten remsa.
Det där skiftar så mycket och ibland finns inte mycket strand kvar..
Men det var ljuvligt vackert.
Att vandra bort mot Stenshuvud var den här morgonen inte alls att tänka på.
Det gjorde inget. Jag småpratade lite med en vänlig främling innan jag vände näsan mot solen och bara njöt.
När jag marscherade mot bilen igen strålade den stora solen över hela Knäbäckshusens strand. De små ålabodarna flödade i ljus. Den lilla klockstapeln med sin tupp i toppen stod i vacker kontrast till det intensivt blåa havet.
Det skulle komma att bli en fin dag.
Dagens citat:
Förnuftet är en tjänare,
intuitionen är en gåva.
Vi har gjort tjänaren till mästare,
och glömt gåvan.
// Albert Einstein
Låt intuitionen få tala lite oftare.
Lyssna inåt på hjärtats röst. Även om hjärnan och  förnuftet säger ”du borde”, så gör det hjärtat sjunger om ibland.
Ha en fin dag.
– psst, nu vänder det …. nu blir det bara ljusare och ljusare för varje dag, och vips är det midsommar igen!
Kram på er.
Annika

Vintersolståndet. Läs mer »

En liten glimt av solen och julbord med ”pågarna”.

Lämna en kommentar / Stefan Hantverkar'n / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Ibland är det så härligt att få klä upp sig en smula, måla läpparna härligt röda och byta örhängen.
När det vankades julbord med ”Hantverkarns pågar” tog jag såklart chansen att uppgradera min look en smula.
När det nu skulle bli julbord på Svea så visste jag av erfarenhet att det kom till att bli mat – mycket mat.
Min dag startade jag därför med en springrunda på nästan 9 kilometer. Ljuvligt!
Ute var det nästan vårlikt den här dagen.
I den gamla ekskogen var det rejält med vatten i grodornas mosse.
På ett ställe kunde jag bara notera att mullvaden haft en väldig tur då han valt ställe för att puffa upp sin jordhög. I glipan av en kluven stenbumling. Han borde ta en lott den där tursamma mullvaden. Eller kanske besitter mullvadar sådan skicklighet. Ja, det skulle inte förvåna mig.
Det kändes så härligt att få se en liten glimt av solen.
Jag satt där en liten stund på en sten och bara njöt av de gamla härliga ekarna, av solens sköna strålar och av att bara få vara i mina egna tankar för en liten, liten stund.
Så var det dags för kvällens förvandling … eller ja, jag vet inte om det blev någon större sensation egentligen. Men jag valde i alla fall min gröna, lite stretchiga klänning som kvällens outfit. På ett julbord måste det ju få plats för mat innanför linningen liksom.
På Hotell Svea var det den här kvällen ganska lugnt.
Vi åt och njöt av julens alla delikatesser.
Efter en härlig kväll åkte vi nöjda hem.
Jag tvättade bort mitt röda läppstift och hängde istället fram min gröna militäruniform.
Tidigt nästa morgon var det dags för årets sista tjänstehundsövning. Visserligen klädd i grönt, men då en helt annan stil och inga röda läppar. Mer om det i ett senare inlägg.
Dagens citat:
”Stress är ett tillstånd där man inbillar sig att allt är akut.
Julen är ingen tävling, det är inte den som har det juligast som vinner.”
Hoppas ni inte stressar, i alla fall inte över julen. Ta allt det där med en nypa salt. Om ett par veckor spelar det ingen roll hur mycket julpyssel, hemmalagad mat och städning och  som egentligen hanns med. Då är alltihopa historia.
Kram på er
Annika

En liten glimt av solen och julbord med ”pågarna”. Läs mer »

Rulla till toppen