Tillbaka igen.

Gokväll.
Hon är på väg tillbaka igen nu.
Ja, min Andréa är nog nästan tillbaka i Canada igen nu.
Där väntar ytterligare 12 månaders arbete på ett djursjukhus i Saskatoon på henne.
Det har tagit betydligt längre tid att ordna visum, legitimationer, friskhetsintyg osv … än vad hon först trott.
De där amerikanarna är väldigt noga med vem och vilka de släpper in i sitt land. Jag gillar deras noggrannhet.
För oss har det varit en ren bonus. För på så vis har vi fått ha henne hemma hela två månader i sommar.
Ett mammahjärta har varit extra lyckligt i sommar, det vill jag lova.
Jag är naturligtvis jätteglad för den tid vi fått tillsammans. Jag är överlycklig för allt vi hunnit hitta på. Små enkla saker här hemma.
Att få ha lite vanlig ”vardagskontakt” med familjen är guld värt.
Vet ni – det är det som är meningen med livet, tror jag. Man kan flyga land och rike runt och beta av galna saker på sin ”måste-göra-innan-jag-dör-lista”, men det enkla och vardagliga är det som i slutändan är det viktigaste.
Jag kommer framöver att ha det välordnat och fint i mitt TV-rum. Inga sovplatser i sofforna eller tonvis med kläder överallt….
Ja, fy bubblan va tomt och trist med ett städat vardagsrum!!
Förmodligen kommer jag fälla en tår eller två. Det är jobbigt med avsked, så är det bara!
Att tänka att vi inte ses förrän julen är utsparkad, hela långa vintern är över, påsken överstökad, den sköna våren är förbi. Och sen ska hela nästa sommar också gå och det ska börja bli höst igen…. först då kommer vi att ses. Dit känns det just nu jättelångt. Som ett helt liv.
Fast det förstås – på andra sidan jordklotet är söta goa Emmy, och nu är det bara 11,5 månader tills hon kommer hem. Sakta men säkert så kommer tiden att gå!
Fast jag ska inte beklaga mig. Här hemma har jag ju kvar min fina, underbara mellandotter, Amanda.
Även om hon jobbar mycket, tränar ofta och har en kille som kräver en massa tid, så tänker jag kidnappa henne någon gång då och då.
Och kanske, kanske tar jag med någon vän och åker en sväng i världen. Kanske, kanske hälsar jag på en dotter i en annan världsdel då … Kanske …
Dagens citat:
Haha livet är en soppa
och jag har en gaffel.
Då får man helt enkelt äta från fatet. Konstigare är det inte.
Hoppas ni alla har det bra och tar vara på tiden med nära och kära.
Kram Annika
Älskade Andréa – var rädd om dig ♥
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top