Min lugna, tysta morgon blev något helt annat.

Dagen före:

-ska vi ses vid bryggan i morgon vid samma tid som i morse, undrade min gulliga badkompis, när vi skildes efter vår skogsvandring.

-absolut, det passar jättebra, svarade jag, intet ont anande och vinkade hejdå till henne.

Ja, den morgonen blev jag bottenlurad, det vill jag lova.

Hej på er kära bloggläsare!

Ja, jag blev både förvånad och förvirrad när jag kom till bryggan den morgonen. Det var min 56:e födelsedag, men det var inget som jag tänkte lägga någon större vikt vid, mer än möjligtvis bjuda familjen på lite tårta på kvällen. När jag på håll såg att hela skogen och bryggan var pyntad med ballonger, ljus och girlanger så förstod jag först ingenting! Vad hade hänt med Tina, det var ju inte alls likt henne…

De personer som satt där ute på bryggan var inte heller Tina någon av dem, utan det var inga mindre än mina små älskade töser. Två av de tre personer som jag älskar allra mest i livet.

När det sakta gick upp för mig att jag faktiskt blivit lurad, så blev jag alldeles varm i hjärtat. Min fina badkompis Tina, som jag vet aldrig någonsin skulle ljuga eller luras, om det inte vore för en bra sak. Och mina fina töser som varit uppe nästan hela natten för att baka, hinna köra till Gyllebo från Tomelilla och smyga genom skogen ner till bryggan innan solen gick upp den morgonen. Alltihop bara för min skull♥

När jag hämtat mig lite, så hoppade jag såklart i vattnet. Bada måste man alltid när man är vid bryggan. Så är reglerna.

Eftersom blåsten tilltog så flyttade vi sedan upp hela festen vid bordet istället. Och vilken fest det blev alltså!!

Såklart ringde vi efter min Stefan också. Han hade inte blivit delgiven den hemliga överraskningen, eftersom det ansågs för riskabelt att låta honom veta i förväg. Men såklart kom han också lufsande genom skogen för att ta sin frukost där och skåla med mig.

Efter den mysigaste (och stojigaste) morgonen vid bryggan körde Stefan vidare till jobbet. Töserna bestämde sig för ett dopp. Det var ju trots allt sommar!

Ett, två, tre – på det fjärde ska det ske – på det femte gäller det – på det sjätte smäller det!! … eller som Scott skulle sagt: iiiiiitttt, tåååå…..

Frustande tog de sina bad för att sedan åka med mig hem, där de sov gott hela förmiddagen efter allt lurendrejeri.

Tack min älskade familj och tack fina Tina för du gick mot dina principer. Hur ska jag någonsin kunna…. åhhhh TACK♥ ….tack allihopa.

Dagens citat:

Jag är gammal, men jag är för evigt ung i mitt hjärta. Varje år är speciellt och dyrbart eftersom du bara kommer få uppleva det en gång. Så känn ingen ångest över att bli äldre, det är ett privilegium som många nekas.

~Richard Gere~

Min 56:e födelsedag kom nog att bli en av de mest minnesvärda någonsin. Efter en uppslupen morgonen gick jag hem för att byta skepnad. På mig väntade en begravning och ett avsked av en kär släkting. Livets gång, där sorg och glädje blandas som i ett brett spektrum på en och samma dag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

6 reaktioner på ”Min lugna, tysta morgon blev något helt annat.”

    1. Ja det var verkligen gulligt, och jag blev så överraskad den morgonen. Jag känner mig så lyckligt lottad att ha min älskade familj. Kram på dig Pia …. och du, strunta i mossan mellan plattorna, jag tycker bara att det är fint… det är värre när det växer kvickrot som det gör hos mig. Kram igen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top