Dimman är rättvis, alla ser lika suddigt.

Hej hej

Nu har vi fått höst på riktigt, och det är faktiskt riktigt mysigt. Hösten är så skön tycker jag. Vilsam och kravlös.

På en av mina hundpromenader la jag märke till att de första höstfärgerna börjat framträda på sina ställen. Ofta är det lönnträden som är först ut att skifta färg i skogen.

Många dagar har varit både blöta och dimmiga. Fast jag gillar dimman, för den är så rättvis och gör att alla ser ungefär lika suddigt som jag själv gör 😉

Vid kohagen fick jag stanna en lång stund eftersom Stefan lärt Penny att när man går där så får hon hälsa och pussa lite på korna. Länge stod hon där och spejade och ville aldrig ge upp. Jag tänkte för mig själv att det var väl en onödig sak att lära sin hund…

På kvällen kom solen fram och jag jobbade på lite i min trädgård. Ännu blommar det både här och där, även om en del blommor ser lite härjade ut. Stormhatten tillexempel, den ser verkligen ut att ha gått igenom en storm, så namnet är ju synnerligen passande.

En annan rolig blomma som brukar dyka upp såhär på säsongslutet det är den som kallas för tidlösa. Jag tycker nog att den är förvillande lik en krokus, skillnaden är att den blommar sist och inte först.

Mycket annat blommar och växer ännu, men ofta tappar jag lite intresset för mina kära blommor nu på hösten, istället överväldigas jag åt skogens höstfärger. Men allt man gör i trädgården nu, det har man liksom igen när våren kommer. Hur kul är det inte att se vilka lökar man planterat föregående år!

Dagens citat:

Förra året sa du, nästa år. Förra månaden sa du, nästa månad. Igår sa du, i morgon. Ord är bara ord tills du agerar, så starta idag.

Ha en skön fredag.

Annika