Hej.
Det var så länge sedan som jag var ute på strövtåg i min hembygd nu. Så i förra veckan blev det äntligen tillfälle till det.
Stefan körde och lämnade mig i Vitemölla och for sedan hem till Gyllebo igen. Att jag skulle ha sällskap av honom på min vandring, det var det inte tal om… Jag minns inte om jag berättat om när vi tidigt i våras promenerade tillsammans i skogen och Stefan plötsligt föll ihop som ett korthus. Då var det något som hände med hans knä och det skulle senare visa sig att det var menisken som spruckit. Aj aj!! Nej, sådana risker vågade jag då inte ta, så han fick snällt stanna hemma och endast agera chaufför. (även om knäet nu är på bättringsväg)
Det var en fuktig och disig förmiddag. Luften var ljummen och allting var så tyst och stilla. Jag mötte inte en enda människa längs hela vägen.
Min vandring gick från Vitemölla till Brösarp den här härliga sensommardagen.
Framme i Brösarp kände jag mig nöjd för dagen. Solen hade då börjat kika fram och Stefan kom snällt och hämtade hem mig igen när jag ringde efter honom.
Eftermiddagen gick åt till ogräsrensning i trädgården. Så här på sensommaren växer allting så frodigt och om man då passar på att titta lite extra noga så stöter man på en massa småkryp av alla de slag.
Bärfisar, eldlöss och nyckelpigor. Så här års finns de i mängder, precis så som det är tänkt att vara.
Något som också finns i mängder just nu, det är ju getingarna. Mindre roliga såklart, men de har sin plats i vår fauna. Vi har nog alla hunnit bli stuckna nu i familjen, men man bör ha stor respekt för dessa små giftiga djur.
Dagens citat:
Och när jag stod där mitt i min trädgård förstod jag något om mitt liv. Där borta i det skuggiga hörnet, mitt bland brännässlor och ogräs, just där bodde de vackraste fjärilarna.
Ha en fin dag.
Annika
Vi gick Hallamölla-Alunbruket t/r igår. Har pratat om att gå till Haväng länge nu. Det får vänta några dagar iaf.
Jodå, du skrev om Stefans knä. Skönt att det är på bättringsvägen. Fin tur du fick och det är inte fel att ha chaufför!
Där är också så underbart ju! Stefan kunde nog valt operation, men han ville först prova om det kunde läka av sig själv, och det har blivit mycket bättre nu. Kram kram
Nu har jag följt dig på din vandring men endast via datorn men ack så trevligt, det får va mitt nöje nu med en skadad lårmuskel den gör så ont. Förstår Stefan haft ont det trodde jag man opererade? Dina foton är som alltid magiska, så skönt du var ute på vandring inte roligt med ogräs. Spindelnätet är så vackert, jag vilar ju en hel del och i mitt fönster har jag studerat herr spindel, har inte dammat bort den så fin så fin, den väver och sen vilar han.
Må väl. Kram/MH
Åhhh så fint det låter med en Herr Spindel i ditt fönster. Mysigt att studera. Kram på dig.