En svart-vit värld.
Hejsan.
Efter frost kommer töväder – alltid!
Den kalla och vintriga perioden övergick så sakta till mildare väder. Dock frös det på under nätterna så vi fick behålla både vår isvaken och snön i ganska många dagar.
Efter den där vackra ”blå timmen” som brukar föregå gryningen, så förvandlades allting och det kändes som om vi befann oss i en gammaldags svartvit film.
Om inte Tina haft sin vackra röda, stickade tröja på sig den dagen, så hade jag nog nästan trott att bilderna kom från en Helan och Halvan film, då allting bara var svart och vitt.
Hemma vid fåglarnas foderplats har det varit en strid ström av matgäster, allt sedan vintern kom.
Det har varit småfåglar i stora flockar, men också lite större, klumpiga koltrastar som försett sig med diverse godsaker. Jag älskar särskilt koltrastarna, de är så roliga när de kivas och tetas med varandra om äpplena som vi kastat ut till dem.
Trots töväder så låg det ännu snö kvar på graven i Brösarp. Jag stannade till där en eftermiddag och tände ett ljus i gravlyktan. Det känns så fint när jag vet att det brinner där på mina föräldrars grav, särskilt nu i juletid.
Julbaket fortsatte här hemma, och ett par mjuka kakor med saffran och en skvätt rom i, spred en underbar doft i hela huset.
I morgon kommer två favoritkillar hit till oss. Kanske ska vi spela spel, det gillar både Scott och jag, även om det oftast blir jag som förlorar.
Dagens citat:
Skäms inte om du är en dålig förlorare, de flesta förlorare är dåliga…
Jag förlorar gärna i spel, bara jag istället har tur i kärlek.
Ha det gott, Annika