Tillsammans igen.

Hejsan.

Förra helgen var riktigt kall och kylig, men ändå ganska så solig.

Morgonen vid bryggan var rejält kall och krispig, fast temperaturen i vattnet hade stiget och närmade sig fyra grader.

Med riktigt varma strumpor och vantar höll vi värmen medan solen gick upp över sjön. Precis i gryningen känns det ju alltid kallare när kvicksilvret faller ytterligare någon grad i luften.

De första solstrålarna lyste upp den nakna skogen med ett varmt härligt sken.

På eftermiddagen var det dags för urnsättningen för min svärmor Karin. Vi samlades vid graven på Mellby kyrkogård. Solen strålade och prästen pratade så vackert. Hon bad en bön och sedan sjöng hon sådär fint som bara präster kan göra, så som hon även gjorde på begravningen. Solen sken över oss och vi la ett tjusigt arrangemang i form av ett hjärta av rosor.  Att ta farväl är alltid smärtsamt, men att nu se deras namn på stenen tillsammans kändes så fint. Nils och Karin var åter tillsammans. Finaste svärföräldrarna i hela världen♥

Dagens citat:

Att det inte varade för evigt betyder inte att det inte var värt det.

 

Ingenting varar för evigt, allting har ett slut. Precis allting! Njut här och nu, för en dag är allting över för oss alla.

Kram Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top