Hejsan
Den där speciella sensommarkänslan börjar smyga sig på nu. Fälten står guldgula i väntan på att vara tillräckligt torra för bondens tröska.
Fast i år är många lantbrukarna nog inte helt glada. Rapsfälten ser mest svartgråa och ledsna ut. Jag vet inte riktigt vad det kan bli av det där….
Men några fält är vackert gyllengula i alla fall.
På min vandringar runt sjön kan man också märka att det är sensommar. Naturen börjar så smått att förbereda sig för höst. Gulnande blad singlar stilla till marken.
Fast jag hoppas att vi får en galet varm och skön sensommar att njuta av snart.
I min trädgård blommar det förstås för fullt.
Hibiskusen som jag i fjor fick av min gudmor och min kusin är nu full av knoppar och jag längtar efter att få se blommorna på riktigt.
En underskattad kvällsmat måste väl ändå vara en hederlig ”äggakaga med fläsk”.
Skånskt så det förslår och så himla gott!
I kväll är det säkert många som laddar för nya tag efter sin semester. Kanske med en liten gnutta ångest. Eller en längtan efter mer fasta rutiner igen.
Jag märker egentligen inte så stor skillnad, eftersom mitt kontor har krävt en viss tillsyn hela tiden.
Kvällens citat:
Vi
förstår inte
hur värdefull en
stund är förrän
den är ett
minne.
Mitt mål ska bli att skapa så många goa minnen som det går, om jag jobbar eller är ledig. LIvet består av små härlig ögonblick hela tiden.
Kram på er.
Annika
