Hejsan.
Alltså så vårtrött jag har varit ett bra tag nu.
För varje år som går så blir det där värre och värre. Eller så lägger jag mer och mer märke till det. För det är samma visa varje vår.
Morgonpigg är jag som alltid. Ur sängen skuttar jag som en glad mört och tar tag i min dag som vanligt. Det är sedan som tröttheten slår till. Vid två, tre tiden på eftermiddagen.
Vid eftermiddagskaffet är det som om någon dunkar mig i skallen och ögonen börjar gå i kors. Jag vet inte riktigt vad det där kommer sig av. Men det är nog det som kallas vårtrötthet.
Aldrig någonsin har jag gått och lagt mig mitt på dagen. Om jag inte varit sjuk förstås. Fast nu funderar jag på om det inte kunde göra susen… En timme med slutna ögon… En middagslur.
Kanske lurar jag till i ett hav av vitsippor. Det vore ljuvligt.
Ja, jag får nog göra som grisen. Sova på maten.
Dagens citat:
Hunden ser upp till människan, katten ser ner på oss – endast grisen är vår jämlike.
Må gott och njut av våren.
