Bordsskick.

Hejsan.

Ofta när jag går till bryggan på morgonen så har jag något litet ätbart nerpackat i min ryggsäck. Det är skönt, för där ute i skogen behöver jag inte tänka på att ha något särskilt fint bordsskick alls. Befriande.

Ingefärste, dadlar, nötter och torkad frukt är vad jag oftast har med mig. Om jag då skulle spilla lite, när jag i min hänförelse över naturens storslagenhet, missar munnen, så gör det ingenting alls.

Även om jag såklart alltid försöker att låta bli att äta som en gris. Och på tal om just grisar, så har våra Gyllebovildsvin börjat att ta sig större och större friheter numera. I förra veckan hade de varit i farten på slottets gräsmatta. Och de såg då inte ut att ha haft något fint bordsskick på sin fest.

Mitt lilla barnbarn Scott har däremot oftast fint bordsskick. Ja han är väldigt duktig på att äta själv….OM man nu inte säger åt honom att inte ta den kladdiga skeden upp i håret. För då gör han såklart just det. För så är reglerna för en tvååring. Och en mormor borde förstås veta bättre än att säga sådana saker.

Bordsskick eller inte – bäst smakar det att äta sin lilla frukost här! På bryggan.

Dagens citat:

En liten flicka frågade sin bror: ”vad är kärlek?” Han svarade: ”det är när du snor choklad från min ryggsäck varje dag, och jag fortfarande gömmer den på samma ställe”.

Kram och kärlek till er.

Annika